Personalomsättningen kan vara mycket stor, vilket kan öka gode mannens behov av att kontrollera att allt arbete genomförs enligt uppgjorda planer. Introduktion och planering måste ständigt presenteras för nyanställda. I intervjumaterialet förefaller den goda mannen tala för sin anhörige i rollen som förälder i många situationer. De båda rollerna sammanfaller till viss del, föräldraperspektivet kan överväga, vilket överensstämmer med Albertssons resultat.310 För en förälder/god man uppdagas misstagen som assistenterna kanske gör i omvårdnaden om brukaren vid ett senare tillfälle och blir på det sättet mer komplicerat att korrigera. Den brukare, som kan tala för sig själv, kan korrigera sina assistenter i samma stund som misstaget sker, vilket ger brukaren ett direkt självbestämmande i vardagens arbete. De gode
308 Hugemark & Wahlström, 2002. 309 Jämför Lantz, 1996.
8 Inflytande och självbestämmande genom en annan röst
männen beskriver det som svårt att hitta former för diskussion om arbetssätt och arbetsledning. Arbetsledningen blir mer komplicerad än när brukaren själv kan arbetsleda i vardagen.
Jag sa det inte bara till henne utan till alla på en personalkonferens. Men då hade hon blivit sur för att det var uppe på mötet. Hur mycket har jag rätt att säga till om och när? Vad kan jag bestämma? (Gm:3)
De gode männen tar vid flera tillfällen upp verkställarens roll som ytterligare en arbetsledare för assistenterna. Brukare, som för sin egen talan, gör det också och beskriver då hur de använder den verkställande organisationens chef/arbetsledare för att till exempel reda ut konflikter de inte tycker att de kan hantera med assistenterna. Båda de första delstudierna bekräftar Hugemark & Wahlströms resultat att kontakten med den verkställande chefen är betydelsefull för styrning och kontroll av insatsen311 eller inflytande och självbestämmande i min studie. De gode männen tar upp verkställaren som en mellanhand mellan deras huvudman, sig själva och assistenterna. Verkställaren har en viktig roll, som den som ska bekräfta för assistenterna att de som gode män har rätt att ha åsikter om hur arbetet bedrivs. Om verkställaren inte respekterar den gode mannens företrädarroll gör inte heller assistenterna det, menar de intervjuade gode männen. Relationen till assistansanordnaren är avgörande för inflytandet i assistansen, menar företrädarna. Det är verkställaren, som styr assistansens innehåll, inte försäkringskassans beslut eller den enskildas behov, menar de. Det är speciellt i den kommunala assistansen som brukarna anser att reglerna styr verksamheten men också den ansvariges personliga uppfattningar. De intervjuade kommunala verkställarna (V:gr1) menar att det många gånger blir mycket komplicerat med en god man som företrädare i assistansen. Assistenterna lär känna brukaren mycket väl i vardagen men kan alltid formellt ifrågasättas av både verkställare och god man. Ofta väljer då verkställaren att vara den som utreder konflikten med företrädaren. Det blir verkställaren som får informera om de regelverk organisationen har, konsekvenserna av arbetsmiljölagen eller andra gränser, vilket de gode männen uppfattar som ett motstånd. (V:gr1)
Chefen är ju väldigt viktig. Kanske mer i kommunen än nu i detta bolag. Här tycker jag vi är mer som chefer, i kommunen kunde vi ha helt hopplösa typer som inte kunde få flickorna att göra det de ska. De liksom gaddade ihop sig mot oss och läste lagen och alla regler som gäller i kommun för anställda. Vem jobbar de för? (Gm:4)
Ovanstående citat speglar assistansanordnarens betydelse. Det är något som de intervjuade i brukarstudien delvis uttrycker, men det är tydligare i intervjuerna med gode männen. Den person de som brukare/företrädare möter som ansvarig i den verkställande organisa- tionen sätter ibland sin prägel på verksamheten. Om det skiftar ofta på den posten kan företrädarna se de individuella skillnaderna tydligt mellan olika verkställande chefer och deras inställning till brukarens inflytande, insatsen personlig assistans och gode mannens roll.
I rollen som företrädare ingår att anställa assistenterna, anser de intervjuade i delstudie 2. Att anställa och avskeda personal är i den övriga socialtjänsten något som åligger arbetsledaren, inte klienten.
Är folk odugliga ska de bort. Jag har ofta sagt upp folk från den ena dagen till den andra, de får inte sätta sin fot hos henne igen. (Gm:5)
Att brukaren och därmed företrädaren kan anställa och avskeda assistenter gör relationen speciell. Företrädarna hävdar att det är en väsentlig del av den personliga assistansen som skiljer den från annat stöd, liksom det direkta ansvaret för arbetsledning.
I början tog jag fram beslutet och läste för dem vad N. hade fått timmar till. Ni ska läsa för N. och så vidare. Beslutet ska man egentligen jobba efter….Sjukgymnastik ska han ha, men då satt de och gäspade och sa att det kommer vi aldrig att göra. … Han ska bada med då strular det för de vill bli visade, det är snart 2 år sedan han badade sist. Man skulle kunna påtala mer….(Gm:3)
Att arbeta som assistent hos en brukare med grava kommunikations- svårigheter eller som av någon annan anledning inte kan förväntas bestämma över sin vardag ger assistenten möjlighet att själv forma arbetsinnehållet. Företrädarna anstränger sig att kontrollera innehållet i arbetet genom att göra scheman på aktiviteter och annat för brukaren och därmed assistenterna. De gode männen är också aktiva med att utforma och informera om verktyg som assistenterna kan använda sig av i vardagen för att brukaren ska kunna hävda sitt självbestämmande i vardagens små beslut. Det kan vara instruktioner till assistenterna att alltid presentera två förslag på klädesplagg eller maträtter