Fortsatt forskning

Förhoppningen med denna uppsats var att kunna ge en vidare inspiration och hjälp till vidare forskning angående interventionsstudier där man mäter huruvida föräldrautbildningar kan ha betydelse för att förbättra det föräldrainitierade motivationsklimatet. Tidigare i uppsatsen presenterades några utbildningsmodeller som har genomförts på föräldrar, men få studier har genomfört interventionsstudier där man mäter vilka effekter föräldrautbildningar kan ha för det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet över tid. Då det föräldrainitierade

36

motivationsklimatet visar sig ha stor betydelse för barn och ungdomars motivation och glädje till idrott enligt O’Rourke et al, 2014;Nicholls, 1989, så är det viktigt att visa på att

utbildningssatser för idrottsföräldrar är viktigt att genomföra. Och kan man visa resultat genom forskning på att föräldrautbildningar har en positiv effekt på idrottande barn och ungdomar, då ger det troligen en ännu större tyngd bakom föräldrautbildningarnas vikt inom barn och ungdomsidrotten.

Något som jag personligen tar med mig av detta arbete är att många idrottsföräldrar som jag träffat genom detta arbete har en god mening med sitt föräldraskap till idrotten. Min

personliga åsikt och tro är att många föräldrar som skapar ”negativt” påverkande till sitt/sina barns idrottande saknar endast kunskap om vad deras handlingar egentligen leder till. Jag tror att de allra flesta föräldrarna endast vill väl, och genom diskussioner kan man på ett bra sätt ge dem kunskap och verktyg till att förändra sina beteenden och skapa bättre idrottsklimat för sitt/sina barn.

Referenser

Aron, A., Aron, E.N. & Coups, E.J. (2008). Statistics for the behavioral and social sciences: a brief course. (4. rev. international ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education.

Augustsson, C. (2007). Unga idrottares upplevelser av föräldrapress. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.

Boyd, C. J. (1989). Mothers and daughters: A discussion of theory and research. Journal of Marriage and Family, 51, 291–301.

Cohen, L., & Manion, L. (1995). Research methods in education. London and New York:

Routledge.

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, I., & Johansson, A. (2014). Att sluta med idrott: En analys av avslutsprocessen och varför flickor slutar spela innebandy. Forskningsrapport. Idrottshögskolan. Innebandyns kompetenscentrum.

Harwood, C.G., Keegan, R.J., Smith, J.M.J., & Raine, A.S. (2015) A systematic review of the intrapersonal correlates of motivational climate perceptions in sport and physical activity.

Psychology of Sport and Exercise, 18, pp.9-25.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Nicholls, J.G. (1989). The competitive ethos and democratic education. Cambridge, Mass.:

Harvard U.P..

Norberg, J. (2014). Statens stöd till idrotten. Uppföljning 2013. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.

Keegan, R.J., Harwood, C.G., Spray, C.M., & Lavallee, D.E. (2009). A qualitative

investigation exploring the motivational climate in early career sports participants: Coach, parent and peer influences on sport motivation. Psychology of Sport and Exercise, 10, 361–

372.

O’Rourke, D.J., Smith, R.E., Smoll, F. L., & Cumming, S.P. (2014) Relations of Parent- and Coach-Initiated Motivational Climates to Young Athletes’ Self-Esteem, Performance

Anxiety, and Autonomous Motivation: Who Is More Influential? Journal of Applied Sport Psychology, 26:4, 395-408.

Paiffy, C. & Martin, J. J. (2008). Parental influences on adolescent girl's goal orientations, perceived competence, sport friendship quality, and enjoyment. Journal for the Study of Sports and Athletes in Education, 2(1), 107-126.

Riksidrottsförbundet. (2009). Idrotten vill- idrottsrörelsens idéprogram.

http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_32925/cf_394/IdrottenVill_2009_Webbversion.pdf

Riksidrottsförbundet. (2014, a ). RF:s stadgar.

http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_59059/cf_394/RF-s_stadgar_2014.PDF

Riksidrottsförbundet. (2014, b). Anviseringar för barn och ungdomsidrott.

http://www.svenskidrott.se/ImageVaultFiles/id_49809/cf_394/Anvisningar_f-r_barn_och_ungdomsidrott.PDF

Riksidrottsförbundet. (2015). Den svenska idrottsrörelsen 2.0- en idrottsrörelse redo för framtiden.

http://www.fritid-kultur.se/wp-content/uploads/2015/02/Den-svenska-idrottsr%C3%B6relsen-2.0-en-idrottsr%C3%B6relse-redo-f%C3%B6r-framtiden.pdf

Roberts, G.C. (2001). Advances in motivation in sport and exercise. Champaign, Ill.: Human Kinetics.

Sarrazin, P., Vallerand, R., Guillet, E., Pelletier, L., & Cury, F. (2002). Motivation and dropout in female handballers: A 21‐month prospective study. European Journal of Social Psychology, 32(3), 395-418.

Scanlan, T. K., & Lewthwaite, R. (1986). Social psychological aspects of competition for male youth sport participants: IV. Predictors of enjoyment. Journal of sport psychology, 8(1), 25-35.

Svenska Innebandyförbundet. (2011). Svensk innebandys utvecklingsmodell.

http://www.innebandy.se/Global/SDF/Goteborg/Utbildning/dokument/SIU.pdf

Thompson, J. (2010). Världens bästa idrottsförälder- Hur föräldrar stöttar sina barn till att bli vinnare i livet genom idrott. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Vazou, S., Ntoumanis, N., & Duda, J. L. (2006). Predicting young athletes’ motivational indices as a function of their perceptions of the coach- and peer-created climate. Psychology of Sport and Exercise. Vol. 7, 215–233.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie av idrottens

betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling. Avhandling. Karlstad: Karlstad University Studies.

