Forskningsmetod

Mitt mål med denna uppsats är att beskriva hur massmediers gestaltning av flyktingar såg ut i artiklar skrivna under år 2015 respektive 2016. Jag finner det mest lämpliga sättet att gå tillväga är att göra en innehållsanalys. Det finns huvudsakligen två typer av innehållsanalyser; kvalitativ och kvantitativ. Eftersom jag vill undersöka hur medier har gestaltat flyktingar och inte hur mycket har jag valt att göra en kvalitativ textanalys av det utvalda materialet.

En kvalitativ textanalys går ut på att identifiera en texts genomsyrande budskap och därmed även urskilja vad författaren av texten försöker förmedla. Detta är en användbar metod när man i uppsatsskrivandet antar att innehållet av de texter som utgör studiematerialet skiljer sig från den övergripande summan av texterna. Ett annat skäl att använda kvalitativ textanalys som metod är när den eftersökta problematiken som man försöker belysa ligger ”dold under ytan” och endast kan urskiljas genom en noggrann, intensiv läsning av det utvalda materialet (Esaiasson et al. 2017, s. 211).

Att undersöka mediers gestaltning av flyktingar kvalitativt kan vara väldigt viktigt för att, i detalj, kunna se hur skildringen av flyktingar såg ut och förändrades under de aktuella tidsperioderna. Att undersöka detta kvantitativt, d.v.s. hur mycket

medier skriver om flyktingfrågor och hur mycket utrymme sådana samhällsämnen får, behöver inte nödvändigtvis ge svar på hur medier är positionerade i deras gestaltning av flyktingar. Ordet ”flykting” kan betyda en mängd olika saker

beroende på hur det används och i vilken kontext det är hämtat från (Esaiasson et al.

2017, s. 211).

Det finns huvudsakligen två olika sätt att analysera texter kvalitativt, antingen att systematisera innehållet i texter eller att kritiskt granska de utvalda texterna. Den systematiserande metoden är den vanligaste typen av kvalitativ textanalys och går ut på att lyfta fram väsentliga delar och idéstrukturer hos utvalda texter på ett sätt som är tematiskt och systematiskt. Nästa steg är att formalisera och dela in dessa idéstrukturer i bredare kategorier som i sin tur representerar olika synvinklar eller gestaltningar av ett specifikt samhällsämne (Esaiasson et al. 2017, s. 213). En kritisk analys utgår från i princip samma metodologi som den systematiserande metoden men den tar ett steg längre. En kritisk analys syftar bara delvis till att identifiera, men även att kritiskt granska olika idéstrukturer och argumentstyper för att exempelvis se hur pass väl de stämmer överens med den faktiska verkligheten (Esaiasson et al. 2017, s. 214). Jag kommer enbart att förhålla mig till den

systematiserande modellen eftersom min studie endast ämnar undersöka potentiella idéstrukturer och vinklingar, inte kritiskt granska dem.

Som nämnt ovan är invandring och flyktingmottagandet ett av de mest

uppmärksammade politiska ämnena inom media. Det material som denna studie lutar sig mot är med största sannolikhet väldigt stort och omfattande. Exempelvis genererade en sökning på ordet ”flykting” hos mediearkivet Retriever inom artiklar skrivna under år 2015 av de fyra utvalda tidningarna, 620 träffar. Samma sökning för 2016 genererade 631 träffar (Mediearkivet Retriever). En kvalitativ analys som kräver väldigt noggrann, genomgående läsning av de utvalda texterna kan därmed bli väldigt tidskrävande. Sett till tidsutrymmet för denna studie så är en lösning på detta dilemma är att göra ett urval där jag som forskare väljer ut två mindre tidsperioder. Jag har valt att undersöka tidsperioderna januari 2015 respektive januari 2016. En sökning på mediearkivet Retriever på ordet ”flykting” inom tidsperioden 1-31 januari 2015 genererade 32 träffar i den tryckta pressen hos de utvalda tidningarna. Samma sökning på januari år 2016 genererade 75 träffar. Totalt

kommer alltså 107 artiklar att studeras kvalitativt vilket jag bedömer är mer hanterbart.

