Niklas berättar att han många gånger arbetar ute hos klienten när han reviderar bolagen då större del av dokumentationerna och transaktionerna finns i pappersformat. Till skillnad från de större byråerna då Lovisa och Annika konstaterar att de väldigt få gånger behövt arbeta ute hos kund. Lovisa menar,
“I och med coronaviruset har även de klienter som var pappers orienterade digitaliserat sina verksamheter. “
Niklas påpekar även att relationer med klienten och dess anställda formas på arbetsplatsen, dock vill han inte påstå att dessa relationer påverkar honom i sitt arbete. Trots dessa
invändningar menar respondenten att,
“...men man är ju bara mänsklig, man vill alltid göra rätt för sig och vara objektiv, men omedvetet kan det kanske hända att man ser förbi små detaljer.”
Niklas talar om den mänskliga faktorn och menar att den spelar en roll, oberoende av hur bra revisorn är på sitt jobb. Därmed har inte Lovisas erfarenheter av att jobba ute hos kund varit så glamorösa eller lika trevliga som Niklas. Lovisa har flertalet gånger känt sig ovälkommen och i vägen ute hos klienter. Hon menar att det har varit otrevligt bemötande av de anställda, en del gånger även undermåliga samarbeten med material eller liknande.
“En gång fick vi under två veckors tid arbeta i ett litet konferensrum, utan fönster, utan AC och med 30 graders värme i rummet.”
Vidare påpekar Lovisa att sådana bemötanden inte har tolererats av hennes arbetsgivare och det har resulterat i att klientrelationen avslutats. Lovisa förklarar vidare att ett ömsesidigt samarbete förväntas av klientrelationen, hon menar att de är väldigt tydliga med klienten om vilka deras krav är innan relationen inleds. Vidare poängterar hon även att det är lättare för henne som arbetar i en stor byrå att släppa en klient, då hon understryker att revisorerna där inte är beroende av sina klienter på samma sätt som en revisor i en mindre byrå kan vara. Detta påstående motsägs av Niklas som är revisor i ett medelstort företag och menar att även revisorerna där avslutar kundrelationer baserat på undermåliga samarbeten.
Tobias har en bra relation till många redovisningskonsulter som utför bokföringen för större delen av hans klienter. Han menar att de har en ge och ta relation. Vilket innebär att de rekommenderar klienter till varandra. Tobias blir tillfrågad om han känner att denna relation utgör ett hot för objektiviteten i hans revision, i vilket han svarar,
“Jag känner mig absolut mer lugn när jag går igenom en årsredovisning utförd av en av de bästa redovisningskonsulterna i staden, som jag känner personligen. Men jag måste ändå utföra alla delar i min revision innan jag skriver under. Alltså det är vad mitt jobb går ut på.”
Detta styrker Niklas, som även menar att han känner sig betydligt mer lugn när han utför en revision på ett bolag där han känner personen som utfört årsredovisningen och bokföringen. Niklas menar att i mindre bolag så utför en eller ett fåtal personer hela bokföringen och årsredovisningen på egen hand. Således vet han vem personen som ligger bakom själva
arbetet är, därmed blir det lättare för honom att ställa frågor under sin granskning, då Niklas menar att han sparar tid på att inte behöva lokalisera rätt person för att få rätt svar. Vidare påpekar respondenten att han inte hoppar över steg i utförandet av hans revision på grund av detta, dock granskar han inte klienten djupgående. Detta då han inte ser en stor risk för bland annat penningtvätt, han menar att grundjobbet har gjorts ordentligt av dessa
redovisningskonsulter som arbetar internt med bolaget och dess transaktioner.
Då Tobias byrå är baserad i en småstad där alla känner alla menar han att det inte är konstigt att han är bekant med de flesta av hans klienter. Därmed baserar han sitt revisionsarvode på relationen han har till sina klienter, till skillnad från resterande respondenter som utgår från risken klienten utgör. De menar att ju större risk desto mer tidskrävande, därmed anser de lämpligt att ta mer betalt. Vidare förklarar Tobias att han har ett lägre arvode för de som är bekanta till honom. Detta har han haft som marknadsföringsstrategi för att dra till sig fler kunder och skapa sig ett namn i staden som revisionsbyrån är verksam i. Medan Lovisa menar på att samtliga anställda som medverkar i en revision eller ett uppdrag för en klient måste underteckna ett oberoendeavtal. Annika hävdar att även hennes arbetsplats har ett strikt tillvägagångssätt för att försäkra oberoendet, detta för att påvisa att det inte föreligger risk för intressekonflikt redan innan revisorn får tillgång till känslig information om klienten.
Lovisa förklarar att oberoendeavtalet innehåller flertalet frågor till de anställda som
säkerställer att en intressekonflikt inte föreligger. Hon förklarar vidare att frågorna uppfyller information om revisorn till exempel tidigare varit anställd hos klienten, har en nära relation till någon som arbetar i bolaget, har nära familj som äger aktier i bolaget, etcetera. Lovisa menar,
“Det är liksom även viktigt att nära familj, alltså som bor i samma hushåll, inte är involverade med klienten. För att säkerställa totalt oberoende.”
För att undvika intressekonflikter menar Lovisa att revisorerna inte är tillåtna att äga aktier eller liknande hos deras klienter. Detta gäller även för Annika och de anställda på hennes arbetsplats. Dock är det inte ett lika stort problem för respondenterna Niklas och Tobias då de inte har klienter som är börsnoterade. Vidare menar Lovisa att varken hon eller andra
för att byrån inte uppskattar att man inte har 100 procent fokus på jobbet. Lovisa förklarar att bolag som verkar under ett annat syfte än revision är en potentiell klient som troligen
kommer att gå till en konkurrent. I annat fall kan denne vara klient på byrån, dock är det högst sannolikt att det resulterar i en jävig situation. Därmed är det endast tillåtet i unika fall. Dessutom påpekar Lovisa att detta är ett sätt för byrån att se till att samtliga revisorer som ännu inte är auktoriserade inte har någon möjlighet att utnyttja sina kunskaper för egen vinning. Detta då de som revisorer har tillgång till väsentlig information om andra verksamheter, vilket hade gynnar dem i deras privata bolag.
5 Analys
I detta avsnitt analyseras den insamlade empiriska datan från intervjuerna med den teoretiska delen av studien. Respondenternas uppfattningar resoneras och redogörs relaterat till litteraturen.
Respondenterna påvisar delade meningar i en del aspekter av penningtvättsbekämpning, dock bemöter de problemet med liknande metoder och inställning överlag. Samtliga respondenter är eniga om att de är införstådda med vilka åtgärder som ska tas vid ett potentiellt fall av penningtvätt. Vidare menar de att de ser det stora allvaret i penningtvättsbrott och tillämpar lagstiftningen i sitt arbete. Detta för att undvika att bli åtalade då de organisationer som väljer att inte följa de rättsliga processerna, vilka består av lagar och regler, får rättsliga
konsekvenser (Eriksson-Zetterquist, 2009). För revisorerna är det därmed ytterst viktigt att arbeta utifrån god revisionssed, i vilket arbetet ska vara så grundligt och välutvecklat som god revisionssed fordrar, i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551). I DiMaggio och Powells (1983) mening i enlighet med den institutionella teorin, tenderar personer som har studerat samma utbildning att ha samma tankesätt och agerande. Vilket stämmer till viss del då samtliga respondenter har en högskole-/universitetsutbildning och har flera likheter i hur de ställer sig inför penningtvätt, men även olikheter.