Vetenskapsrådet har lyft fram fyra etiska ställningstaganden vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa har vi som forskare tagit hänsyn till när vi genomfört våra intervjuer för att skydda respondenternas integritet.
(Vetenskapsrådet, 2020)
Informationskravet tar ställning till att respondenterna ska bli informerade om studiens syfte. Under första steget i vår intervjuprocess mailade vi ut en kort beskrivning om studiens syfte och vad intervjun kommer att handla om och vilken typ av frågor som kommer att ställas under intervjutillfället. Detta gjorde vi för att respondenterna ska känna sig säkra och bekväma med intervjuns innehåll. Dessutom upplyste vi alla våra respondenter om att deltagande är frivilligt och att respondenterna har rätt att avbryta sin medverkan. (Bryman & Bell, 2017)
Vi valde att inte skicka intervjufrågorna till respondenterna i förhand då vi strävar efter en spontan konversation med respondenterna, i samband med att de inte fått tillgång till intervjuguiden har inte respondenterna haft någon möjlighet att förbereda sina svar. Vi har dock varit väldigt tydliga med hur intervjufrågorna kommer att vara uppbyggda och vad vi vill komma fram till under intervjutillfället. Det är viktigt att respondenterna informeras om studiens syfte men även hur deras medverkan kommer att vara till stor hjälp för att arbetet ska uppnå sin ultimata potential. Vi talade även om för våra respondenter att de inte behövde svara på frågor som de inte känner sig bekväma med.
Samtyckeskravet innebär att när respondenterna har blivit informerade och fått en beskrivning av studiens syfte och hur intervjutillfället kommer att se ut, ska de bestämma sig om de vill medverka i studien (Silverman, 2010). Efter att våra respondenter fick en inblick i studiens syfte och läst igenom den beskrivningen som vi skickat över via mail hade de två dagars betänketid om de skulle samverka eller avstå. Samtyckeskravet har uppfyllts eftersom
samtliga respondenter har samtyckt till att de vill delta i studien och detta har skett genom att de har fått bekräfta det via mail innan varje intervjutillfälle. För att vara extra tydliga med denna punkt har de även fått en snabb genomgång innan respektive intervju startat och därmed fått chansen till att ge sitt samtycke ännu en gång.
Konfidentialitetskravet syftar till att respondenterna får välja hur, vart och på vilket sätt de vill medverka (Vetenskapsrådet, 2020). Respondenterna krävde att de skulle vara helt
anonyma, samt att utomstående inte skulle få ta del av det inspelade materialet. Detta gick vi med på för att skydda respondenternas integritet. Vi överförde ljudinspelningarna från våra mobiltelefoner till en hårddisk på våra datorer och sedan raderade vi ljudinspelningarna från våra mobiltelefoner efter varje intervjutillfälle.
Vi var väldigt tydliga med hur viktigt det är för oss att våra respondenter ska känna sig säkra och bekväma med oss. Respondenterna informerades om att vi överförde allt material till en hårddisk för att utomstående inte ska ha någon möjlighet till att ta del av informationen. Då respondenterna valt att vara anonyma innebär det att deras namn inte framkommer i studien, eller någon annan typ av information som kan leda till respondenternas identitet. (Trost, 2010).
Nyttjandekravet tar ställning till att respondenternas uppgifter endast kommer att användas för studiens syfte (Silverman, 2010). Det är ingen annan än oss författare som kommer att ta del av den insamlade datan, därav kommer vi transkribera de uppgifter som respondenterna valt att lämna ut så fort det överförts till en hårddisk. Efter att denna studie blivit godkänd kommer vi radera de transkriberingar som gjorts tillsammans med inspelningarna som sparats i en hårddisk. Detta för att inte lämna kvar spår av den insamlade datan när den inte längre kommer till användning.
3.10 Metodreflektion
En kvalitativ forskning kan leda till subjektivitet då denna typ av metod lätt kan bidra till ett resultat av saknad validitet och reliabilitet. Detta på grund av att få individer blir
representativa för en hel bransch (Bryman & Bell, 2017). För att öka tillförlitligheten har vi därför utgått från auktoriserade revisorers synpunkter då de har en lång erfarenhet inom branschen. För oss var det även viktigt att välja revisorer från olika storlekar på byråerna för att analysera deras olika uppfattningar, vilket även resulterade i att bolagets storlek hade en betydelse i hur arbetssättet samt synsättet såg ut kopplat till bekämpningen av penningtvätt.
Kvalitativ analys tar även längre tid att utföra, detta på grund av att råmaterialet är ostrukturerat när det samlats in. Detta innebär att den råa empiridatan måste kodas och struktureras för att analyseras (Bryman & Bell, 2017). Materialet vi valde att analysera i studien var därmed väl genomtänkt för att uppnå studiens syfte.
Vid val av respondenter har vi utgått från ett bekvämlighets- och snöbollsurval, vilket kan leda till minskad tillförlitlighet på grund av att det är svårt att generalisera studien till hela befolkningen. Dessutom kan respondenterna likna varandra för mycket och blir därmed inte representativa enligt Denscombe (2018). Vi hade därför flera krav innan valet av
respondenter gjordes. Hade kraven inte uppfyllts med hjälp av de tillämpade metodvalen, hade andra metodval och respondenter tillämpats i studien.
En av nackdelarna med att använda sig av sekundärkällor är att det finns risk för att
författarna tar med sig irrelevant information endast för att det är lättillgängligt, och inte för att informationen kommer att vara betydelsefull. Det är viktigt att ständigt vara kritisk under studiens gång, vilket innebär att studiens syfte ska styra informationssökandet och inte tvärtom. Dessutom finns även risken med användning av sekundärkällor att ansvaret hamnar på författarna ifall det skulle finnas bristande information (Denscombe, 2018). För att
undvika dessa risker har vi varit noggranna med de inhämtade källor som tillämpats i studien. Utöver det har vi även läst och noggrant undersökt ifall informationen vi tagit del av stämmer överens med andra källor.
4 Empiri
Den empiriska delen presenterar resultatet av studiens frågeställning där respondenterna delar med sig av sina uppfattningar av penningtvätt. Respondenternas uppfattningar och svar stöds av studiens referensram, vilket innebär att empiri och teoridelen har en anknytning till varandra för att kunna se ett samband mellan dem.
Respondenterna är eniga om att penningtvätt är ett allvarligt brott, vilket mynnar ut i deras vardagliga arbete. Respondenterna har utformat sitt arbete efter penningtvättslagen och de etiska reglerna som finns för att inte kringgå god revisionssed. Då samtliga respondenter har en högskole-/universitetsutbildning inom ekonomi och erfarenheter på minst sex år som auktoriserade revisorer, är de medvetna om allvaret i detta. De har med tydlighet och noggranna beskrivningar påvisat att deras tillvägagångssätt anpassats efter lagen.
Respondenterna menar även att det inte finns någon anledning till att inte arbeta utefter lagen, då det endast är till deras fördel. Dock varierar dess fokus i hur de arbetar beroende på
respondent och byrå.
Vad innebär penningtvätt för respondenterna?
“Jag tänker på ID-handling”.
- Lovisa “Brott av alla slag med ekonomisk vinning som i sin tur döljs i legitima verksamheter”.
- Annika “Svarta medel som förs in i lagliga verksamheter”.
- Niklas “Det är väl egentligen att man har använt pengar från kriminell verksamhet”.