Under arbetets gång väcktes två frågor som inte kunde besvaras inom ramen för studien. Den första var varför presterade en del elever bättre under distansstudierna? Bakgrunden till detta bör undersökas, samt bör det undersökas om distansundervisning kan vara ett alternativ för dessa elever som har dragit fördel av att vara på distans och ifall vi i så fall kan få fler Svenska ungdomar som går ut gymnasiet med godkända betyg. Den andra frågan var huruvida vårt resultat beror på själva distansundervisningen eller på respondenternas ovana vid distansundervisningen. Därför skulle en ny studie kunna göras för att göras för att undersöka hur lärare upplevde den andra vågen med distansundervisning i förhållande till de första månaderna. Något som också skulle behöva vidare forskning är hur väl lärare i Sverige väljer att utnyttja sig av ämnesöverskridande projekt. Detta berördes av en lärare i denna uppsats att de inte var väl lämpade för distansundervisning. En vidare undersökning för att se om detta upplevdes av fler lärare vore lämpligt. Vi fann ett tecken i resultatet på att en kvalitetssänkning kan ha accepterats av elevernas kunskaper och förmågor. Detta är dock inget vi kan dra några slutsatser ifrån men är något som vi anser att det kan finnas behov av ytterligare forskning på.
Referenser
1946 års skolkommission (1948). 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska
skolväsendets utveckling. Stockholm:
Ahn, J. (2011). Policy, technology, and practice in cyber charter schools: Framing the issues. Teachers College
Record, 113 (1), 1–26.
Aitken, G., & Sinnema, C. (2008). Effective pedagogy in social sciences/tikanga ā iwi: Best evidence synthesis
iteration. Wellington, New Zealand: New Zealand Ministry of Education
Appana, A. (2008). A Review of Benefits and Limitations of Online Learning in the Contect of the Stundent, the Instructor, and the Tenured Faculty: International Journal on ELearning, 7 (1), 5-22. Norfolk, VA: AACE.
Archambault, L., & Crippen, K. (2009). K–12 distance educators at work: Who’s teaching online across the United States. Journal of Research on Technology in Education, 41 (4), 363–391. doi: 10.1080/15391523.2009.10782535
Barbour, M. K., & Reeves, T. C. (2009). The reality of virtual schools: A review of the literature. Computers
& Education, 52 (2), 402–416. doi: 10.1016/j.compedu.2008.09.009
Barton, K. C. & Avery, P. G. (2016). Research on social studies education: Diverse students, settings, and methods. I D. h. Gitomer & C. A. Bell (red.), Handbook of research on teaching (5. uppl., s. 985-1038). Washington: American Educational Research Association.
Belair, M. (2011). The Investigation of Teacher Communication Practices in Virtual High School (Avhandling). Northcentral University, Prescott, AZ.
Besser, A., Flett, G. L., & Zeigler-Hill, V. (2020, October 19). Adaptability to a Sudden Transition to Online Learning During the COVID-19 Pandemic: Understanding the Challenges for Students. Scholarship of
Teaching and Learning in Psychology. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1037/stl0000198
Bickmore, K. (2008). Social justice and the social studies. I L. S. Levstik., & C. A. Tyson (red.) Handbook of
Research in Social Studies Education. (s. 155-171)., New York, NY: Taylor & Francis Group, Routledge.
Baggaley, J. (2020). Educational distancing. Distance Education, 41(4), 582–588. https://doi.org/10.1080/01587919.2020.1821609
Bonk, C. J. (2020). Pandemic ponderings, 30 years to today: synchronous signals, saviors, or survivors?
Distance Education, 41(4), 589–599. https://doi.org/10.1080/01587919.2020.1821610
Boström, L., Damber, U., & Ivarsson, L. (2011). Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser. : Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna? I ASLAs årsbok 2010 (s. 44–60). Uppsala: ASLA,
Swedish Science Press. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19650
Bronäs, A. & Runebou, N. (2016). Ämnesdidaktik: en undervisningskonst. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Busbin, W. B. (2013). Can deliberation occur? Student decision-making about controversial political issues in online,
Carleheden, M. (2002). Fostran till frihet - Skolans demokratiska värdegrund ur ett habermasianskt
perspektiv. Utbildning Och Demokrati, 11(3), 43–72.
https://doaj.org/article/1d038b033e934c579b6252fa9e1acc3b
Cleveland-Innes, M. F., & Garrison, D. R. (2020). Teaching, Learning, and Beyond. I M. F. Cleveland-Innes & D. R. Garrison. An Introduction to Distance Education Understanding Teaching and Learning in a New Era (2. uppl., s. 191-201). New York, NY: Routledge.
