1.1 Inledande text om uppsatsens ämne.
Inom varje samhälle existerar det som kallas för ”politisk kommunikation”. Denna kommunikation eller flöde av information rör sig överallt inom, och har en stark påverkan på samtliga delar av samhället. Faktum är att samhället och människor i allmänhet är beroende av politisk kommunikation. Människor är sociala varelser.
Våra sociala liv bygger helt och hållet på att vi på ett eller annat sätt kommunicerar med varandra och för att vår samvaro skall kunna vara organiserad så måste vår kommunikation i någon mening också vara politisk (Strömbäck 2015, s. 9).
Politisk kommunikation har naturligtvis antagit en mängd olika former och bygger till stor del på utbytet och införskaffandet av information. Möjligheten att kunna ta del av relevant information är det första steget om man som enskild individ skall kunna bilda sig en känsla eller en uppfattning om exempelvis ett samhällsproblem eller ett specifikt ämne (Strömbäck 2015, s. 10).
Massmedia, d.v.s. TV, radio, tidskrifter, sociala medier etc. målas ofta upp som den informationsskälla som kanske har den största och allra mest avgörande rollen på samhällsnivå. Medieaktörernas huvudsakliga roll är att förmedla information till allmänheten och den informationskälla de representerar är en avgörande
nyckelspelare inom den politiska kommunikationen. Lättillgängliga
informationskällor av detta slag är en otroligt viktig förutsättning för en fungerande demokrati då de tillåter människor att skapa sig en uppfattning om sin omgivning och samhällets utveckling (Strömbäck 2015, s. 11).
Givet medieaktörers roll i samhället så är frågan om huruvida de besitter makt eller ej något som ofta diskuteras. Exempelvis brukar massmedier ibland kallas den tredje statsmakten, efter riksdagen och regeringen. Ordet ”makt” är dock mångfacetterat, det finns många olika typer av makt och att kunna beskriva vad makt innebär är inte alltid enkelt. Det finns dock en gemensam definition som alla makttyper mer eller mindre grundar sig i, nämligen ”möjligheten att påverka” (Strömbäck 2015, ss. 44-45). Med detta i åtanke är det inte främmande att anta att medieaktörer besitter
makten att påverka sina konsumenters upplevda verklighetsbild och vad de tycker är viktigt ur en politisk synvinkel (Strömbäck 2015, s. 100).
Ett politiskt ämne som är relevant i förhållande till frågan om mediers makt är samhällsämnet som rör Sveriges migrationspolitik. På senare år så har den politiska debatten och innehållet i de etablerade mediekällorna till stor del präglats av frågor som rör invandring och flyktingmottagande. Enligt statistiska centralbyråns (SCB) riksdagsvalsundersökning från 2014 tyckte 23 %, nästan en fjärdedel av väljarna, att frågan om integration/immigration var viktig (SCB 2015, s. 24). Enligt Novus undersökning från november 2020 om de viktigaste politiska frågorna hamnade
”invandring/integration” nu på en andraplats då hela 55% av de förfrågade ansåg att det var viktigt (Novus, 2020a).
Det är uppenbart att invandringsfrågan som politiskt ämne har fångat många av de svenska väljarnas intresse. Helt uppenbart är det också att detta ämne har fått en stor uppmärksamhet hos medier. En enkel sökning på mediearkivet Retriever på ordet
”flykting” och i vilken mån det har nämnts år 2015 i artiklar från Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen och Dagens Nyheter genererar över 600 träffar i den tryckta pressen och över 900 på webben (Mediearkivet Retriever).
De flesta är överens om att den allra mest kritiska perioden sett ur en
migrationspolitisk synpunkt pågick under år 2015 då drygt 163 000 personer från bland annat Syrien, Afghanistan och Irak sökte asyl i Sverige, vilket var ungefär dubbelt så många jämfört med 2014 (SCB, 2020). Denna period har sedermera benämnts som ”migrationskrisen” och ”flyktingkrisen” i media.
Migration och flyktingmottagande som politiska frågor är något som jag har blivit mer och mer intresserad av under de senaste åren och under min studietid. Det är frågor som inte bara berör Sverige utan hela världen. Det är frågor som ständigt ställer människors värden, likheter och olikheter på sin spets.
Något som jag utifrån min egen uppfattning har noterat är hur den svenska
opinionen kring migrations- och flyktingpolitiken under de senaste åren har gått från att vara väldigt öppen och tolerant till att istället bli skeptisk och restriktiv. Detta stödjs av, bland annat, en uppmärksammad opinionsundersökning från juli 2020
som Novus genomförde på uppdrag av SVT. Undersökningen visade att 63% av de tillfrågade ville att Sverige skall ta emot färre asylsökande än 2019, då ungefär 22,000 människor sökte asyl. Andelen som ville se ett minskat asylmottagande när Novus ställde samma fråga i en opinionsundersökning två år tidigare var 56%
(Novus, 2020b).
Resultaten i ovanstående undersökningar kan jämföras med en annan
”snabbundersökning” som utfördes av Novus ett par år tidigare, i augusti 2014. Då svarade istället en klar majoritet (62%) att de ville att Sverige skall ta emot lika många eller fler flyktingar än tidigare (Novus, 2014).
Novus är ett av Sveriges ledande företag när det gäller politiska analyser och opinionsundersökningar, sett till deras siffror kan man konstatera att det har skett ett skifte i opinionen kring Sveriges migrationspolitik och flyktingmottagande. Med hänvisning till detta vill jag undersöka hur svenska etablerade medier gestaltade flyktingar före och efter migrationskrisen 2015 som enligt min uppfattning var en avgörande tidperiod då den svenska allmänna opinionen började förändras.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur etablerade svenska riksmedier gestaltar flyktingar i deras respektive nyhetsrapportering under tidsperioderna 1-31 januari år 2015 och 1-31 januari år 2016. Jag vill få svar på huruvida attityden gentemot flyktingar såg annorlunda ut hos medierna före- respektive efter migrationskrisen 2015. Jag ämnar också föra en teoretisk diskussion kring hur medier kan ha en påverkan och ett inflytande över politiken och olika väljare samt hur en negativ eller positiv gestaltning av ett ämne kan styra eller rent av bilda en opinion.
1.3 Frågeställningar
De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är följande:
• Hur har flyktingar gestaltats i de etablerade svenska rikstidningarna
Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen? Finns det någon skillnad i nyhetsrapporteringen mellan januari år 2015 respektive januari år 2016?
• I vilken mån är gestaltningen av flyktingar positivt och/eller negativt vinklad?
• Vad kan en negativ respektive positiv gestaltning leda till?
1.4 Hypotes
Min hypotes är att svenska mediers gestaltning av flyktingar var präglad av mer positiva aspekter under januari 2015 jämfört med samma månad år 2016. Den största anledningen till detta tros vara att migrationskrisen under hösten 2015 möjligtvis förändrade mediers inställning till flyktingar och att det kan finnas en återspegling av detta i nyhetsrapporteringen. Studien är därmed teoriprövande då den undersöker en hypotes genom att granska empiriskt material som i slutändan producerar ett resultat som antigen förstärker eller försvagar den ursprungliga hypotesen (Esaiasson et al. 2017, s. 41).