Innehållet i artiklarna kommer att tolkas med hjälp av den s.k. uttolkarorienterade- och den mottagarorienterade strategin. Den uttolkarorienterade strategin fokuserar på analytikerns tolkning av en text utifrån utvalda verktyg eller syften. Den

mottagarorienterade strategin går ut på att bilda förståelse för vad en text kan ha för påverkan på sin primära publik, alltså hur andra kan uppfatta innehållet i en text eller exempelvis en tidningsartikel (Boréus & Bergström 2018, ss. 31-32, 34).

Grunden i en systematiserande undersökning med en uttolkarorienterad strategi är att identifiera idéstrukturer och andra väsentliga delar av texten man undersöker. För att lättare kunna presentera ett resultat av en sådan undersökning så kan man också rangordna och dela in de idéstrukturer man finner i enklare och bredare kategorier (Esaiasson et al. 2017, s. 213). Jag har valt ut tre olika kategorier för att tydliggöra min analys, dessa kommer i denna uppsats att kallas ”attitydstyper” eller ”attityder”.

De är; Positiv, Negativ och Neutral attityd. Dessa attitydstyper är kopplade till min frågeställning: I vilken mån är gestaltningen av flyktingar positivt och- eller negativt vinklad? Rent övergripande känns också användandet av just dessa attityder, enligt min uppfattning, som det mest logiska och självklara valet med tanke på mitt ämnesval.

I analysen har jag även valt ut fem olika parametrar som jag använder som analysverktyg, detta för att enklare kunna förklara exakt vad en positiv, negativ respektive neutral attityd inom media innebär. Parametrarna är: kultur,

arbetsmarknad, ekonomi, social sammanhållning och kriminalitet. Dessa är snarlika de gestaltningar som konstruerades i Strömbäcks, Anderssons och Nedlunds rapport (2017). Eftersom deras syfte kan jämställas med mitt så valde jag att följa deras exempel. Objekt som ekonomi, kriminalitet, kultur med mera, är dessutom sådant som ofta tas upp i debatter kring flyktingpolitik och migrationspolitik. Därmed anser jag att parametrarna som jag valt ut även är relevanta för det ämne jag vill

undersöka.

Efter att ha gått igenom materialet övergripligt en gång valde jag att lägga till ytterligare två parametrar; sympati/skepticism och lagstiftning. Anledningen att jag

valde sympati/skepticism som parameter är för att jag fann att många artiklar och reportage hade ett innehåll som var tydliga porträtt av en eller flera enskilda

flyktingar. Exempelvis fanns det reportage där flyktingar nämns vid namn och deras flykt, integrationsprocess och tillvaro i Sverige beskrivs detaljerat. Enligt min uppfattning är det tydligt att texter av det slaget genererar sympati hos de som läser dem. Anledningen till att jag lade till lagstiftning är för att många artiklar beskrev regler och lagrum som stiftats i Sverige och hur de påverkar flyktingars situation och de chanser de har att ta sig till och få uppehållstillstånd och beviljad asyl i Sverige. Frågan huruvida dessa lagrum, ur författarnas synpunkt, var bra och nödvändiga eller om de var onödiga och skapade lidande för flyktingar och andra inblandade ansågs avgörande för att fastlägga en attityd.

För att tydliggöra mitt resonemang kring de sju utvalda parametrarna har jag gjort ett kors-schema där attitydstyperna innebörd förklaras. Schemat kommer att presenteras på nästa sida:

4.1.1 Tabell 1. Schema för attityder

Flyktingar Positiv attityd Neutral Attityd Negativ Attityd

Kultur Flyktingar berikar

Sveriges kultur Inget tydligt

ställningstagande Flyktingar

Sveriges ekonomi Inget tydligt

ställningstagande Flyktingar försvagar Sveriges ekonomi Social

sammanhållning Flyktingar bidrar till en högre social Kriminalitet Flyktingar är inte

mer kriminella än Sympati/Skepticism Texter som är

skrivna med avseende att genera sympati för

flyktingar

Inget tydligt

ställningstagande Texter som är skrivna i

Kommentar: ”Inget tydligt ställningstagande” innebär idéstrukturer som antingen för en jämn argumentation för både den positiva och negativa attityden, alternativt inte argumenterar alls utan istället använder ordet ”flykting” i en annorlunda, neutral kontext.