Dahl, R. A. (2015). On democracy (2 uppl.). New Haven & London: Yale University Press.
Dayal, H. C., & Tiko, L. (2020). When are we going to have the real school? A case study of early childhood education and care teachers’ experiences surrounding education during the COVID-19 pandemic.
Australasian Journal of Early Childhood, 45(4), 336–347. https://doi.org/10.1177/1836939120966085
Dennen, V. P. (2019). Frameworks for designing and analyzing. I M. G. Moore & W. C. Diehl (red.)
Handbook of distance education. (4. uppl., s. 244-259). New York, NY: Routledge.
Dillon, E., & Tucker, B. (2011). Lessons for online learning: Charter schools’ successes and mistakes have a lot to teach virtual educators. Education Next, 11 (2), 50–57.
DiPietro, M. (2010). Virtual school pedagogy: The instructional practices of K–12 virtual school teachers.
Journal of Educational Computing Research, 42 (3), 327–354. doi: 10.2190/ EC.42.3.e
DiPietro, M., Ferdig, R. E., Black, E. W., & Preston, M. (2008). Best practices in teaching K–12 online: Lessons learned from Michigan Virtual School teachers. Journal of Interactive Online Learning, 7 (1). Retrieved from http://www.ncolr.org/ jiol/issues/pdf/7.1.2.pdf
Dushkevych, M., Barabashchuk, H., & Hutsuliak, N. (2020). Peculiarities of Student Distance Learning in Emergency Situation Condition. Revista Romaneasca pentru Educatie Multidimensionala, 12 (1Sup2), 71-77. https://doi.org/10.18662/rrem/12.1sup1/248
Ekman, J. (2011). Skolan och medborgarskapandet: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation
Ekman, J. & Pilo, L. (2017). Skolan, demokratin och de unga medborgarna (1:3 uppl). Stockholm: Liber. Englund, T. (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos
Englund, T. (2016). Moralisk omdömesbildning genom deliberativ kommunikation: en ansats inspirerad av Dewey. Utbildning Och Demokrati, 25(3).
Fishman, B. & Dede, C. (2016). Teaching and technology: New tools for new times. I D. h. Gitomer & C. A. Bell (red.), Handbook of research on teaching (5. uppl., s. 1269-1334). Washington: American Educational Research Association.
Folkhälsomyndigheten (26 februari 2020) Nytt bekräftat fall av covid-19
Flynn, N. K. (2009). Toward democratic discourse: Scaffolding student-led discussions in the social studies.
Teachers College Record, 111, 2021–2054.
From, J. (2017). Pedagogical Digital Competence--Between Values, Knowledge and Skills. Higher Education
Studies, 7(2), 43–50. https://doi.org/10.5539/hes.v7n2p43
Garris, C. P., & Fleck, B. (2020, October 19). Student Evaluations of Transitioned-Online Courses During the COVID-19 Pandemic. Scholarship of Teaching and Learning in Psychology. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1037/stl0000229
Garrison, D. R. (2016). E-learning in the 21st century: a community of inquiry framework for research and practice (Third edition.., pp. 1–202). https://doi.org/10.4324/9781315667263
Garrison, D. R., Anderson, T., & Archer, W. (1999). Critical Inquiry in a Text-Based Environment: Computer Conferencing in Higher Education. The Internet and Higher Education, 2(2-3), 87–105. https://doi.org/10.1016/S1096-7516(00)00016-6
Garrison, D. R., & Arbaugh, J. B. (2007). Researching the community of inquiry framework: Review, issues, and future directions. The Internet and Higher Education, 10 (3), 157–172. doi: 10.1016/j.iheduc.2007.04.001 Gurung, R. A. R., & Stone, A. M. (2020, October 19). You Can’t Always Get What You Want and It Hurts: Learning During the Pandemic. Scholarship of Teaching and Learning in Psychology. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1037/stl0000236
Skolinspektionen. Gymnasieskolors distansundervisning under covid-19 pandemin 2020 [Elektronisk resurs]. (2020). Skolinspektionen.
Hedman, E. (17 mars 2020). Gymnasieskolan stängs – grundskolan kan stå på tur. [Elektronisk resurs] Stockholm: Skolvärlden.
