Massmediers Gestaltning av Flyktingar
En Kvalitativ Textanalys
Författare: Hugo Jansohn Handledare: Emma Ricknell
Examensarbete
Abstract
The purpose of this essay is to examine selected parts of established Swedish media and discover different attitudes towards refugees and asylum-seekers. The question that I want to answer is how different attitudes towards refugees are represented and if external events can change media’s approach in a drastic way. The theoretical framework consists of agenda theory, framing, and cognitive psychology. The material consists of articles published by four mainstream newspapers during two specific time-periods: January 2015 and January 2016. The contents of all the articles were examined using qualitative text analysis applying interpretation and receiver strategies. They were divided into three different attitude-based groups:
positive, neutral, and negative. I use seven parameters to determine and describe the distinctions between each of the three different attitudes. I find that the articles examined over both periods are mostly characterized with positive and neutral attitudes. While negative attitudes are the least represented, they are also the only ones that grow in percentage from 2015 to 2016. The overall number of articles also greatly increases in January of 2016 compared to the same month in 2015, which could hint that the interest of this topic was boosted during time between the two selected time-periods.
Nyckelord
Flykting, massmedia, nyhetsrapportering, gestaltning, dagordning, attityd
Tack
Jag vill tacka min handledare Emma Ricknell för god uppmuntran, fantastisk handledning och hjälpsamma konstruktiva tips. Jag vill också tacka min familj och vänner för all stöttning och värme. Sist men inte minst vill jag också tacka mitt universitet. Trots en nästintill total nedstängning av campus tack vare den världsomfattande pandemin, så har alla handledare och föreläsare ändå kunnat erbjuda utbildning av hög kvalité under snart ett helt år. Det är värt så mycket för alla oss studenter!
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Inledande text om uppsatsens ämne. ... 5
1.2 Syfte ... 7
1.3 Frågeställningar... 8
1.4 Hypotes ... 8
2 Tidigare Forskning ... 8
2.1 ”Invandring i medierna: – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?” (2017). ... 8
2.2 ”Flyktingkrisen 2015: Mediernas bevakning och allmänhetens åsikter” (2018) 10 2.3 “Framing the Issue of Asylum Seekers and Refugees for Tougher Refugee Policy—a Study of the Media’s Portrayal in Post-colonial Hong Kong” (2018) 11 2.4 “Asylum Seekers Arrived, Elites Occupied the Air” (2018) ... 12
2.5 Sammanfattning av forskningsbakgrund ... 12
3 Teori ... 14
3.1 Teoretiska utgångspunkter ... 14
3.2 Dagordningsteorins första nivå ... 14
3.3 Dagordningsteorins andra nivå ... 15
3.4 Gestaltningsteorin ... 16
3.5 Kognitiva Scheman ... 18
4 Metod ... 19
4.1 Forskningsmetod ... 19
4.1.1 Tabell 1. Schema för attityder ... 23
4.2 Avgränsningar ... 24
4.3 Kritik mot metodval ... 24
5 Analys ... 26
5.1 Aftonbladet ... 26
5.1.1 Tabell 2. Aftonbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015 ... 26
5.1.2 Tabell 3. Aftonbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016 ... 26
5.2 Expressen ... 26
5.2.1 Tabell 4. Expressens attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015 ... 26
5.2.2 Tabell 5. Expressens attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016 ... 27
5.3 Svenska Dagbladet ... 27
5.3.1 Tabell 6. Svenska Dagbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015 27 5.3.2 Tabell 7. Svenska Dagbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016 27 5.4 Dagens Nyheter ... 28
5.4.1 Tabell 8. Dagens Nyheters attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015 28 5.4.2 Tabell 9. Dagens Nyheters attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016 28 5.5 Total Sammanvägning ... 29
5.5.1 Tabell 10. Samtliga fyra tidningars attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015 ... 29
5.5.2 Tabell 11. Samtliga fyra tidningars attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016 ... 29
5.5.3 Diagram 1. Procentuell förändring, 1-31 januari 2015, 2016. ... 30
5.5.1 Diagram 2. Förändring av antal artiklar skrivna, 1-31 januari 2015, 2016 31 6 Avslutande Diskussion ... 32
6.1 Mina analysverktyg, exempel på citat från artiklar ... 32
6.1.1 Exempel på citat från artiklar som kategoriserats som negativa ... 32
6.1.2 Exempel på citat från artiklar som kategoriserats som positiva ... 33
6.1.3 Exempel på citat från artiklar som kategoriserats som neutrala. ... 34
6.2 Resultatets överenstämmelse med tidigare forskning och min föreliggande hypotes... 36
6.3 Slutsats och avslutande reflektion ... 37
7 Källförteckningar ... 40
1 Inledning
1.1 Inledande text om uppsatsens ämne.
Inom varje samhälle existerar det som kallas för ”politisk kommunikation”. Denna kommunikation eller flöde av information rör sig överallt inom, och har en stark påverkan på samtliga delar av samhället. Faktum är att samhället och människor i allmänhet är beroende av politisk kommunikation. Människor är sociala varelser.
Våra sociala liv bygger helt och hållet på att vi på ett eller annat sätt kommunicerar med varandra och för att vår samvaro skall kunna vara organiserad så måste vår kommunikation i någon mening också vara politisk (Strömbäck 2015, s. 9).
Politisk kommunikation har naturligtvis antagit en mängd olika former och bygger till stor del på utbytet och införskaffandet av information. Möjligheten att kunna ta del av relevant information är det första steget om man som enskild individ skall kunna bilda sig en känsla eller en uppfattning om exempelvis ett samhällsproblem eller ett specifikt ämne (Strömbäck 2015, s. 10).
Massmedia, d.v.s. TV, radio, tidskrifter, sociala medier etc. målas ofta upp som den informationsskälla som kanske har den största och allra mest avgörande rollen på samhällsnivå. Medieaktörernas huvudsakliga roll är att förmedla information till allmänheten och den informationskälla de representerar är en avgörande
nyckelspelare inom den politiska kommunikationen. Lättillgängliga
informationskällor av detta slag är en otroligt viktig förutsättning för en fungerande demokrati då de tillåter människor att skapa sig en uppfattning om sin omgivning och samhällets utveckling (Strömbäck 2015, s. 11).
Givet medieaktörers roll i samhället så är frågan om huruvida de besitter makt eller ej något som ofta diskuteras. Exempelvis brukar massmedier ibland kallas den tredje statsmakten, efter riksdagen och regeringen. Ordet ”makt” är dock mångfacetterat, det finns många olika typer av makt och att kunna beskriva vad makt innebär är inte alltid enkelt. Det finns dock en gemensam definition som alla makttyper mer eller mindre grundar sig i, nämligen ”möjligheten att påverka” (Strömbäck 2015, ss. 44- 45). Med detta i åtanke är det inte främmande att anta att medieaktörer besitter
makten att påverka sina konsumenters upplevda verklighetsbild och vad de tycker är viktigt ur en politisk synvinkel (Strömbäck 2015, s. 100).
Ett politiskt ämne som är relevant i förhållande till frågan om mediers makt är samhällsämnet som rör Sveriges migrationspolitik. På senare år så har den politiska debatten och innehållet i de etablerade mediekällorna till stor del präglats av frågor som rör invandring och flyktingmottagande. Enligt statistiska centralbyråns (SCB) riksdagsvalsundersökning från 2014 tyckte 23 %, nästan en fjärdedel av väljarna, att frågan om integration/immigration var viktig (SCB 2015, s. 24). Enligt Novus undersökning från november 2020 om de viktigaste politiska frågorna hamnade
”invandring/integration” nu på en andraplats då hela 55% av de förfrågade ansåg att det var viktigt (Novus, 2020a).
Det är uppenbart att invandringsfrågan som politiskt ämne har fångat många av de svenska väljarnas intresse. Helt uppenbart är det också att detta ämne har fått en stor uppmärksamhet hos medier. En enkel sökning på mediearkivet Retriever på ordet
”flykting” och i vilken mån det har nämnts år 2015 i artiklar från Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen och Dagens Nyheter genererar över 600 träffar i den tryckta pressen och över 900 på webben (Mediearkivet Retriever).
