Ansatsen i undersökningen ligger nära tolkande reflexiv ansats såsom den beskrivs av Mats Alvesson & Kaj Sköldberg169 och Heléne Thomsson.170 De menar att forskaren måste förhålla sig kritiskt och reflekterande till sig själv och den förförståelse som forskaren bär med sig in i projektet, reflektionen kommer att påverka själva studiens upplägg, genomförande och framför allt tolkningsprocessen. För att förstå innebörden och betydelsen av inflytande och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning och de personer de möter, krävs kunskap om den historiska bakgrunden likväl som olika perspektiv på brukarnas beskrivningar och upplevelser. Jag har därför intervjuat även handläggare, assistansanordnare och personliga assistenter med utgångspunkt från brukarnas beskrivningar. En strävan i reflekterande forskning, såsom den beskrivs av Thomsson171, är att låta olika nivåer i undersökningen speglas under arbetets gång. Den egna förförståelsen påverkar forskarens ingång i området. Jag har själv
169 Alvesson & Sköldberg, 1994 (2008). 170 Thomsson, 2002.
arbetat inom handikappomsorgen och forskarutbildningen har bidragit till att skapa en kritisk distans, liksom en medvetenhet om förförståelsens betydelse. I min studie har det varit intresseväckande att se verksamheten ur olika perspektiv, det har tvingat mig att byta ”glasögon” under studiens gång. Även under arbetsprocessen menar Thomsson172 att forskaren måste stanna upp och låta frågor om makt, kön eller teoretiska antagande ifrågasätta själva arbetsgången eller de tolkningar som informanten och intervjuaren gör. I arbetet med analysen har växlingen mellan empiri och teori inneburit ett sökande av teoretiska förklaringsmodeller. Under tolkningsprocessen har Goffmans teori om vardagsinteraktion inhämtats liksom hans teori om stigma och identitet. Teorierna173 fördjupar förståelsen av resultatet och i analysen har jag pendlat mellan teori och empiri.
Intervjuer förutsätter forskaren själv som en aktiv agent och det blir därför viktigt vem forskaren är och därmed bär med sig in i undersökningen. Jag kommer därför nedan att beskriva den egna förförståelse av området.
4.2.1 Min förförståelse
Som forskare i ovan beskrivna tradition arbetar man med sig själv som aktivt subjekt. Vad forskaren har med sig in i forskningsprojektet kommer att avgöra val av problemformulering, metod och analys. Jag har erfarenhet av flera olika roller inom handikappomsorgen - vårdbiträde, arbetsterapeut, verksamhetschef. Under den yrkesverk- samma tiden har jag arbetat med omsorgslagen som utgångspunkt och också följt framväxten av LSS.174 Det område jag är mest bekant med är daglig verksamhet för vuxna utvecklingsstörda enligt LSS § 9:10. Under ett antal år har jag också arbetat som verkställare av personlig assistans.
Jag har övervägt i vilka situationer och vid vilka val det har varit en fördel eller nackdel att ha en lång yrkesmässig kännedom om handikappområdet. Ursprungsfrågor på området personlig assistans har väckts i ett yrkessammanhang vid dilemman, som uppstått i arbetet. I utformandet av studiens syfte har den utgångspunkten funnits med och varit en tillgång som en kunskap om området ur en praktisk synvinkel. Jag har samtidigt fått arbeta aktivt med att problematisera den praktiska förkunskapen på området då det finns
172 Thomsson, 2002.
173 Foucault, 1971 (1993); 1976 (2002); 1980; Goffman, 1959 (2006); 1963 (1986). 174 SFS 1985:568, Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.;
4 Metod och genomförande
mycket för givet tagen erfarenhet som kan ifrågasättas. Det som varit svårast att distansera sig från är min arbetsledarerfarenhet. Under forskarutbildningen har jag stegvis arbetat mig bort från det perspektivet. Den först genomförda delstudien gällde arbetsledar- perspektivet och de följande utgick från ett brukarperspektiv och senare ett personalperspektiv. Det har också varit bra att under arbetet med avhandlingen fjärma sig rent fysiskt från den praktiska verksamheten och arbeta på universitetet, vilket jag gjort under de sista två åren.
I mötet med informanterna har jag upplevt det som en fördel att känna till området på olika sätt. Informanterna av alla kategorier har haft en positiv inställning till min forskning och informanterna har inte behövt förklara hela LASS systemet från grunden. Det har varit en klar fördel att ha mött många människor med olika former av funktions- nedsättning, kommunikationssvårigheter och tekniska hjälpmedel. Jag har snabbt kunna växla till alternativ kommunikation vid behov i brukarintervjuerna.175 Det hade kunnat var ett oöverstigligt hinder om jag inte känt till området och behärskat tekniken. En nackdel kan vara att området är så bekant så jag inte frågar vidare om det intervju- personerna och jag själv som intervjuare ”tar för givet”. Det kan medföra blinda fläckar som en för området okänd kanske skulle ha frågat vidare kring. Jag har försökt hålla mig medveten om risken för ett okritiskt förhållningssätt och medvetet aktiverat en nyfikenhet i varje ny intervju.
Forskarstudierna inleddes med att läsa in aktuell litteratur om funktionsnedsättning, LSS, personlig assistans, inflytande och självbestämmande. Under datainsamling och det första analysarbetet har detta material funnits med som en bakgrund till undersökningen och påverkat utgångspunkter och frågeställningar. Jag har inte genomfört studien med ett i förväg valt analysverktyg. Teoretiska perspektiv och analysverktyg har växt fram under datainsamlandet och under den första analysen av det empiriska materialet.