Holmberg, B. (1995). Theory and practice of distance education. (2. uppl.). New York, NY: Routledge.
Hope, A., Prasad, V. S., & Barker, K. C. (2006). Quality matters - strategies for ensuring sustainable quality in the implementation of ODL. I A. Hope & P. Guiton (red.). Strategies for sustainable open and distance
learning. (6. uppl., 131-155). New York, NY: Routledge.
Hylén, J., Franzén, E., From, J., & Pettersson, G. (2018). Ifous rapportserie 2018:1 – Fjärrundervisning – bättre
utsikter för fler elever. Stockholm: Ifous.
Institutet för språk och folkminnen. (2020). Coronavirus, covid-19 eller SARS-CoV-2? Hämtad 11 december från
https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-sprakrad/granskade-rad/2020-02-26-coronavirus-covid-19-eller-sars-cov-2.html
Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle : Medborgarkompetenser och didaktiska
utmaningar. (Licentiatavhandling). Karlstad. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35864
Karunanayaka, S. P., & Naidu, S. (2020). Ascertaining impacts of capacity building in open educational practices. Distance Education, 41(2), 279–302. https://doi.org/10.1080/01587919.2020.1757406
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [reviderade] uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
König, J., Jäger-Biela, D. J., & Glutsch, N. (2020a). Adapting to online teaching during COVID-19 school closure: teacher education and teacher competence effects among early career teachers in Germany.
European Journal of Teacher Education, 43(4), 608–622. https://doi.org/10.1080/02619768.2020.1809650
König, J., Bremerich-Vos, A., Buchholtz, C., Fladung, I., & Glutsch, N. (2020b). Pre-service teachers' generic and subject-specific lesson-planning skills: On learning adaptive teaching during initial teacher education. European Journal of Teacher Education,43:2, 131-150, DOI: 10.1080/02619768.2019.1679115 Larson, B. E. (2003). Comparing face-to-face discussion and electronic discussion: A case study from high
school social studies. Theory & Research in Social Education, 31:3, 347-365, DOI: 10.1080/00933104.2003.10473229
Lind, A. R. (2019). Demokratiopplæringen i spenning mellom legitimering og kritikk. Utbildning och
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2019/nr-1/andreas-reichelt-lind---demokratiopplaringen-i-spenning-mellom-legitimering-og-kritikk.pdf
Linde, G. (2006). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3.2 [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förl. Louwrens, N., & Hartnett, M. (2015). Student and Teacher Perceptions of Online Student Engagement in
an Online Middle School. Journal of Open, Flexible and Distance Learning, 19(1), 27–44.
Lowes, S. (2008). Online teaching and classroom change: The trans-classroom teacher in the age of the Internet. Innovate: Journal of Online Education, 4 (3), 5.
Ma, Z., Wang, J., Wang, Q., Kong, L., Wu, Y., & Yang, H. (2016). Verifying causal relationships among the presences of the community of inquiry framework in the Chinese context. International Review of Research
in Open and Distributed Learning, 18(6), 213–230.
Means, B., Toyama, Y., Murphy, R., Bakia, M., & Jones, K. (2009). Evaluation of evidence-based practices in
online learning: A meta-analysis and review of online learning studies. Washington, DC: U.S. Department of
Education.
Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological pedagogical content knowledge: A framework for teacher knowledge. Teachers College Record, 108 (6), 1017–1054. doi: 10.1111/ j.1467-9620.2006.00684.x
Money, W. H., & Dean, B. P. (2019). Incorporating student population differences for effective online education: A content-based review and integrative model. Computers and Education, 138, 57–82. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.03.013
Moore, M. G. (2019). The theory of transactional distance. I M. G. Moore & W. C. Diehl (red.) Handbook of
distance education. (4. uppl., s. 32-46). New York, NY: Routledge.
Morehouse, R. (2016). Contextualizing Community of Inquiry as a Democratic Educational Environment within a Wider View of Other Progressive Educational Approaches. Analytic Teaching and Philosophical
Praxis, 37 (1), 63-76.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Skolutveckling: för bättre resultat och måluppfyllelse. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Naidu, S. (2013). Learning about learning and teaching online. Distance Education, 34(1), 1–3. https://doi.org/10.1080/01587919.2013.775715
Naidu, S. (2020). It is the worst-and the best-of times. Distance Education, 41(4), 425–428. https://doi.org/10.1080/01587919.2020.1825929
Norberg, K., & Johansson, O. (2010). The ethical dimensions of curriculum leadership in Scandinavian countries. Journal of Educational Administration, 48(3), 327-336.
