Motivation hos idrottande barn och ungdomar kopplat till avhopp från idrotten

Motivationsbrist är en stark faktor till avhopp från idrott, och motivationsbrist kan yttra sig på många sätt. Trondman (2005) visar i sin studie att en av de vanligaste orsakerna till avhopp från idrotten är ”Jag fick andra intressen” och ”Jag tappade intresset för idrott”. Dessa kan starkt kopplas till motivationsbrist, och som kan bero på flera variabler, till exempel föräldrapåverkan, ledarpåverkan, skador, ekonomi, med mera (Trondman, 2005). Något utöver de variabler som Trondman (2005) presenterar som variabler som kan kopplas samman med motivationsbrist är resultatfokus, enligt Elias & Johansson (2014). Ökat resultatfokus i idrotten är en tydlig faktor till motivationsbrist och minskad glädje till idrottandet. Eliasson &

Johansson (2014) visar i sin undersökning att många flickor tappar glädje och motivation till sitt idrottande, i detta fall sitt innebandyspelande, när ökat resultatfokus sker.

Ökat resultatfokus är även något som har visat sig ha en negativ betydelse för glädje till idrotten, något som är en betydande faktor för att bibehålla och öka motivation till idrottandet (Nicholls, 1989). En studie av McCarthy, Jones & Clark-Carter (2008) har undersökt glädje till idrotten utifrån upplevt motivationsklimat (resultat eller uppgift). Studiens resultat visade att de idrottande ungdomar som upplevde ett uppgiftorienterat motivationsklimat tenderade att känna starkare glädje och motivation till idrottandet, än de som inte upplevde ett

uppgiftorienterat motivationsklimat. En studie av Atkins, Johnson, Force & Petrie (2015) visar också liknande resultat. De ungdomar som upplevde ett uppgiftorienterat klimat

samtidigt som deras målinriktning var uppgiftorienterad tenderade att ha högt självförtroende, hög självkänsla och mer glädje till sitt idrottande, vilket har visat sig vara några av de faktorer som ökar möjligheten till att stanna länge inom idrotten (Nicholls, 1989; McCarthy et al, 2008; Atkins et al, 2014).

12 2.4 Föräldrautbildningar inom idrott

Det går inte att undkomma att föräldrar har en viktig roll för ungdomars idrottande, då borde det vara viktigt att ge idrottsföräldrar de verktyg som krävs. Det är tydligt att mycket vikt läggs på att utbilda ledare inom idrotten, men det bör vara lika viktigt att ge idrottsföräldrar utbildning eftersom deras roll har visat sig ha stor betydelse för motivation och glädje till idrott hos unga idrottare (Vazou, Ntoumanis & Duda, 2006).

Några intressanta utbildningsmodeller för idrottsföräldrar har presenterats, området är dock relativt nytt och outforskat. En intressant studie av Vincent & Christensen (2015) presenterar en utbildningsmodell för idrottsföräldrar med syfte att diskutera rollen som idrottsförälder.

Under fyra utbildningsträffar diskuterade forskargruppen frågor om idrottsföräldrars roll med en utvald grupp av idrottsföräldrar. Utbildningstillfällena skedde samtidigt som föräldrarnas barn var på träning vid den fotbollsakademi som de tillhörde. Varje utbildningsträff

genomfördes med olika inslag av teoretisk information och praktisk diskussion utifrån rollen som idrottsförälder. Idén med utbildningsträffarna var inte att utbilda föräldrarna i hur de skulle vara som föräldrar, utan att ge dem verktyg till att bli tryggare i rollen som

idrottsföräldrar. Efter utbildningstillfällena var de flesta av de deltagande idrottsföräldrarna nöjda och inspirerade av deltagandet på dessa tillfällen. En likande studie av Richards &

Winter (2013) presenterar en föräldrautbildningsmodell med syfte att skapa uppgiftorienterat motivationsklimat. Denna utbildningsmodell genomfördes i sex olika utbildningsträffar där föräldrarna samlades för att diskutera frågor om hur man som idrottsförälder skapar ett föräldrainitierat motivationsklimat som fokuserar på uppgift och inte resultat. När

utbildningen var genomförd angav de deltagande idrottsföräldrarna att utbildningsträffarna var nyttiga och hjälpsamma. De flesta av de deltagande idrottsföräldrarna angav att de definitivt skulle använda sig av de verktyg och tips som de hade fått med sig.

2.5 Projektbeskrivning

Denna uppsats görs i samarbete med ett idrottslyftsprojekt som är finansierat av svenska innebandyförbundet och Karlstad kommun. Uppsatsens data är kopplat till idrottslyftprojektet och kommer att redovisas i fler arbeten och artiklar utöver denna uppsats. Idrottslyftprojektets genomförande görs i ett samarbete mellan idrottsvetenskap på Karlstads universitet, Svenska innebandyförbundet, Karlstads kommun, Värmlands idrottsförbund och en elitinriktad innebandyförening. Projektet genomförande pågår mellan september 2015 till och med september 2017.