De flesta är överens om att den allra mest kritiska perioden sett ur en
migrationspolitisk synpunkt pågick under år 2015 då drygt 163 000 personer från bland annat Syrien, Afghanistan och Irak sökte asyl i Sverige, vilket var ungefär dubbelt så många jämfört med 2014 (SCB, 2020). Denna period har sedermera benämnts som ”migrationskrisen” och ”flyktingkrisen” i media.
Migration och flyktingmottagande som politiska frågor är något som jag har blivit mer och mer intresserad av under de senaste åren och under min studietid. Det är frågor som inte bara berör Sverige utan hela världen. Det är frågor som ständigt ställer människors värden, likheter och olikheter på sin spets.
Något som jag utifrån min egen uppfattning har noterat är hur den svenska
opinionen kring migrations- och flyktingpolitiken under de senaste åren har gått från att vara väldigt öppen och tolerant till att istället bli skeptisk och restriktiv. Detta stödjs av, bland annat, en uppmärksammad opinionsundersökning från juli 2020
som Novus genomförde på uppdrag av SVT. Undersökningen visade att 63% av de tillfrågade ville att Sverige skall ta emot färre asylsökande än 2019, då ungefär 22,000 människor sökte asyl. Andelen som ville se ett minskat asylmottagande när Novus ställde samma fråga i en opinionsundersökning två år tidigare var 56%
(Novus, 2020b).
Resultaten i ovanstående undersökningar kan jämföras med en annan
”snabbundersökning” som utfördes av Novus ett par år tidigare, i augusti 2014. Då svarade istället en klar majoritet (62%) att de ville att Sverige skall ta emot lika många eller fler flyktingar än tidigare (Novus, 2014).
Novus är ett av Sveriges ledande företag när det gäller politiska analyser och opinionsundersökningar, sett till deras siffror kan man konstatera att det har skett ett skifte i opinionen kring Sveriges migrationspolitik och flyktingmottagande. Med hänvisning till detta vill jag undersöka hur svenska etablerade medier gestaltade flyktingar före och efter migrationskrisen 2015 som enligt min uppfattning var en avgörande tidperiod då den svenska allmänna opinionen började förändras.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur etablerade svenska riksmedier gestaltar flyktingar i deras respektive nyhetsrapportering under tidsperioderna 1-31 januari år 2015 och 1-31 januari år 2016. Jag vill få svar på huruvida attityden gentemot flyktingar såg annorlunda ut hos medierna före- respektive efter migrationskrisen 2015. Jag ämnar också föra en teoretisk diskussion kring hur medier kan ha en påverkan och ett inflytande över politiken och olika väljare samt hur en negativ eller positiv gestaltning av ett ämne kan styra eller rent av bilda en opinion.
1.3 Frågeställningar
De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är följande:
• Hur har flyktingar gestaltats i de etablerade svenska rikstidningarna
Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen? Finns det någon skillnad i nyhetsrapporteringen mellan januari år 2015 respektive januari år 2016?
• I vilken mån är gestaltningen av flyktingar positivt och/eller negativt vinklad?
• Vad kan en negativ respektive positiv gestaltning leda till?
1.4 Hypotes
Min hypotes är att svenska mediers gestaltning av flyktingar var präglad av mer positiva aspekter under januari 2015 jämfört med samma månad år 2016. Den största anledningen till detta tros vara att migrationskrisen under hösten 2015 möjligtvis förändrade mediers inställning till flyktingar och att det kan finnas en återspegling av detta i nyhetsrapporteringen. Studien är därmed teoriprövande då den undersöker en hypotes genom att granska empiriskt material som i slutändan producerar ett resultat som antigen förstärker eller försvagar den ursprungliga hypotesen (Esaiasson et al. 2017, s. 41).
2 Tidigare Forskning
Nedan presenteras olika studier och forskningsunderlag som berör bland annat personer med utländsk bakgrund och hur de framställs i media men också medias roll i samhället och de potentiella problem som existerar i förhållande till frågan om bias och opartiskhet.
2.1 ”Invandring i medierna: – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?” (2017).
Rapporten ”Invandring i medierna” från 2017 är hämtad från Delegationen för migrationsstudier (Delmi). Den är utförd och skriven av Jesper Strömbäck,
professor i journalistik tillsammans Felicia Andersson & Evelina Nedlund, fil.kand.
i journalistik. Syftet med rapporten var att ”undersöka hur svensk rikstäckande press på nyhetsplats rapporterar om invandring”, vilket är snarlikt det syfte som jag själv presenterat i min egen studie. Strömbäck, Andersson & Nedlund analyserade tillsammans över 1000 nyhetsartiklar publicerade av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan 2010 och 2015 (Strömbäck et al. 2017, iv, 2).
I rapporten presenterar Strömbäck, Andersson & Nedlund fem negativa, och sex positiva typer av gestaltningar som specifikt handlar om invandring. Analysen undersöker sedan förekomsten av dessa olika gestaltningar och huruvida de är jämlikt balanserade i den rikstäckande pressen (Strömbäck et al. 2017, v). Resultatet av rapporten visade att de tre typer av gestaltningar som vanligast förekom i media var:
• invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen.
• invandring bidrar till en ökad kriminalitet som försvagar Sverige ekonomiskt.
• invandring bidrar till att öka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.
Övriga gestaltningar förekom i mycket mindre utsträckning och skillnaden mellan de olika tidningarna var mycket små. Sammantaget visade resultatet av rapporten att de negativa gestaltningarna hade fått större utrymme i media under den tidsperiod som undersökts, vilket styrkte författarnas föreliggande hypotes (Strömbäck et al.
2017, vi).
En annan frågeställning som ställdes i rapporten var huruvida medias rapportering om invandring faktiskt stämde överens och förhöll sig till den verklighet som den försöker gestalta, d.v.s. relevant, offentlig statistik och forskning. Strömbäck, Andersson och Nedlund menar att det, ur en demokratisk synpunkt, är av största vikt att den information som förmedlas tack vare journalistiken måste vara ”korrekt, relevant och rättvisande”. Detta för att människor som har behov av- och söker sig till denna information också skall kunna använda den för att ”fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor” (Strömbäck et al. 2017, 43).
Vad resultatet visar är att det dessvärre existerar ett avstånd mellan
nyhetsjournalistiken och verkligheten inom invandringsfrågan. Strömbäck, Andersson och Nedlund menar dock att ett sådant avstånd mellan verklighet och rapportering inte tillhör ovanligheten. Faktum är att det är väldigt svårt att bortse från att sådana avstånd existerar i mer eller mindre alla samhällsfrågor som
genererar medial uppmärksamhet. Den mest relevanta frågan är dock inte huruvida nyhetsrapporteringen återspeglar verkligheten i varje aspekt utan istället vad som exakt utmärker och kan förklara journalistikens innehåll (Strömbäck et al. 2017, 58).
2.2 ”Flyktingkrisen 2015: Mediernas bevakning och allmänhetens åsikter” (2018)
Rapporten ”Flyktingkrisen 2015: Mediernas bevakning och allmänhetens åsikter”
skrevs och utfördes mellan 2016 och 2017 av Marina Ghersetti & Tomas Odén från Göteborgs Universitet. Syftet med rapporten var att undersöka och analysera mediebevakningen och allmänhetens åsikter kring flyktingkrisen 2015. Analysen utgick från två typer av dataunderlag. Det första underlaget bestod av
innehållsanalyser av nyhetsinslag från Dagens Nyheter, Aftonbladet, Rapport och Dagens Eko som publicerades under 2015 och 2018. Det andra dataunderlaget bestod av en webbenkät som skickades ut till respondenter vid två separata tillfällen.
Första tillfället var i slutet av oktober 2015 och det andra var under våren 2016 (Ghersetti & Odén 2018, s. 7).
Slutsatsen i Ghersetti & Odéns rapport var att mediebevakningen av flyktingkrisen och flyktingmottagandet var väldigt stort och omfattande under hela hösten 2015.