Parker, W. C. (2008). Knowing and doing in democratic citizenship education. I L. S. Levstik., & C. A. Tyson (red.) Handbook of Research in Social Studies Education. (s. 65-80). New York, NY: Taylor & Francis Group, Routledge.
Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. (3. uppl.) London: SAGE. Patton, M.Q. (2015). Qualitative research & evaluation methods. (4. uppl.) London: SAGE.
Peters, O. (2002). Distance Education in Transition: New trends and challenges. Oldenburg: Bibliotheks- und Informationssytem der Universität Oldenburg.
Pettersson, F. (2018). Digitally Competent School Organizations [Elektronisk resurs] Developing Supportive Organizational Infrastructures. Seminar.net. (14:2, 132-143). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-153015
Pettersson, F. (2019). Fjärrundervisningens organisatoriska förutsättningar [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Setiani, M. Y. (2016). Democratic Form of Teaching in an Online Tutorial at Distance Learning. I AAOU
Annual conference, Manila, Filippinerna, 26-29 October 2016. Hämtad från http://repository.ut.ac.id/7149/
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Simonson, M., & Schlosser, L.A. (2019). Distance Education: Definition and Glossary of Terms (4. uppl). Charlotte: Information age publishing Inc.
SKOLFS 2011:144: Förordning om läroplan för gymnasieskolan. Skolverket.
Skolinspektionen. (2020). Gymnasieskolors distansundervisning under covid-19 pandemin: Skolinspektionens
centrala iakttagelser efter intervjuer med rektorer (Skolinspektionen, DNR: SI 2020:3264). Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket. (2010). Skolor som politiska arenor : medborgarkompetens och kontrovershantering : internationella
studier. Skolverket : Fritze [distribution].
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk
resurs]. (2011). Stockholm: Skolverket.
Smith, R. D. (2009). Virtual voices: Online teachers’ perceptions of online teaching standards. Journal of
Technology and Teacher Education, 17 (4), 547–571.
Sousa, S. (2006). Online distance learning : Exploring the interaction between trust and performance. Doktorsavhandling. Sheffield Hallam University: Storbritannien, 2006.
Southwick, J. W. (2003). Distance Education in the Rural K-12 Environment. Computers in the Schools, 20(3), 27–32. https://doi.org/10.1300/J025v20n03_04
Svensson, E. (2020). Lärares användning av digitala resurser i undervisningen: "kombinationen av ett praktiskt
verktyg och en skicklig lärare". Licentiatavhandling. Lund: Lunds universitet, 2020.
Swan, K. (2019). Social Construction of Knowledge and the Community of Inquiry Framework. I I. Jung (red.). Open and Distance Education Theory Revisited : Implications for the Digital Era. Springer: Singapore Pte. Limited.
Swan, K. (2020). Teaching and learning in post-industrial distance education. I M. F. Cleveland-Innes & D. R. Garrison. An Introduction to Distance Education Understanding Teaching and Learning in a New Era (2. uppl., s. 67-89). New York, NY: Routledge.
Uljens, M. (1997). School Didactics and Learning : A School Didactic Model Framing an Analysis of Pedagogical
Implications of Learning Theory. Taylor & Francis Group, 1997. ProQuest Ebook Central,
http://ebookcentral.proquest.com/lib/miun-ebooks/detail.action?docID=199772.
Utbildningsdepartementet (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Ds U2017/04119/S.
Stockholm. Hämtad från
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization Staff (2020). Timeline of WHO’s response to COVID-19 [Elektronisk resurs]. Geneva: World Health Organization.
Xu, D., & Smith Jaggars, S. (2013). Adaptability to online learning: Differences across types of students and
academic subject areas (CCRC Working Paper No. 54). Community College Research Center, Teachers
College, Columbia University, New York. Hämtad från
http://ccrc.tc.columbia.edu/media/k2/attachments/adaptability-to-online-learning.pdf
Zapalska, A., & Brozik, D. (2006). Learning styles and online education. Campus-Wide Information Systems,
23(5), 325–335. https://doi.org/10.1108/10650740610714080
Zhao, Y., Lei, J., Yan, B., Lai, C., & Tan, S. (2005). What makes the difference? A practical analysis of research on the effectiveness of distance education. Teachers College Record, 107 (8), 1836–1884.