lärandedag för alla nya studenter på HU - Process och produkt : 5:e universitetspedagogiska ko

Margaretha Wilhelmsson Tomas Faresjö

Institutionen för medicin och vård

När hälsouniversitetet startade sin verksamhet 1986 beslutades, att den pedagogiska ansatsen skulle vara problembaserat lärande samt att alla programmen skulle starta med en för alla utbildningsprogram gemensam 10- poängskurs, vilken kallades ”Människa – Samhälle”. Kursen har av tradi- tion haft en utgångspunkt främst i samhälls- och beteendevetenskap. Den- na integrerade kurs har ständigt varit under utveckling. De två senaste terminerna har den bytt namn till ”HEL-kursen”, vilket står för begreppen ”Hälsa, Etik och Lärande”. Innehållsmässigt har också kursen skiftat ka- raktär för att nu betona både lärande, hälsa och livskvalitet, folkhälsa, prevention och etik.

PBL som pedagogisk metod liksom idén om att integrerat starta alla utbildningar, utgör fortfarande viktiga hörnstenar i HU-konceptet. Idag femton år senare är båda dessa lika högaktuella och har en bred förank- ring på HU. I ett vidare perspektiv stöds integrationstanken av bl a WHO och Europaparlamentet som båda framhåller att integration mellan vård- programmen i grundutbildningarna är ett viktigt steg för att stimulera multiprofessionellt samarbete i vården (Översyn av integrationen mellan Hälsouniversitetets utbildningsprogram, 1999).

Att samla flera utbildningar i en inledande integrerad kurs är unikt i universitetsvärlden. Det övergripande motivet med detta är naturligtvis att skapa en gemensam plattform för de kommande studierna på Hälsouni- versitetet. Det är idag en vanlig uppfattning att studentens första tid på universitetet är avgörande för hur väl han eller hon kommer att lyckas under studietiden (Studentperspektivet Högskoleverket, 1999). Process- tanken, som kan indelas i de tre faserna in-, genom- och ut ur universitetet har styrt forskningen om hur studenter utvecklas i högskolan (Student- perspektivet Högskoleverket, 1999).

I dagsläget är det åtta utbildningar som genomgår den integrerade HEL-kursen vid HU. Det är sociala omsorgsprogrammet med inriktning mot äldre respektive en socialpedagogisk inriktning, arbetsterapeutpro- gram, sjukgymnastprogrammet, läkarprogrammet, utbildningen i medi-

cinsk biologi, sjuksköterskeprogrammet, receptarieprogrammet samt folk- hälsoprogrammet. Kursen innehåller både basgruppsarbete, seminarier, fältstudie och gemensamma föreläsningar. Studenterna på HEL-kursen är jämt fördelade mellan lärosätena i Norrköping och Linköping och uppgår till totalt närmare 400 under HT 2001.

Inom HEL-kursen har redan tidigare en del övningar som tog sin ut- gångspunkt i det egna lärandet utförts i kursen, inspirerat från CUP konfe- rensen 1997 och Peter Anderssons bidrag ”Studenter lär lära om att lära”. Det blev alltså naturligt att börja kursen med lärandebegreppet och den tredje dagen vid lärosätet anordnades en lärandedag för alla nya HU studenter. Syftet med lärandedagen var att starta en reflektion om eget läran- de, samt att beakta begreppet lärande ur olika perspektiv. Lärandedagens aktiviteter och de reflektioner som dokumenterats utgjorde sedan det förs- ta scenariot/utgångspunkten för det vidare basgruppsarbetet.

Praktiskt gick lärandedagen till på följande sätt, studenterna satt stilla i en lokal och utförde sju aktiviteter, vilka alla berörde lärandet på olika sätt. Aktiviteterna pågick under ca 30 minuter och efter detta fanns det tid för ca 15 minuters reflektion och dokumentation av aktiviteten. Dagen avslutades sedan med en sammanfattning av eget lärande dels i förhållande till aktiviteterna under dagen och dels i förhållande till det som du tycker är mest betydelsefullt för ditt egna lärande.

De aktiviteter som genom fördes kom från följande områden.

1. Beskriv en bra/dålig lärsituation. Hur gick det till när jag lärde mig

mycket/litet? Vad var det mest väsentliga? Vilka känslor väckte det hos mig?

2. Lärstil. Vilken lärstil har jag? Analys enligt Kolb´s modell (Hård af

Segerstad, 1996).

3. Kommunikation. Genom aktiviteten försöktes att simulera, envägs

kommunikation mellan sändare och mottagare och tvåvägs kommunikation mellan sändare och mottagare.

4. Läsa en text djup eller ytinriktat. Vilken kunskap får jag om jag

läser djup eller ytinriktat? Skillnad mellan förståelsekunskap och faktakunskap? Hur är de relaterade till varandra?

