Forskning om grav språkstörning Vad är grav språkstörning

Grav språkstörning är ett funktionshinder som inte försvinner och det påverkar inte bara de språkliga funktionerna utan även inlärningsförmågan (Loheman, 2002). Dessa barn har ofta även andra svårigheter. De kan ha problem med motoriken, brister i uppmärk- samheten och koncentrationen. Forskning har visat att en språkstörning inte är statisk utan kan variera inte bara mellan olika individer utan även inom samma individ (a.a.).

Att utveckla språk och att kommunicera med tal är en unik medfödd förmåga som ut- vecklas under några få år hos de flesta barn. För att den språkliga förmågan ska utveck- las krävs dock att omgivningen talar och uppmuntrar till kommunikation. Språktilläg- nandet är en aktiv process (www.attention-riks.se). Dock utvecklar inte alla barn språket som förväntat. För att vi som specialpedagoger ska kunna hjälpa dessa barn som inte utvecklar sitt språk som förväntat är det av stor vikt att vi känner till barns normala språkutveckling (bil 1). När det gäller begreppet språkstörning avses en påtaglig stör- ning som omfattar svårigheter med att förstå och producera språk jämfört med jämnåri- ga barn och utvecklingen följer inte de normala utvecklingsstadierna. Ju gravare språk- störningen är desto fler språkliga nivåer är drabbade. Detta innebär att förutom en förse- nad uttalsutveckling är språkförståelsen, ordförrådet och uttrycksförmågan begränsad. Svårigheter av detta slag innebär en begränsning i kontakten med andra barn då språket styr leken och gör att den utvecklas. Barnets möjlighet att använda språket till planering och problemlösning minskar också. När utvecklingen i övrigt är normal talar man om en primär eller specifik språkstörning men finns någon orsak till språkstörningen t ex hör- selnedsättning eller svag begåvning är det en sekundär språkstörning. De flesta barn som har en grav språkstörning har kvarstående problem i skolåldern, som ger betydande inlärningssvårigheter. Läsning och skrivning ställer stora krav på den språkliga förmå- gan. Dessutom kan psykosociala problem förekomma med kamratproblem, negativ självbild, dåligt självförtroende och stort behov av vuxenstöd (www.attention-riks.se).

Konsekvenser av grav språkstörning

Bruce (2003) menar att grav språkstörning påverkar förutom de språkliga funktionerna såväl inlärningsförmåga som sociala kontakter. En väsentlig riskfaktor för förskolebarns utveckling är ett svagt och dåligt utvecklat språk. Det är därför viktigt att reflektera över vad som är orsak och vad som är verkan och hur man på förskola/skola bäst kan stödja och stimulera dessa barn. Ifall barn inte kan kommunicera med andra ligger det nära till hands att deras självförtroende får sig en törn. Barn hanterar denna frustration olika, en del reagerar med inåtvändhet och undviker alla krav på att kommunicera, andra reagerar genom ett utagerande beteende. Följden av detta blir oftast konflikter med kamrater och detta kan vara påfrestande för deras självförtroende. Dessa kommunikationsproblem kan

också uppleva frustration när inte kommunikationen fungerar som den ska. I försko- la/skola kan det vara svårt att hålla ihop gruppgemenskapen om inte alla kan förstå in- formation som ges, inte kan uttrycka sig så att andra förstår eller inte ställa frågor, läsa och skriva. Det kan då bli missuppfattningar och genom det så uppstår det problem. Barn med grav språkstörning har ofta kvarstående problem i långt upp skolåldern (Föh- rer & Ancker, 2000). Bruce påpekar att de barn som har grava språkstörningar får ofta också problem med skriftspråksutvecklingen därför är det av vikt att se sambandet mel- lan muntlig och skriftlig språkförmåga. För att det ska bli möjligt att arbeta förebyggan- de är det viktigt att muntligt och skriftligt språk ses som två sidor av samma mynt, ”’så’ i talet för att sedan nå framgång med skriftspråkstillägnandet och ’skörda’ i skriften” (Bruce, 2003, s. 257).

Hur vanligt är grav språkstörning hos barn?

Ors och Nettelbladt (1999) hänvisar till internationella studier som visar att grav språk- störning drabbar ca 1 procent av alla barn i förskoleåldern. De hänvisar även till en svensk studie av Westerlund som fann högre siffror nämligen att 2 procent av alla 4- åringar hade allvarliga problem. Språkstörningar verkar drabba pojkar i högre utsträck- ning än flickor då det är 2-4 gånger vanligare hos pojkar (a.a.).

Orsaker till grav språkstörning

Enligt Lagerheim är mycket ännu okänt när det gäller orsaker till en språkstörning. Hon menar att störningen förekommer sällan som ett isolerat funktionshinder. Vid en gene- tisk orsakad språkstörning ser det ut som det skulle vara flera anlag som är påverkade (www.agrenska.org).

Ors och Nettelbladt (1999) säger även de att man fortfarande vet ganska lite om de bak- omliggande orsakerna men att det numera är väl belagt att de ärftliga faktorerna spelar en stor roll för uppkomsten av språkstörningen.

Ors (2003) säger att det inom samma familj kan finnas flera medlemmar som har en försenad tal- och språkutveckling. Hon menar också att trots ökade forskningsinsatser

inte på ett avgörande sätt förklara tillståndet grav språkstörning. Betydelsen kring åter- kommande öroninflammationer har också studerats och inte heller detta kan förklara en grav språkstörning hos ett barn.

4.5 Forskning om ADHD