Samtidigt förmedlade medierna en förhållandevis neutral och positiv bild av flyktingar och mottagandet under denna period, framförallt i ledare, krönikor och debattartiklar. Under våren 2016 så minskade mediebevakningen och antalet nyhetsinslag kraftigt, parallellt med detta antog medieinnehållet en något mer positiv bild av flyktingar, detta berodde bland annat på den ökande publiceringen av ledare och debattartiklar som valde att ta flyktingarnas sida i den politiska
åtstramningen av mottagandet som hade skett under våren.
Webbenkäterna visade att de allra flesta var nöjda med mediebevakningen av flyktingkrisen under hösten 2015, men redan då fanns det något fler som hellre ville
se ett minskat mottagande av flyktingar än ökat. Denna allmänna åsikt växte sig ännu starkare under den följande våren år 2016 då missnöjet mot både medierna och myndigheternas agerande i frågan vuxit (Ghersetti & Odén 2018, s. 6). Liknande tendenser, alltså åsikter som gick mot en mer negativ riktning, gick även att se i frågorna som rörde vad de tillfrågade tyckte om regeringens och myndigheternas agerande i flyktingkrisen. Den enda myndighetssektorn där allmänhetens
uppfattning gick i en positiv riktning var åsikten angående kommunerna och deras agerande (Ghersetti & Odén 2018, s. 60).
Det resultat som Ghersetti och Odén kommer fram till har tydliga kopplingar till det resonemang som jag presenterar i förhållande till min föreliggande hypotes,
nämligen att mediebevakningen skulle präglas av mera negativa aspekter i januari år 2016 jämfört med januari år 2015. Detta tros bero på min föreliggande uppfattning om att den aktuella flyktingkrisen som pågick under den aktuella perioden
genererade ett missnöje och en förändring i den allmänna opinionen kring
flyktingpolitiken. Denna förändring skulle senare även ha visat sig i den etablerade medierna och nyhetsrapporteringen.
2.3 “Framing the Issue of Asylum Seekers and Refugees for Tougher Refugee Policy—a Study of the Media’s Portrayal in Post-
colonial Hong Kong” (2018)
Isabella Ng, Sharice Fungyee Choi & Alex Lihshing Chan undersöker i sin studie från 2018 hur kinesisk media gestaltar asylsökande och flyktingar i Hong Kong.
Forskarna undersökte diverse nyhetsinslag publicerade mellan 2015 och 2016.
Resultaten från studien visade att en majoritet av de lokala kinesiska
nyhetsartiklarna som undersöktes gestaltar flyktingar och asylsökande negativt.
Bland annat skrevs det att flyktingar ägnar sig åt kriminalitet, de skadar ekonomin och de grunder varpå de söker asyl för är inte alltid legitima (Ng, Choi & Chan 2018, ss.600-601).
Som en följd av detta resultat studerades hur medier inramar den problematik och de konflikter som flyktingar flyr ifrån, vidare studerades det också huruvida medias inställning och attityd till flyktingar kan påverka den lokala politiken och
beslutsfattandet. Resultatet av den frågan visade att medias till största del negativa
inställning till flyktingar gav politiker och andra beslutsfattare berättigande och motivation att bedriva en mer restriktiv politik mot flyktingar och asyl-sökande (Ng, Choi & Chan 2018, ss.612-614).
2.4 “Asylum Seekers Arrived, Elites Occupied the Air” (2018)
Annu Perälä & Mari K. Niemi undersöker i deras rapport från 2018 YLEs gestaltning av flyktingkrisen 2015. YLE är Finlands största nationella public- servicebolag. Intresset av att studera detta är, enligt Perälä & Niemi, att
kombinationen av en snabb ökning av asylsökande och ett parlamentariskt läge som blivit allt mer spänt och polariserat i sin tur genererar en svår och komplicerad tillvaro för media (Perälä & Niemi 2018, ss. 79-90). En förhållandevis liknande kombination av händelser går även att se i Sverige, vilket har kopplingar till det ämne jag undersöker i min studie.
Resultatet som Perälä och Niemi kommer fram till är att migrationskrisens påverkan för politiken och beslutsfattandet lyftes fram mer i YLEs rapportering än vad de humanitära aspekterna framhävdes. Migrationskrisen gestaltades alltså mer som en
”politisk” kris snarare än en ”humanitär”. Perälä och Niemi kom även fram till att sammanställningen av de källor som YLE hade använt under nyhetsrapporteringen var tämligen ojämnställt. Exempelvis var intervjuer med och reportage av flyktingar själva och andra av utrikesbakgrund väldigt ovanligt. Samtidigt hade representanter från det högerpopulistiska partiet Sannfinländarna fått mycket utrymme i intervjuer trots att de inte hade en särskilt stor parlamentarisk erfarenhet då de endast suttit i parlamentet under ett par månader. Samtidigt hade Finlands dåvarande statsminister Timo Soini inte medverkat i någon intervju överhuvudtaget (Perälä & Niemi 2018, s.89).
2.5 Sammanfattning av forskningsbakgrund
Samtliga av de fyra studier som jag har presenterat i detta kapitel kommer på olika vägar fram till resultatet att nyhetsmedia kan, utifrån yttre faktorer, förmedla en bild av flyktingar som inte alltid är rättvis eller träffsäker. Tack vare flyktingkrisen under hösten 2015 och andra jämförbara skeenden är det inte heller ovanligt att
massmedier i allmänhet anammar en attityd mot flyktingar som är mestadels negativ.
Med detta i åtanke finns det en stark tro från min sida att den svenska etablerade mediebevakningen och attityden mot flyktingar också är till stor del negativt präglad. Detta eftersom Sverige, likt andra europeiska länder, varit starkt påverkad av flyktingkrisen 2015.
3 Teori
3.1 Teoretiska utgångspunkter
Denna uppsats utgår utifrån ett antal teoretiska utgångspunkter: dagordningsteorins första nivå, dagordningsteorins andra nivå, gestaltningsteorin och kognitiva
scheman. Nedan följer en redogörelse för samtliga.
3.2 Dagordningsteorins första nivå
Dagordningsteorin myntades först av Maxwell McCombs och Donald Shaw i den vetenskapliga artikeln: ”The Agenda-Setting Function of Mass Media” från 1972. I artikeln beskriver McCombs och Shaw hur det politiska landskapet har förändrats då massmedia har vuxit fram och blivit en avgörande informationskälla, och kanske också politikers primära kanal till sina väljare i olika kampanjer, processer, val och liknande (McCombs & Shaw 1972, s.177).
Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och politisk kommunikation beskriver i sin bok: Makt, Medier och Samhälle: En Introduktion till Politisk Kommunikation att Dagordningsteorin tillhör en av de allra mest etablerade och väl utforskade teorier inom ämnet om hur media som informationskälla kan påverka ett samhälle eller en hel opinion (Strömbäck, 2015 s. 99).
Strömbäck beskriver hur människor har, och alltid har haft ett starkt behov av att orientera sig och skapa en sammanhållen bild av sin omgivnings struktur och utveckling. Detta gör vi bland annat genom socialisering med vänner och bekanta men också genom en daglig konsumering av olika typer av mass- och nyhetsmedia.
Dagordningsteorin bygger alltså på att människor i allmänheten söker sig till information från massmedia i form av olika nyhetsartiklar, debatter, reportage etcetera. Den information som media förmedlar bidrar sedermera till att antingen påverka konsumentens bild eller helt och hållet ge en bild av individens upplevda verklighet och därmed även påverka vad individen i fråga ser som viktigt ur en politisk synpunkt. Den övergripande grunden i Dagordningsteorins första nivå är med andra ord att det existerar ett orsakssamband mellan de nyheter och objekt som får ett stort genomslag i media och debatt, och de nyheter och objekt som
allmänheten anser är viktiga (Strömbäck, 2015 s.100, 101).
När man undersöker Dagordningsteorins struktur kan man klassificera tre olika typer av dagordningar: Allmänhetens dagordning, den politiska dagordningen och medias dagordning. Allmänhetens dagordning är de ämnen som individer i ett samhälle anser är viktiga ur en politisk synpunkt. Den politiska dagordningen involverar de sakfrågor och ämnen som mest frekvent är föremål för politiska diskussioner inom statliga och politiska organ. Medias dagordning handlar om de frågor och samhällsproblem som får allra mest uppmärksamhet och utrymme i massmedia. (Strömbäck, 2015 s.100).