13

2.6 Sammanfattning av relevant forskning kopplat till undersökningen Det är tydligt att idrottsföräldrar har en mycket viktigt roll när det kommer till barn och ungdomars glädje och motivation till att idrotta. En idrottsförälder har stort inflytande på sitt/sina barn och har därför betydelse för deras syn på vissa situationer, exempelvis med resultatinriktning eller uppgiftsorienterat (O’Rourke et al, 2014; White et al, 1998).

Om man frågar ungdomarna själva, i detta fall flickor, hur de vill att sina föräldrar ska bete sig kopplat till idrotten svarade de flesta att de vill att föräldrarna ska vara stöttande, men inte agera som en coach ifrån sidan och fokusera på resultat. Skam och känsla av pinsamhet skapades då föräldrarna gick över gränsen med att skälla på flickorna eller på domaren.

(Knight, Neely & Holt, 2011)

Ökat resultatfokus ifrån ledare och föräldrar är en faktor till minskad motivation. Vid

intervjuer med innebandyspelande flickor angav många att de förlorade glädje och motivation när resultatfokuset ökades i sitt/sina lag. Studier har visat att de idrottande barn och ungdomar som befinner sig inom ett uppgiftorienterat motivationsklimat tenderar att ha högre

självförtroende, och starkare motivation och glädje till sitt idrottande (Eliasson & Johansson, 2014; Nicholls, 1989; McCarthy et al, 2008; Atkins et al, 2015).

Många utbildningssatser inom idrotten görs, de flesta fokuserar på idrottsledare och tränare, men det borde vara minst lika viktigt att fokusera på idrottsföräldrarna. Några intressanta utbildningsmodeller för idrottsföräldrar har presenterats och syftet med dem är att ge idrottsföräldrarna verktyg till hur de själva skapar trygga och bra motivationsklimat för sitt/sina barn. Utbildningarna har tagits emot med mycket positiv feedback av de deltagande idrottsföräldrarna och många har angett att de kommer att använda de verktyg som de fått lärdom av under utbildningarnas gång (Vincent & Christensen, 2015; Richards & Winter, 2013).

Denna uppsats har som syfte att bidra till fältet ”föräldrainitierat motivationsklimat”. Tidigare forskning har tydligt visat att ett motivationsklimat som är uppgiftorienterat är positivt för de allra flesta barn och ungdomar. Genom att föräldrar fokuserar på att skapa uppgiftorienterat motivationsklimat, ökar också chansen till att fler barn och ungdomar känner hög motivation och glädje till sitt idrottande. Denna uppsats kommer att behandla frågor om vad som händer med ett upplevt föräldrainitierat motivationsklimat under en längre tid då föräldrarna deltar på utbildningar. Kommer föräldrautbildningarna att skapa tryggare motivationsklimat och hur

14

kommer det i sin tur att påverka flickors glädje och vilja till att delta i innebandy eller inte?

Förhoppningen är att denna uppsats ska hitta svar på dessa frågor och ge tips om hur idrottsrörelsen kan fortsätta jobba med att förbättra och utveckla dessa områden.

15

3. Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka vad innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 har för upplevelser av ett föräldrainitierat motivationsklimat, samt hur det föräldrainitierade motivationsklimatet förändras över tid när flickornas föräldrar deltar på arrangerade föräldrautbildningar. Syftet är även att undersöka vad dessa upplevelser har för betydelse för flickornas vilja till att fortsätta eller att inte fortsätta vilja delta i innebandy. Uppsatsen ska också undersöka vad ett

föräldrainitierat motivationsklimat har för betydelse för flickornas glädje till sitt innebandydeltagande.

3.2 Frågeställningar

Dessa frågeställningar kommer ligga till grund för uppsatsens arbetsgång och diskussion samt analys av undersökningens resultat kommer diskuteras utifrån dessa frågeställningar.

 Hur förändras det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet över tid då föräldrarna deltar på föräldrautbildningar?

 Vad har ett föräldrainitierat motivationsklimat för betydelse för flickornas vilja till att fortsätta eller inte att vilja fortsätta sitt deltagande i innebandy?

 Vad har ett föräldrainitierat motivationsklimat för betydelse för flickornas glädje av att delta i innebandy?

16

4. Metod

Denna del beskriver undersökningens upplägg på ett utförligt sätt samt beskriver hur allt har gått till. I slutet av denna uppsats diskuteras denna metoddel kopplat till undersökningens resultat.

