Helge Strömdahl
Nationella Forskarskolan i Naturvetenskap och Teknik
Inom loppet av tre dagar i mitten av september 2001 har jag mött dem. I texter som ligger 212 år från varandra. Identiska – ja åtminstone som ord – men åtskilda av två sekler. Begreppen som söker fånga vad som krävs för framgångsrikt lärande.
Uppmärksamhet, skriver Liedman (2001, 25) ”… har nära samband
med kunskap. Om vi skall lära oss något, måste vi vara uppmärksamma. Det helt nya och det svåra kräver odelad uppmärksamhet…”.
Det fordras av en student ”särskild flit och uppmärksamhet” för att lära sig att skickligt utöva musik slår J.J. Quantz (1789, 11.§) fast in sin
Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen.
Lideman (2001, 26) fortsätter ”Uppmärksamhetens bästa vän är in-
tresset.” [min kursivering] ”Varje människa vet det: det man har intresse
för, det lär man sig snabbt, lustfyllt, nästan omärkligt” […]. Han skriver om fotbollsälskaren och popexperten som glupskt lär sig allt inom sitt område, som utvecklar encyklopediskt vetande och som närmast med Linneansk klassifikation kan urskilja alla finesser och nyanser i spel och musik, där den oinvigde inte finner något att urskilja. ”Tvånget står de själva för, och det är omärkligt: för att deras intresse skall mättas måste de oavlåtligt söka sig vidare”.
Det är inte svårt att med Liedman instämma att den studerandes in-
tresse är en nyckelfråga för modern pedagogik. Hur skapas intresse för ett
kunskapsområde? Går det att skapa? Quantz (1789, 3.§) menar att intresse (dragning) närmast har endogen karaktär:
Skulle man emellertid flitigt ge akt på unga människors dragning, skulle man söka utforska var de av egen drift brukar syssla mest, skulle man lämna dem friheten att själva välja till vad de har största lust, så skulle man finna såväl fler nyttiga som lyckliga människor i världen.
Vår tids svenska utbildningsideologi föreskriver att utgångspunkten för undervisning och lärande i det formella institutionaliserade utbildnings- väsendet skall vara den lärandes egen livssituation och vardag. Det kan- ske är en nödvändig, men med största sannolikhet inte tillräcklig, grund
att ha som utgångspunkt. Kunskapens växt frodas i det från början okän- da. I gränsområdet där det kända och okända möts. Exkursion i främman- de marker där nya upptäckter kan göras stimulerar till ytterligare lust att beträda okända vägar.
Genom kursplaner på alla utbildningsnivåer föreskrivs emellertid vad som skall läras, i undervisningen ges indikationer på vad som lärs och i examinationen blir det uppenbart vad examinatorn bedömer är accepta- belt för att formellt bli godkänd. Överensstämmelsen mellan kunskaps- innehållet i de olika leden är inte heller självklar. ”Den lärandes egen livs- situation och vardag” är nog gott och väl men den som inte är ”cue-seeker” kommer att ha svårt att ta sig igenom det formella utbildningssystemet.
Den svenska politiska utbildningsdebatten har under en följd av år bekymrat sig över ungdomars sviktande intresse och motivation för utbildningar i naturvetenskap, teknik och matematik. Sviktande, i förhål- lande till vad? Ja, frågan är om det är ett reellt sviktande intresse bland presumtiva studerande eller om det snarare handlar om att det är ett sam- hälleligt intresse att fler ungdomar än tidigare behöver rekryteras för att Sverige skall kunna hålla stånd i den internationella konkurrensen på det tekniska/naturvetenskapliga området.
”Det borde väl inte vara så svårt att få ungdomar att förstå att de skall utbilda sig inom de fält som leder till civilingenjör- medicin- och natur- vetarexamina. Det är ju där FRAMTIDEN och PENGARNA ligger. Ändå väljer de annorlunda. Det är ju sååå… intressant med natur och teknik. Man får ju experimentera och ”forska”. Ändå vänder de ryggen till – för- står de inte sitt eget bästa?”
Ja, så där brukar det låta i propagandan. Bortsett från ideologiska över- toner och schabloner som vidlåder området kan man fråga sig: Hur ser den undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik ut som kan fram- kalla intresse, motivation, lust och glädje och inte minst det oproblematiska inre tvång som Liedman finner hos popexperten och fotbollsälskaren? Är det möjligt att göra en jämförelse mellan lärande i en personlig kontext, med ett eget lärandeprojekt, som inte överhuvudtaget uppfattas som ett lärande och lärande av föreskrivna lärandeprojekt i det formella utbildnings- systemet?
Sådana frågeställningar kan vara föremål för forskning inom det disciplinära fält som långsamt växt fram i Sverige sedan ett 30-tal år och som gradvis etableras under benämningen naturvetenskapernas och tek- nikens didaktik (Science & Technolgy education). Efter tröttsamma stri- der om hur didaktiken avgränsas, nöjer jag mig med att konstatera: Med didaktik avses undervisning och lärande. Alltså, naturvetenskapernas och
teknikens didaktik handlar om undervisning och lärande i och om natur- vetenskap och teknik.
Ett erkännande av detta fälts betydelse är inrättandet av en Nationell Forskarskola i Naturvetenskapernas och Teknikens Didaktik omfattande åtta lärosäten. Linköpings universitet har av regeringen utsetts att vara värduniversitet i denna forskarskola, geografiskt placerad vid Campus Norrköping. Om Forskarskolans inriktning kan man läsa i skriften Pro-
gram för den nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och tekni- kens didaktik (2001). För vidare information hänvisas till Forskarskolans
hemsida www.liu.se/ffk/fontd
Det är väsentligt att inte fragmentarisera perspektivet på barns, ungas och vuxnas lärande. Med den politiska målsättning som råder, att minst 50 % av en årskull skall ha kommit i högskolestudier före 25 års ålder, ter det sig rimligt att forskarskolan öppnar sig för frågeställningar som rör undervisning i teknik och naturvetenskap i hela utbildningsväsendet. Ur studerandeperspektivet hänger utbildningen samman från förskola t o m högskola och vidare mot fortsatt livslångt lärande. Låt oss därför alla ar- beta med uppmärksamhet och intresse för att Forskarskolan blir navet i en forskningsverksamhet som kan förse utbildningsväsendet med vetenskap- ligt grundad kunskap om lärande och undervisning i naturvetenskap och teknik till gagn för lärare och elever på alla utbildningsnivåer.
Referenser
Program för den nationella forskarskolan I naturvetenskapernas och teknikens didak- tik (2001). Filosofiska Fakulteten LiU, Linköping.
Liedman, S-E. (2001). Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Falun: AIT Falun AB.
Quantz, J.J. (1789). Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen. Sv. Översättning Claes Pehrsson.