Det som är speciellt med medias dagordning är att den kan sammankopplas med det som kallas ”dagordningsmakt”. Dagordningsmakt som teori innebär att media potentiellt sett, har ett inflytande och en makt att diktera över vilka frågor som allmänheten tycker är intressanta och viktiga. Anledningen till detta är att det enligt dagordningsteorin existerar ett starkt behov från allmänhetens sida att söka sig till information och att media, i vanlig ordning, ses som en av samhällets absolut viktigaste och största informationskällor. Vad som därmed menas med medias dagordningsmakt är att medierna (medvetet eller ej) har en tendens att utnyttja sin position som informationsförmedlare i skapandet av en ”dagordning” (Strömbäck, 2015 s.101).
3.3 Dagordningsteorins andra nivå
En forskare som studerar dagordningsteorins första nivå finner relativt snabbt att den inte bara är en avgörande förklaringsmodell för vilka olika typer av medieobjekt som finns eller hur ofta de får genomslag i massmedia och nyhetsrapportering. En annan intressant aspekt är nämligen hur dessa objekt rapporteras och hur
rapporteringen i sig är formulerad. Denna dimension av Dagordningsteorin kallas;
dagordningsteorins andra nivå (Second-level agenda setting) (Strömbäck 2015, s.
106, 107).
Skillnaden mellan Dagordningsteorins första nivå och Dagordningsteorins andra nivå sammanfattar Strömbäck kortfattat; ”Dagordningsteorins första nivå handlar om vad medierna uppmärksammar och vad medborgarna anser är viktiga frågor, medan Dagordningsteorins andra nivå handlar om hur medierna beskriver olika objekt och hur dessa uppfattas av medborgarna” (Strömbäck 2015, s.107).
Precis som Dagordningsteorins första nivå bygger även den andra nivån på att människor är i ständigt behov av, och söker sig till information för att de skall kunna bilda sig en uppfattning om deras omgivning, samhället och dess utveckling. För att göra detta söker sig människor bland annat åter igen till massmedia (Strömbäck 2015, s.108). Till skillnad från dagordningsteorins första nivå som lägger fokus på olika typer mediaobjekt och hur mycket utrymme de får så lägger den andra nivån fokus på innehållet av medieobjekt och hur vissa ämnen eller sakfrågor framställs.
Om man exempelvis jämför två artiklar som berör samma ämne så kan de, i viss mån, på ytan se väldigt lika ut och därmed också antas ha samma effekt på
konsumentens bild av verkligheten. Om man dock tar en närmare titt på artiklarnas innehåll så kan det potentiellt finnas en stor risk att de skiljer sig åt avsevärt och har en helt annorlunda inställning till det ämne eller samhällsproblem som de beskriver.
Detta är en väsentlig skiljelinje att beakta när man studerar hur och på vilket sätt massmedia positionerar sig i en politisk sakfråga.
3.4 Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin härstammar från det engelska ordet ”framing” som betyder inramning, tolkning eller gestaltning. Sociologen Erving Goffman var den första som myntade analysmetoden ”frame analysis”. Rent analysmässigt handlar gestaltning eller ”framing” om att tydliggöra, begripa och skapa mening ur sin verklighetsbild och sina erfarenheter. Goffman beskriver att denna gestaltning finns överallt i samhället och den är ofrånkomlig. Varje gång vi använder våra sinnen och ser på- eller kommunicerar med ett objekt så gestaltar vi och formar vår individuella verklighetsbild och våra åsikter kring den (Goffman 1974, ss.21-22).
Gestaltningsteorin har många likheter och är på vissa sätt sammankopplad med dagordningsteorin. Strömbäck beskriver att det finns tre centrala aspekter eller tolkningar av gestaltningsteorin. Den första tolkningen berör hur massmedier gestaltar olika delar av verkligheten och dessa att gestaltningar i sin tur påverkar konsumenternas uppfattningar av samma delar av realiteten. Den andra tolkningen av Gestaltningsteorin berör hur olika massmedier skildrar verkligheten på olika sätt och hur detta bidrar till och påverkar olika maktcentrum och politiska aktörers sätt
att betrakta samma sakförhållande. Den tredje tolkningen handlar som enklast om mediernas innehåll och vad detta innehåll representerar (Strömbäck 2015, s.113).
Hur Gestaltningsteorin kan härledas till massmedia och nyhetsrapportering bygger på det allmänna synsättet eller hypotesen att massmedia och nyhetsrapportering skall spegla en objektiv bild av verkligheten. Genom att ta del av media så anskaffar sig konsumenten denna sanna, objektiva verklighetsuppfattning. Det är detta synsätt som i praktiken legitimerar hela journalistikens position som nyhets- och
sanningsförmedlare. Men att denna hypotes skulle vara sann finns det dock inget stöd för i forskningsvärlden, snarare tvärtom. Strömbäck beskriver att verkligheten är obegränsad medan mediers möjligheter att gestalta och återberätta verkligheten är tvärtom, begränsad. Detta gör att all nyhetsrapportering påverkas av de val som medier i allmänhet måste göra. Det handlar om val som sker innanför mediers verksamheter, exempelvis hur en redaktion skall struktureras, vilka journalister som skall anlitas, vilka nyheter som skall rapporteras, vad en journalist ska välja att arbeta och inte arbeta med etc. (Strömbäck 2015, s.113, 114).
Strömbäck delar upp huvudargumentet för Gestaltningsteorin i två tolkningar. Den första är att medier inte speglar verkligheten utan istället återberättar och ”gestaltar”
den. Den andra är att konsumenternas bild av verkligheten inte är formad av verkligheten i sig utan snarare medias och nyhetsrapporteringens bild av de sakförhållanden som i nedåtgående led förmedlas till konsumenten. (Strömbäck 2015, s.114, 115).
Ett exempel där gestaltningsteorins två tolkningar kan appliceras är den serie av händelser som speglas i 11-septemberattackerna. Dessa ägde rum i september år 2001 då terrorgruppen Al-Qaida kapade fyra st. passagerarflygplan som de sedan använde för att attackera och förstöra olika utsatta mål på amerikans mark, bland annat i New York och i Washington D.C. Under samma dag som attackerna skedde och under efterföljande dagar, månader och år har svensk nyhetsmedia frekvent rapporterat och följt dessa attacker och de efterföljande händelser som de
genererade. Det är helt klart att vissa svenskar bodde i New York och Washington D.C. när attackerna ägde rum. Några av dem såg säkert attackerna med egna ögon och på nära håll. Ser man dock på den överväldigande majoriteten av de
erfarenheter som Sveriges medborgare har av attackerna så härstammar de helt och hållet från tidningsartiklar, nyhetsreportage och tv-rutor, alltså från mediekällor.
Detta exempel kan användas för att dra paralleller till flyktingfrågan. Det är också en fråga som fått stor medial uppmärksamhet. Även fast de till stora delar berör saker som händer på svensk mark så kan man anta att många av de som tagit del av medias rapportering varken känner eller ens har träffat en flykting i det verkliga livet och därigenom har en bild av flyktingar som till stor del är skapad av massmedia.
3.5 Kognitiva Scheman
En annan teori som berör mediers inflytande på dess konsumenter är teorin om Kognitiva Scheman. Denna teori inriktar sig främst på hur medier kan påverka konsumenter på individnivå och på vilken sätt tidigare erfarenheter, minnen och liknande attribut spelar en avgörande roll när vi tar till oss av ny information (Strömbäck 2015, s. 96, 97).