5. Hälsouniversitetets studentkår Consensus svarade på studenter- nas frågor om PBL. Handledarna intog en passiv roll om de inte

behövde bryta för förtydligande, samt dokumenterade vilka frågor som studenterna ställde.

6. Traditionell examination. Studenterna uppmanades dagen innan, att

noga läsa det PBL häfte som delats ut. Nu skulle de examineras på den fakta som häftet innehåller. Frågorna var så konstruerade att de

bara tog upp faktakunskap. Exempelvis; I vilket land har PBL utveck- lats och vilket år startade det?

7. Kritiskt förhållningsätt – att problematisera. Studenterna fick tre

texter, en löpsedel från en kvällstidning, samma text inne i tidningen samt ett utdrag ur en vetenskaplig artikel som belyste samma prob- lem. De fick sedan reflektera över de tre olika texterna om samma ämne och anta ett kritiskt förhållningsätt till texterna. Vad har förfat- taren för avsikt med texten och hur skall jag förhålla mig till den? Dagen avslutades med att studenterna skriftligt fick besvara dessa båda frågor;

– Hur ser du på ditt eget lärande efter de aktiviteter du utfört idag? – Gör en sammanfattning av det du tycker är mest betydelsefullt för

ditt eget lärande.

En första utvärdering av lärandedagen visade att handledarna ansåg att studenterna mer ingående än tidigare kopplat lärandeteorier till verklighe- ten efter lärandedagen. En del basgrupper hade även diskuterat vetenskaps- filosofi efteråt, ett ämne som varit svårt att nå med det tidigare kursupp- lägget. En del studenter upplevde en frustration över att sitta stilla en hel dag (kl. 08.15-15.30) med avbrott endast för lunch och förmiddagsfika, samt att tiden var väl tilltagen för en del av aktiviteterna. Tidsaspekten på de olika aktiviteterna hade noga diskuterats vid upplägget av dagen och ansågs nödvändiga för att nå en djupare reflektionsnivå. Studenternas frustration över att behöva sitta stilla hela dagen hade också förutspåtts.

Studenternas sammanfattande skriftliga dokumentation av det mest betydelsefulla för eget lärande har kopierats och samlats in. Detta mate- rial utgör data som kommer att analyseras och presenteras senare. Redan idag kan redovisas att många av studenterna beskriver att de vill ha tyst och lugnt omkring sig samt att de behöver tid till sitt lärande (jämnför frustrationen över att sitta stilla och väl tilltagen tid). De flesta av studenterna var positiva till lärandedagen och en del uttryckte sitt tack, ”– jag har lärt mig mycket om mitt lärande idag” medan andra tyckte att de fick bekräftelse på vad de redan visste.

Efter genomförd lärandedag kom denna att helt enkelt utgöra kursens första scenario/utgångspunkt i basgruppsarbetet. Det var inga svårigheter att använda lärandedagen på detta sätt. Handledarna upplevde t ex att studenterna applicerade sitt egna lärande i olika pedagogiska teorier och att de kunde gå från specifik till generell nivå. Dock var det svårare att till- lämpa de inhämtade kunskaperna på scenariot/utgångspunkten (dvs. att gå från generell till specifik nivå) då scenariot blev en summering av egna

upplevelser och därmed mer subjektivt än scenarier/utgångspunkter som studenterna ej själva deltagit i.

Lärandet och reflektioner om det egna lärandet är en viktig del av HEL-kursen och initierandet av en särskild lärandedag tidigt i utbildningen kommer att fortsätta.

Referenser

Anderson Peter. Studenter lär lära om att lära. CUP konferens november 1997. Hård af Segerstad, H., Klasson, A. & Tebelius, U. Vuxenpedagogik – att iscensätta

vuxnas lärande. Lund Studentlitteratur, 1996.

Studentperspektivet på verksamheten vid universitet och högskolor – utveckling och helhet. Högskoleverket National Agency for Higher Education. ISBN 91-88874- 34-6.

Översyn av integration mellan Hälsouniversitetets utbildningsprogram. Rapport LiU706/96-10.

LÄRANDEDAGEN

Syftet med lärandedagen är att studenten skall starta egen reflektion om

lärande, samt beakta begreppet lärande ur olika perspektiv. Dagen börjar med en reflektion om en bra och en dålig lärsituation, vilken dokumente- ras. Därefter kommer olika aktiviteter (se schema nedan), som berör lä- randet att behandlas under 30 minuters intervaller, varje sådan aktvitet avslutas med egen reflektion och dokumentation. Dagen avslutas med att studenten gör en summering av sina intryck. Salar se schema.

Aktivitet

Aktivitet 1

kl. 8.15-8.45

Aktivitet 2

kl. 8.45- 9.15