Wagnsson, S., Stenling, A., Gustafsson, H. & Augustsson, C. (2016). Swedish youth football players’ attitudes towards moral decision in sport as predicted by the parent-initiated

motivational climate. Psychology of Sport and Exercise. Vol. 25, 110–114.

Weigand, D. A. (1994). Perdeved parental goal and parental pressure on the development of childrens and adolescents goal ohentadons in sport. Michigan: UMI Dissertation Services, A, Bell & Howell Company.

White, S. A. (1996). Goal orientation and perceptions of the motivational climate initiated by parents. Pediatric Exercise Science, 8, 122-129.

White, S. A., Jowett, S., & Lavallee, D. (2007). Parent-created motivational climate. Social psychology in sport, 131-143.

White, S.A., Kavussanu, M., & Guest, S.M. (1998) Goal Orientations and Perceptions of the Motivational Climate Created by Significant Others. European Journal of Physical

Education, 3:2, 212-2

Bilaga 1. (sid 1.)

Min/mina föräldrar

Ringa in siffran på det påstående som passar bäst in på Din/Dina föräldrar. Det finns inga rätt eller fel. Försök att besvara påståendena ärligt och fundera inte för länge på varje fråga. Skalan går från 1 “Stämmer inte alls” till 5 “Stämmer mycket bra”. Här kommer först frågor om Din mamma…

Stämmer

37. Det känns som min mamma tycker att det är väldigt

viktigt att jag har roligt när jag lär mig nya saker 1 2 3 4 5

38. Min mamma får mig att må dåligt när jag inte kan

prestera lika bra som andra 1 2 3 4 5

39. Det känns som min mamma får mig att bli nervös/rädd

för att göra misstag 1 2 3 4 5

40.

Jag upplever att min mamma håller med om att det ska vara roligt att träna för att man ska bli bättre i

innebandy

1 2 3 4 5

41. Det känns som min mamma får mig att känna mig

orolig och nervös över att jag ska misslyckas 1 2 3 4 5

42. Jag upplever att min mamma uppmuntrar mig att lära

mig nya saker 1 2 3 4 5

…och här kommer frågor om Din pappa…

Stämmer

44. Det känns som min pappa tycker att det är väldigt

viktigt att jag har roligt när jag lär mig nya saker 1 2 3 4 5

45. Min pappa får mig att må dåligt när jag inte kan prestera

lika bra som andra 1 2 3 4 5

46. Det känns som min pappa får mig att bli nervös/rädd för

att göra misstag 1 2 3 4 5

Bilaga 1. (sid 1.)

47.

Jag upplever att min pappa håller med mig om att det ska vara roligt att träna för att man ska bli bättre i innebandy

1 2 3 4 5

48. Det känns som min pappa får mig att känna mig orolig

och nervös över att jag ska misslyckas 1 2 3 4 5

49. Jag upplever att min pappa uppmuntrar mig att lära mig

nya saker 1 2 3 4 5

Här kommer frågor och påståenden om hur du tycker det är att spela innebandy.

Ringa in siffran på det påstående som passar bäst in på Dig. Skalan går från 1

“Stämmer inte alls” till 5 “Stämmer precis”.

69. Hur roligt tycker du det är med innebandy?

Inte roligt alls Väldigt roligt

1 2 3 4 5

70. Jag funderar på att sluta helt med innebandy nästa säsong

Stämmer Stämmer

inte alls mycket bra

1 2 3 4 5

72. Jag funderar på att sluta i det här laget

Stämmer Stämmer

inte alls mycket bra

1 2 3 4 5

74. Hur mycket gillar du att spela innebandy?

Jag gillar det Jag gillar det

inte alls väldigt mycket

1 2 3 4 5

Fråga 75 tillkom till den enkät som användes vid T2.

75. Svarade du på samma enkät för ungefär 4-5 månader sedan?

 Ja  Nej

Bilaga 2. (sid 1.)

Karlstads universitet Idrottsvetenskap

Enkät KIBF-projekt - Uppföljning 1

Hej!

Vi i vår forskargrupp är intresserade av att undersöka hur unga innebandyspelare upplever den feedback de får från föräldrar, tränare och träningskompisar och hur detta påverkar upplevelsen av idrottandet och motivationen. Du som är spelare i Karlstad IBF, och är mellan 12-18 år, har valts ut att ingå i denna undersökning.

Frivillighet

Din medverkan är dock helt frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att det får några som helst konsekvenser.

Anonymitet

Det är viktigt att du svarar ärligt på frågorna. Det kan vara bra att veta att dina svar behandlas anonymt. Det betyder att det inte går att ta reda på hur just du som enskild person har svarat på frågorna. Alla resultat kommer att redovisas i gruppform.

Tidsåtgång

Enkäten tar ca 10-15 minuter att fylla i.

Utvärdering/återkoppling

Resultaten kommer senare att publiceras i olika vetenskapliga skrifter (t e x rapporter, uppsatser och artiklar) så att forskare och tränare kan ta del av kunskapen. Du kommer även att kunna ta del av resultaten på Karlstad IBF:s hemsida.

Bästa idrottshälsningar:

Stefan Wagnsson (054-700 1499), stefan.wagnsson@kau.se

Christian Augustsson (054-700 1885), christian.augustsson@kau.se Henrik Gustafsson (054-700 1698), henrik.gustafsson@kau.se