Teorin som handlar om Kognitiva Scheman har väldigt många liknelser med teorin om att minnet fungerar som ett associativt nätverk och består av olika ”noder” som är sammankopplade med varandra och tillsammans genererar emotionellt laddade känslor. Ordet ”kognitiv” eller ”kognition” betyder tänkande och representerar mentala processer. Ordet ”schema” betyder ”översiktlig bild av något”. Kognitiva Scheman innebär alltså kortfattat att vi med hjälp av inneboende, mentala processer skapar översiktliga bilder av olika fenomen när vi tar emot information som handlar om just fenomenen i fråga. Kognitiva Scheman är med andra ord en formel som förklarar på vilket sätt människor organiserar kunskap och minnen (Strömbäck 2015, s. 96).
En avgörande aspekt inom teorin om Kognitiva Scheman är att människor i
allmänhet ofta tycker att det är enklare att förklara vad för typ av åsikter de har inför ett visst samhällsproblem än att förklara varför de har just de åsikterna. Orsakerna till detta fenomen förklaras av Milton Lodge och Charles Taber (2013). De menar att människor hela tiden söker sig till, och använder sig av ny information för att
”uppdatera” sina känslor och tankar. Under denna process har de allra flesta en
tendens att omedvetet avfärda och glömma bort den gamla och underliggande informationen som förmodligen innehåller kärnan till var någonstans våra
ursprungliga åsikter kommer ifrån. Vi är alltså oftast inte själva helt medvetna om just varför vi tycker och känner på ett visst sätt om ett specifikt ämne. Vi har även tämligen lätt för att snabbt ändra åsikt om ämnet i fråga ifall den nya informationen vi tar del av inte stämmer överens med den ursprungliga kunskapen som fanns tillgänglig innan (Lodge & Taber 2013, s. 60). Detta är högst relevant inom ämnen som rör massmedia. I de fall där nyhetsrapporteringen kring ett specifikt ämne har sett väldigt olika ut under två tidsperioder är det inte främmande att anta att även de människor som tagit del av rapporteringen ändrar åsikter.
4 Metod
4.1 Forskningsmetod
Mitt mål med denna uppsats är att beskriva hur massmediers gestaltning av flyktingar såg ut i artiklar skrivna under år 2015 respektive 2016. Jag finner det mest lämpliga sättet att gå tillväga är att göra en innehållsanalys. Det finns huvudsakligen två typer av innehållsanalyser; kvalitativ och kvantitativ. Eftersom jag vill undersöka hur medier har gestaltat flyktingar och inte hur mycket har jag valt att göra en kvalitativ textanalys av det utvalda materialet.
En kvalitativ textanalys går ut på att identifiera en texts genomsyrande budskap och därmed även urskilja vad författaren av texten försöker förmedla. Detta är en användbar metod när man i uppsatsskrivandet antar att innehållet av de texter som utgör studiematerialet skiljer sig från den övergripande summan av texterna. Ett annat skäl att använda kvalitativ textanalys som metod är när den eftersökta problematiken som man försöker belysa ligger ”dold under ytan” och endast kan urskiljas genom en noggrann, intensiv läsning av det utvalda materialet (Esaiasson et al. 2017, s. 211).
Att undersöka mediers gestaltning av flyktingar kvalitativt kan vara väldigt viktigt för att, i detalj, kunna se hur skildringen av flyktingar såg ut och förändrades under de aktuella tidsperioderna. Att undersöka detta kvantitativt, d.v.s. hur mycket
medier skriver om flyktingfrågor och hur mycket utrymme sådana samhällsämnen får, behöver inte nödvändigtvis ge svar på hur medier är positionerade i deras gestaltning av flyktingar. Ordet ”flykting” kan betyda en mängd olika saker
beroende på hur det används och i vilken kontext det är hämtat från (Esaiasson et al.
2017, s. 211).
Det finns huvudsakligen två olika sätt att analysera texter kvalitativt, antingen att systematisera innehållet i texter eller att kritiskt granska de utvalda texterna. Den systematiserande metoden är den vanligaste typen av kvalitativ textanalys och går ut på att lyfta fram väsentliga delar och idéstrukturer hos utvalda texter på ett sätt som är tematiskt och systematiskt. Nästa steg är att formalisera och dela in dessa idéstrukturer i bredare kategorier som i sin tur representerar olika synvinklar eller gestaltningar av ett specifikt samhällsämne (Esaiasson et al. 2017, s. 213). En kritisk analys utgår från i princip samma metodologi som den systematiserande metoden men den tar ett steg längre. En kritisk analys syftar bara delvis till att identifiera, men även att kritiskt granska olika idéstrukturer och argumentstyper för att exempelvis se hur pass väl de stämmer överens med den faktiska verkligheten (Esaiasson et al. 2017, s. 214). Jag kommer enbart att förhålla mig till den
systematiserande modellen eftersom min studie endast ämnar undersöka potentiella idéstrukturer och vinklingar, inte kritiskt granska dem.
Som nämnt ovan är invandring och flyktingmottagandet ett av de mest
uppmärksammade politiska ämnena inom media. Det material som denna studie lutar sig mot är med största sannolikhet väldigt stort och omfattande. Exempelvis genererade en sökning på ordet ”flykting” hos mediearkivet Retriever inom artiklar skrivna under år 2015 av de fyra utvalda tidningarna, 620 träffar. Samma sökning för 2016 genererade 631 träffar (Mediearkivet Retriever). En kvalitativ analys som kräver väldigt noggrann, genomgående läsning av de utvalda texterna kan därmed bli väldigt tidskrävande. Sett till tidsutrymmet för denna studie så är en lösning på detta dilemma är att göra ett urval där jag som forskare väljer ut två mindre tidsperioder. Jag har valt att undersöka tidsperioderna januari 2015 respektive januari 2016. En sökning på mediearkivet Retriever på ordet ”flykting” inom tidsperioden 1-31 januari 2015 genererade 32 träffar i den tryckta pressen hos de utvalda tidningarna. Samma sökning på januari år 2016 genererade 75 träffar. Totalt
kommer alltså 107 artiklar att studeras kvalitativt vilket jag bedömer är mer hanterbart.
Innehållet i artiklarna kommer att tolkas med hjälp av den s.k. uttolkarorienterade- och den mottagarorienterade strategin. Den uttolkarorienterade strategin fokuserar på analytikerns tolkning av en text utifrån utvalda verktyg eller syften. Den
mottagarorienterade strategin går ut på att bilda förståelse för vad en text kan ha för påverkan på sin primära publik, alltså hur andra kan uppfatta innehållet i en text eller exempelvis en tidningsartikel (Boréus & Bergström 2018, ss. 31-32, 34).
Grunden i en systematiserande undersökning med en uttolkarorienterad strategi är att identifiera idéstrukturer och andra väsentliga delar av texten man undersöker. För att lättare kunna presentera ett resultat av en sådan undersökning så kan man också rangordna och dela in de idéstrukturer man finner i enklare och bredare kategorier (Esaiasson et al. 2017, s. 213). Jag har valt ut tre olika kategorier för att tydliggöra min analys, dessa kommer i denna uppsats att kallas ”attitydstyper” eller ”attityder”.
De är; Positiv, Negativ och Neutral attityd. Dessa attitydstyper är kopplade till min frågeställning: I vilken mån är gestaltningen av flyktingar positivt och- eller negativt vinklad? Rent övergripande känns också användandet av just dessa attityder, enligt min uppfattning, som det mest logiska och självklara valet med tanke på mitt ämnesval.
I analysen har jag även valt ut fem olika parametrar som jag använder som analysverktyg, detta för att enklare kunna förklara exakt vad en positiv, negativ respektive neutral attityd inom media innebär. Parametrarna är: kultur,
arbetsmarknad, ekonomi, social sammanhållning och kriminalitet. Dessa är snarlika de gestaltningar som konstruerades i Strömbäcks, Anderssons och Nedlunds rapport (2017). Eftersom deras syfte kan jämställas med mitt så valde jag att följa deras exempel. Objekt som ekonomi, kriminalitet, kultur med mera, är dessutom sådant som ofta tas upp i debatter kring flyktingpolitik och migrationspolitik. Därmed anser jag att parametrarna som jag valt ut även är relevanta för det ämne jag vill
undersöka.
Efter att ha gått igenom materialet övergripligt en gång valde jag att lägga till ytterligare två parametrar; sympati/skepticism och lagstiftning. Anledningen att jag
valde sympati/skepticism som parameter är för att jag fann att många artiklar och reportage hade ett innehåll som var tydliga porträtt av en eller flera enskilda
flyktingar. Exempelvis fanns det reportage där flyktingar nämns vid namn och deras flykt, integrationsprocess och tillvaro i Sverige beskrivs detaljerat. Enligt min uppfattning är det tydligt att texter av det slaget genererar sympati hos de som läser dem. Anledningen till att jag lade till lagstiftning är för att många artiklar beskrev regler och lagrum som stiftats i Sverige och hur de påverkar flyktingars situation och de chanser de har att ta sig till och få uppehållstillstånd och beviljad asyl i Sverige. Frågan huruvida dessa lagrum, ur författarnas synpunkt, var bra och nödvändiga eller om de var onödiga och skapade lidande för flyktingar och andra inblandade ansågs avgörande för att fastlägga en attityd.
För att tydliggöra mitt resonemang kring de sju utvalda parametrarna har jag gjort ett kors-schema där attitydstyperna innebörd förklaras. Schemat kommer att presenteras på nästa sida:
4.1.1 Tabell 1. Schema för attityder
Flyktingar Positiv attityd Neutral Attityd Negativ Attityd
Kultur Flyktingar berikar
Sveriges kultur Inget tydligt
ställningstagande Flyktingar skadar och förstör Sveriges kultur
Arbetsmarknad Flyktingar sänker arbetslösheten och bidrar till
kompetensutveckling
Inget tydligt
ställningstagande Flyktingar tar jobb från inrikes födda
Ekonomi Flyktingar stärker
Sveriges ekonomi Inget tydligt
ställningstagande Flyktingar försvagar Sveriges ekonomi Social
sammanhållning Flyktingar bidrar till en högre social sammanhållning
Inget tydligt
ställningstagande Flyktingar bidrar till en lägre social sammanhållning Kriminalitet Flyktingar är inte
mer kriminella än inrikes födda och bidrar inte till en ökad kriminalitet i Sverige
Inget tydligt
ställningstagande Flyktingar ägnar sig åt kriminalitet i högre grad än inrikes födda och bidrar till ökad
kriminalitet i Sverige Sympati/Skepticism Texter som är
skrivna med avseende att genera sympati för
flyktingar
Inget tydligt
ställningstagande Texter som är skrivna i avseende att generera skepticism mot flyktingar Lagstiftning Lagstiftning som
försvårar situationen för flyktingar är dåligt och onödigt.
Lagstiftning som underlättar för flyktingar är bra
Sveriges lagstiftning och regler är varken bra eller dåliga
Lagstiftning som försvårar för flyktingar och minskar deras chanser att ta sig till Sverige är nödvändiga och måste
respekteras
Kommentar: ”Inget tydligt ställningstagande” innebär idéstrukturer som antingen för en jämn argumentation för både den positiva och negativa attityden, alternativt inte argumenterar alls utan istället använder ordet ”flykting” i en annorlunda, neutral kontext.
4.2 Avgränsningar
Materialet som uppsatsens analys behandlar består endast av tryckta artiklar skrivna av Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Att ha med ett mer övergripande material från exempelvis webben och lokalpressen hade
onekligen genererat en större bredd resultatmässigt men det hade också enligt min uppfattning varit alldeles för tidskrävande.
Analysen vilar enbart på artiklar publicerade under tidsperioderna 1-31 januari år 2015 och 1-31 januari år 2016. Att inkludera längre eller fler tidsperioder hade enligt min egen bedömning blivit för omfattande sett till uppgiftens tidsutrymme.
Januarimånad år 2015 och 2016 är dessutom tidsperioder som enligt min syn har hög relevans för uppsatsens syfte, nämligen hur gestaltningen av flyktingar såg ut före, respektive efter migrationskrisen som till största del ägde rum hösten år 2015.
Urvalet av artiklar har tagits fram med hjälp sökordsfunktionen på mediearkivet Retriever. Sökordet som jag har använt mig av är ”flykting”, alltså artiklar som använt det ordet vid vederbörande tidsperioder. De träffar/artiklar som sökordet har genererat är de enda artiklarna som tagits med i analysen, några andra sökord har ej använts.
4.3 Kritik mot metodval
En analys av den typen som jag använder mig av innebär att jag själv som författare väljer ut, och samlar in material och data som jag själv anser är relevanta för den forskning som jag vill bedriva. En generell riktlinje inom författandet av studier på avancerad nivå är att forskaren i fråga bör vara opartisk och neutral när denne utför en studie samt väljer ut själva grunden på vilken studien skall luta mot. Det är dock mycket svårt för praktiskt taget alla forskare att gå in och studera ett specifikt ämnesområde som de själva valt, utan några som helst förkunskaper, tolkningar eller förutfattade meningar.
Förkunskaper och förutfattade meningar är också ett dilemma i diskussionen kring resultatet. Metoden som jag valt (kvalitativ textanalys) bygger delvis på
grundläggande attityders indelning i förutbestämda kategorier som konstruerats före analysen. Mina egna subjektiva tolkningar kommer emellertid också ligga till grund
för hur dessa attityder karaktäriseras och kategoriseras. Hur jag väljer att tolka ett innehåll och på vilka premisser jag kan se en negativ, neutral och positiv attityd till ett specifikt ämne kan skilja sig mot hur någon annan skulle tolka samma innehåll.
Det är även värt att nämna att det material som ligger till grund för analysen är tidningsartiklar skrivna från några av Sveriges största och mest lästa
nyhetstidskrifter (Myndigheten för press, radio och tv, 2016). Insamlingen av detta material har gjorts via Google och Mediearkivet Retriver. Med hänvisning till ”den mänskliga faktorn” finns det här anledning att beakta den potentiella risken för att jag som författare kan ha missat en artikel eller ett nyhetsinslag som därvid inte kommit med i analysen.
5 Analys
Nedan presenteras uppsatsens analys. Analysen består sammanlagt av 10 tabeller.
Varje tidning som har analyserats har två tillhörande tabeller, en för perioden 1-31 januari 2015 och en för samma period år 2016. Analysen avslutas med 2 tabeller och två stapeldiagram som visar en total sammanställning av resultatet som artiklarna hos samtliga fyra tidningar genererat.
5.1 Aftonbladet
5.1.1 Tabell 2. Aftonbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 5 3 2 0
Procent (%) 60,0 40,0 0,0
Kommentar:Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Aftonbladets artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2015 gav 7 träffar. 2 av dem ansågs inte vara relevanta för studiens ämne och har därför sållats bort. Antalet artiklar som undersökts är därmed 5. Aftonbladets ledarsida har den politiska beteckningen ”oberoende socialdemokratisk”.
5.1.2 Tabell 3. Aftonbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 5 3 2 0
Procent (%) 60,0 40,0 0,0
Kommentar: Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Aftonbladets artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2016 gav 6 träffar. 1 av träffarna ansågs inte vara relevant för min studie och har därmed sållats bort. Aftonbladets ledarsida har den politiska beteckningen ”oberoende socialdemokratisk”.
Resultatet av analysen av Aftonbladets gestaltning av flyktingar visade att det inte existerade några större skillnader i gestaltningen av flyktingar under de två
tidsperioderna som analyserats. Bägge analyserna från januari 2015 respektive 2016 generade exakt samma resultat med 3 positiva artiklar och 2 neutrala. Av
Aftonbladets artiklar har ingen kategoriserats med negativ attityd.
5.2 Expressen
5.2.1 Tabell 4. Expressens attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 8 6 1 1
Procent (%) 75,0 12,5 12,5
Kommentar: Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Expressens artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2015 gav 12 träffar. 3 av dem ansågs inte vara relevanta till studiens ämne och har därför sållats bort. Antalet artiklar som undersökts är därmed 8. Expressen är en svensk kvällstidning med beteckningen "obunden liberal".
5.2.2 Tabell 5. Expressens attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 8 4 3 1
Procent (%) 50,0 37,5 12,5
Kommentar:Expressen är en svensk kvällstidning med beteckningen "obunden liberal".
Sett till resultatet av Expressens gestaltning av flyktingar under tidsperioderna 1-31 januari 2015 och 1-31 januari 2016, är den största skillnaden att det i januari 2015 fanns en klar lutning mot den positiva attityden. Under tidsperioden 1-31 januari 2015 identifierades det, inom 6 av 8 st. artiklar, en positiv attityd mot flyktingar.
Endast 2 artiklar kategoriserades som neutral respektive negativ.
I januari 2016 fanns det, till skillnad från samma period 2015, en större balans mellan den positiva och den neutrala attityden, då hade antalet neutrala artiklar ökat med 25% samtidigt som antalet positiva gick i motsatt riktning och minskade med 25%.
5.3 Svenska Dagbladet
5.3.1 Tabell 6. Svenska Dagbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 3 1 2 0
Procent (%) 33,3 66,7 0,0
Kommentar: Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Svenska Dagbladets artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2015 gav 6 träffar. 3 av dessa har sållats bort då de inte är relevanta för studiens ämne. Svenska Dagbladets ledarsida betecknas som "obunden moderat".
5.3.2 Tabell 7. Svenska Dagbladets attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 18 10 6 2
Procent (%) 55,6 33,3 11,1
Kommentar:Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Svenska Dagbladets artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2015 gav 24 träffar. 6 st. av dem har sållats bort då de är relevanta för studiens ämne. Svenska Dagbladets ledarsida betecknas som "obunden moderat".
Resultatet i tabell 6 och 7 visar att Svenska Dagbladet uppvisade en mestadels neutral och positiv attityd i deras nyhetsrapportering under bägge tidsperioderna 1-
31 januari 2015 och 1-31 januari 2016. Under januari 2015 var neutral den vanligaste attityden. Under januari 2016 var istället den positiva attityden den vanligaste. Endast två artiklar från Svenska Dagbladet har kategoriserats med en negativ attityd, bägge två skrevs i januari 2016.
En väsentlig skillnad som är värd att nämna är antalet artiklar som berör flyktingpolitiken förändrades och ökade mycket mellan de två tidsperioderna. I januari 2015 skrevs endast 3 artiklar, i januari 2016 skrevs hela 18 st.
5.4 Dagens Nyheter
5.4.1 Tabell 8. Dagens Nyheters attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 6 3 2 1
Procent (%) 50,0 33,3 16,7
Kommentar: Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Dagens Nyheters artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2015 gav 7 träffar. 1 av dem har sållats bort då denne inte var relevant för studiens ämne. Dagens Nyheters ledarsida betecknas som oberoende liberal.
5.4.2 Tabell 9. Dagens Nyheters attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 29 17 6 6
Procent (%) 58,6 20,7 20,7
Kommentar: Den aktuella sökningen hos mediearkivet på antalet av Dagens Nyheters artiklar som använt ordet ”flykting” under perioden 1-31 jan 2016 gav 37 träffar. 8 av dem har sållats bort då de inte var relevanta för studiens ämne. Dagens Nyheters ledarsida betecknas som oberoende liberal.
Resultatet av Dagens Nyheters attityd mot flyktingar i tabell 8 och 9 visar att av den positiv attityden fick störst utrymme under båda tidsperioderna. En mindre skillnad mellan perioderna var att den negativa attityden hade hunnit ikapp en aning. Av artiklarna skrivna i januari 2016 blev lika många kategoriserade som negativa och neutrala, detta till skillnad från januari 2015 då antalet neutrala artiklar var fler än negativa.
Den största skillnaden går dock att se i antalet artiklar som skrevs under de två perioderna. Likt Svenska Dagbladet publicerade även Dagens Nyheter betydligt fler artiklar om flyktingpolitiken under januari 2016 (29 st.) än i januari 2015 (6 st.).
Sett till de sökningar som gjorts är det Dagens Nyheter som har genererat flest artiklar.
5.5 Total Sammanvägning
Nedan presenteras den totala sammanvägningen av studiens resultat.
Sammanvägningen inleds med två tabeller som visar attitydsindelningen hos det totala antalet artiklar som undersökts inom samtliga fyra tidningar under bägge tidsperioder. Kapitlet avslutas med två diagram som tydligare visar den
utvecklingen av antal artiklar skrivna och den procentuella förändringen hos tidningarnas attityder samt en diskussion kring detta.
5.5.1 Tabell 10. Samtliga fyra tidningars attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2015
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 22 13 7 2
Procent (%) 59,1 31,8 9,1
5.5.2 Tabell 11. Samtliga fyra tidningars attityd mot flyktingar, 1-31 januari 2016
Attityd Positiv Neutral Negativ
Antal: 60 34 (+21) 17 (+10) 9 (+7)
Procent (%) 56,7 (-2,4) 28,3 (-3,5) 15,0 (+5,9)
Tabell 10 och 11 återspeglar en total sammanvägning av alla artiklar som analyserats. De första sökningarna på artiklar som använt ordet ”flykting” hos mediearkivet Retriever genererade 107 träffar. Efter närmre kvalitativa undersökningar sållades 25 st. bort då de enligt min uppfattning inte ansågs relevanta för studiens ämne. Artiklar som har sållats bort består av bland annat;
film- och teaterrecensioner, reklam, korta innehållsförteckningar etc. Det totala antalet artiklar som har studerats över de två tidsperioderna är således 82 st.
Resultatet i den totala sammanvägningen visar att den positiva attityden var vanligast överlag. Under bägge tidsperioder har en majoritet av de artiklar som analyserats också kategoriserats med en positiv attityd mot flyktingar, (59,1% i januari 2015 och 56,7% i januari 2016).
En avgörande iakttagelse finns att diskutera i kategorin; artiklar med den negativa attityden. Trots att denne blev kategoriserad med minst antal artiklar överlag under bägge tidsperioder så var det ändå den kategorin som hade störst proportionell och procentmässig ökning (+5,9%). Faktum är att de andra kategorierna (positiv och neutral) minskade procentmässigt mellan de två tidsperioderna. Nedan presenteras ett diagram som tydligare illustrerar den procentuella förändringen för attityderna mellan de två tidsperioderna som undersökts:
5.5.3 Diagram 1. Procentuell förändring, 1-31 januari 2015, 2016.
Kommentar: Exakta siffror redovisas i tabell 10 och 11.
0 10 20 30 40 50 60 70
Positiv Neutral Negativ
2015 Januari 2016 Januari
Utöver den procentmässiga förändringen syns det även i det sammanvägda resultatet att antalet artiklar med ordet ”flykting” som skrivits av de utvalda tidningarna också ökade kraftigt överlag. I januari 2015 skrevs 22 st. artiklar sammanlagt, i januari 2016 hade antalet skrivna artiklar ökat till 60. Dock gick denna ökning endast att se i tidningarna; Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I de två övriga tidningarna, Aftonbladet och Expressen, förhöll sig antalet artiklar på samma antal under bägge tidsperioder. Denna utveckling tyder på att intresset för ämnet ökade. Förändringen illustreras i Diagram 2 nedan:
5.5.1 Diagram 2. Förändring av antal artiklar skrivna, 1-31 januari 2015, 2016
Kommentar: Exakta siffror redovisas i tabell 10 och 11.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Positiv Neutral Negativ
2015 2016
6 Avslutande Diskussion
6.1 Mina analysverktyg, exempel på citat från artiklar
Sett till parametrarna i tabell 1 fann jag att kriminalitet och ekonomi var vanligast förekommande i de artiklar som kategoriserats som negativa. För de positiva artiklarna var istället skepticism/sympati och arbetsmarknad de mest förekommande parametrarna. Nedan följer ett kapitel där jag tydligare förklarar hur jag har använt mina analysverktyg från Tabell 1. Jag har valt ut citat från sex st. artiklar varav två har kategoriserats som negativa, två som positiva och ytterligare två som neutrala.
6.1.1 Exempel på citat från artiklar som kategoriserats som negativa Artikel 1: ”FLYKTINGEN TORTERADE POLISMAN”
”28-åringen anklagas för att ha utsatt den fastbundne polismannen för en tortyrliknande misshandel. Den försvarslöse polismannen ska, enligt åklagaren, ha fått livshotande skador, känt långvarig smärta och dödsångest. […] Den misstänkte 28-årige mannen är syrisk medborgare och kom till Sverige i september 2013. Fyra
månader senare fick han permanent uppehållstillstånd som politisk flykting.”
(Expressen 01-21-15)
I denna artikel från Expressen så beskrivs ett hemskt brott i detalj. Ord som
”livshotande skador, känt långvarig smärta och dödsångest” genererar ett slags obehag och ger läsaren ett perspektiv på brottets allvar. Det som främst sätts i fokus angående gärningsmannen är att han är en politisk flykting som kommer från Syrien. Min uppfattning är att en artikel som likt denna handlar om ett grovt brott och så tydligt beskriver gärningsmannens bakgrund, kan generera skepticism för flyktingar hos läsaren. Det tillhandahåller läsaren en kognitiv uppfattning/bild där flyktingar kopplas samman till grov kriminalitet. Artikeln har därför kategoriserats som negativ.
Artikel 2: ”Fler än 500 anmälningar”
”Polisen i Köln har nu fått in över 500 anmälningar om trakasserier under nyårsnatten. […] Från början talade den nu avsatte polischefen om män med nordafrikanskt eller arabiskt utseende. I dag tror polisen att det till övervägande del
handlar om män från Marocko och Tunisien som rest till Köln från flera olika omgivande städer, även från städer i andra västeuropeiska länder. […] Det talas
om ett före och efter Köln, att ingenting blir sig likt efter händelserna, att flyktingdebatten kommer att ta en helt annan riktning. […] Förbundskansler Angela
Merkel har talat om vedervärdiga brott som måste bestraffas hårt utan hänsyn till härkomst. Hennes parti CDU beslutade i helgen att verka för en skärpt lagstiftning
där en flykting som döms till villkorligt fängelse har förverkat sin rätt till asyl.
Koalitionspartnern Socialdemokraterna verkar inte ha några invändningar”.
(Dagens Nyheter 01-12-16)
Denna artikel publicerad av Dagens Nyheter delar mycket av samma egenskaper som den föregående artikeln. Även här beskrivs hemska brott och det som främst ställs i fokus är gärningsmännen och deras bakgrund. Det dras paralleller till
”flyktingdebatten” och att den kommer att förändras. Även beskrivs det hur tyska politiker går mot en mer hård och restriktiv flyktingpolitik som följd av de brott som beskrivs i artikeln. Till skillnad från den föregående artikeln ovan, så beskriver denna artikel en grupp av det som tros vara flyktingar, det handlar alltså om fler individer. Min uppfattning är att detta kan generera ännu mer skepticism hos läsare.
Denna artikel har därför kategoriserats som negativ.
6.1.2 Exempel på citat från artiklar som kategoriserats som positiva Artikel 3: ”For helvede Stöjberg! Nu är ni på väg utför”
”Det är dags att byta ”"yndigt"”, (som står för härligt i nationalsången), till
”"grådigt"”, (vilket betyder girigt). Det är i alla fall den klara avsikten med
”"smyckeslagen"”, de nya reglerna för asylsökande som borgarna, Dansk Folkeparti och sossarna i folketinget röstade igenom i veckan. Lagen stramar åt de redan knappa villkoren stenhårt, och är ägnad enbart åt att skrämma i väg dem som
flytt för sina liv, från krigsgalna diktatorer och hjärntvättade terrorister. […] Nu ska danska myndigheter beslagta varje asylsökandes kontanter, smycken och övriga
ägodelar vars värde överstiger 10 000 danska kronor. […] Den nya lagen innebär också att de som får asyl kommer att få vänta tre år på att eventuellt få dit sina
anhöriga.” (Aftonbladet 01-29-16).
Artikeln från Aftonbladet beskriver en dansk lagstiftning som bland annat tillåter myndigheter att beslagta delar av de asylsökandes privata tillgångar. Skribenten menar att lagen är onödig och inhuman. Budskapet i artikeln skapar sympati för flyktingar och ifrågasätter dessutom en lagstiftning som vänder sig mot dem.
Artikeln har därmed kategoriserats som en med positiv attityd.
Artikel 4: ”Ehsan, 15: Vad ska jag göra nu?”
”Han reste från Tyskland, utan packning och med 60 euro på fickan. Men han var glad för att han snart hoppades återse sina vänner. Först i Köpenhamn fick han veta att dörren till Sverige är stängd för honom. […] - Jag har ingen aning vad jag
ska göra nu, säger 15-årige Ehsan från Afghanistan.” ”Ehsan minns inte om han var fem eller sex när familjen flydde från Afghanistan till Iran. Hans pappa är försvunnen, kvar i Iran är hans mor, två systrar och en bror. […] - Jag ville till
Europa för att plugga, jag vill ha en framtid.” (Aftonbladet 01-05-16) Denna artikel från Aftonbladet är ett porträtt av en enskild individ med
flyktingstatus. Individen omnämns med både namn och ålder. Det läggs vikt på hur han flytt genom Europa, har väldigt lite pengar att leva på och att han är ensam då hans familj är kvar i Iran och att hans far är försvunnen. Detta skapar, enligt min uppfattning, sympati hos läsaren. Dessutom beskrivs det att han har framtidsplaner, att han vill plugga. Därmed gestaltas han som en framtida tillgång, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Artikeln har därför kategoriserats som positiv.
6.1.3 Exempel på citat från artiklar som kategoriserats som neutrala.
Artikel 5: ”Bara skolan viktigare än integrationen”
Frågan om invandring och integration ökar kraftigt i betydelse bland de svenska väljarna och rankas nu som den näst viktigaste samhällsfrågan efter skola och utbildning, visar en ny mätning från DN/ Ipsos. Samtidigt får Kristdemokraterna ett
uppsving efter sina utspel i flyktingfrågan. Ända sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan. En förklaring är Sverigedemokraternas framgångar som fått övriga partier att ompröva sin egen politik. En annan är att flyktingströmmarna från krigszonerna i
Irak och Syrien fortsätter att öka och ställer det svenska mottagningssystemet inför nya prövningar. Att frågan engagerar medborgarna bekräftas av en ny
undersökning från DN/Ipsos (Dagens Nyheter 29-01-15).
Den här artikeln från Dagens Nyheter är att likna med en rapport om opinionsläget i Sverige och vilka frågor som de svenska väljarna tycker är viktigast. Artikeln i sig innehåller varken någon positiv eller negativ vinkling/uttal utan har endast skrivits med syfte att opartiskt informera läsaren om opinionsläget i Sverige. Artikeln har således kategoriserats som neutral.
Artikel 6: Integrationsfrågan splittrar Alliansen
”På ena kanten: det invandringsvänliga Centerpartiet. På den andra: kravställande Folkpartiet och Kristdemokraterna. Så ser den borgerliga splittringen om integrationspolitiken ut. Nu återstår Moderaterna som också lovat sätta ner foten i
vinterns hetaste politiska fråga. […] Under valrörelsen förra året fanns inte ett enda nytt alliansförslag för integrationspolitiken. -Öppna era hjärtan, manade då den förra statsministern och M-ledaren Fredrik Reinfeldt. Men nästan 13 procent av
väljarna lade sin röst på Sverigedemokraterna, som vill minska asyl- och flyktinginvandringen med 90 procent. Fyra månader senare haglar förslagen om
invandringspolitiken på den borgerliga sidan. Samtidigt blir splittringen inom borgerligheten allt tydligare. När det på fredagen var Centerpartiets tur att komma
med 20 nya förslag på området på partiets kommundagar i Norrköping, lyste de skärpta krav som Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslagit nyligen med sin
frånvaro.” (Dagens Nyheter 01-31-15)
Denna artikel från Dagens Nyheter är skriven för att ge läsaren perspektiv på Alliansens dåvarande splittring inom integrationsfrågan. Den innehåller inga typiskt negativa eller positiva inslag om flyktingar och sådana inslag tycks inte heller utgöra budskapet som artikeln är tänkt att förmedla. Artikeln har kategoriserats som neutral.