4.1 Design

Denna undersökning har genomförts med en kvantitativ utgångspunkt där enkäter har varit den valda datainsamlingsmetoden. Kvantitativa ansatser inom forskningsmetodik har som syfte att finna information som kan generaliseras på större grupper, individer, situationer och så vidare. Allt som studeras inom kvantitativ metod skall göras mätbart och användbart mot undersökningens syfte och frågeställningar (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).

Denna undersökning har genomförts som en interventionsstudie, något som innebär att undersökningen har genomförts med syfte att identifiera förändring i resultat över tid. Mellan insamling av data genomförs någon form av åtgärd för att förbättra resultatet, exempelvis genom utbildningsinsatser. Kort sammanfattat jämförs insamlad data innan de planerade åtgärderna med data, som samlas in efter att åtgärderna är genomförda. En sådan typ av studie kan benämnas som en kvasiexperimentell undersökning. Det innebär att man gör en planerad studie likt ett experiment, fast inte lika fullständigt som vid en komplett

exprimentundersökning. I en kvasiexperimentell undersökning använder man sig inte av alla delar som krävs för en komplett experimentell undersökning, exempelvis som i denna undersökning där en referensgrupp saknas. Anledningen till att man använder en kvasiexperimentell undersökning är oftast tidsbrist eller ekonomisk brist (Hassmén &

Hassmén, 2008; Cohen & Manion, 1995).

4.2 Urval

Uppsatsens respondenter

Undersökningens urval genomfördes med en homogen urvalsmetod som innebar att

deltagarna i undersökningen valdes ut specifikt i förväg, med syfte att skapa en förståelse av en viss typ av grupp (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010 ). I detta fall var det innebandyspelande flickor i en elitförening i åldrarna 12-18 år som valdes ut som undersökningens urval och population.

17

Antal flickor som ingick i studiens population var 85 stycken, dessa flickor var spelare i olika ungdomslag i den innebandyförening som deltog i undersökningen. Innebandyföreningen var en elitförening med cirka 1000 medlemmar. Innebandyföreningen var belägen i en medelstor stad i Sverige.

Innebandyföräldrar

Föräldrautbildningarna som genomfördes kopplat till idrottslyftprojektet och till denna undersökning genomfördes i totalt fem olika flicklag i innebandyföreningen. Totalt deltog cirka 80 föräldrar på dessa föräldrautbildningar. En sådan typ av urvalsmetod kan benämnas som möjlighetsurval eller urval ur den tillgängliga populationen, då föräldrarna valde själva när de skulle delta på utbildningsträffarna eller inte (Hassmén & Hassmén, 2008).

Vissa föräldrar deltog på alla fyra utbildningsträffar, och vissa föräldrar deltog på färre utbildningsträffar. Deltagarsnittet per utbildning var 12 av 20 föräldrar (en

föräldrarepresentant ifrån varje spelare), ett deltagarsnitt på 60 % vid varje föräldrautbildning.

4.3 Mätinstrument

Den enkät som användes till datainsamlingen för denna uppsats har även använts i

idrottslyftprojektet som uppsatsen är kopplad till. I slutet av uppsatsen bifogas de delar ur enkäten som har används till denna uppsats (bilaga.1). Enkäten var framtagen och

kvalitetsäkrad av forskare som är verksamma inom ämnet idrottsvetenskap på Karlstads Universitet. Enkäten i sin helhet har som syfte att mäta en mängd olika delar (t ex upplevt motivationsklimat som är initierat av ledare och kamrater), där endast ett urval av enkätens delar har används i denna uppsats kopplat till undersökningens syfte och frågeställningar, dvs.:

– Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat, upplevd glädje till sitt innebandydeltagande och frågor om viljan att delta i innebandy eller att inte vilja delta i innebandy (tankar på att sluta).

Föräldrainitierat motivationsklimat

Det föräldrainitierade motivationsklimatet har undersökts utifrån frågor om båda föräldrarna, frågor om respondenternas mamma och frågor om respondenternas pappa. Det som har undersökts är hur respondenterna upplever det föräldrainitierade motivationsklimatet utifrån frågor om upplevt resultat- och uppgiftfokus ifrån sina föräldrar (PIMCQ-2; White, 1996).

18

Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas mamma:

Fråga 38, 39 och 41 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett resultatinriktat perspektiv. Fråga 36, 37, 40 och 42 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett uppgiftorienterat perspektiv (se bilaga 1).

Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas pappa:

Fråga 45, 46 och 48 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett resultatinriktat perspektiv. Fråga 43, 44, 47 och 49 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett uppgiftsorienterat perspektiv (se bilaga 1).

Viljan att delta eller att inte vilja delta i innebandy

Respondenternas tankar om sitt eget framtida deltagande inom innebandyn har också

undersökts i två frågor i enkäten, fråga 70 och 72. Dessa frågor mäter funderingar på att sluta helt med innebandy och funderingar på att sluta i sitt lag (Sarrazin, P., Vallerand, R., Guillet, E., Pelletier, L., & Cury, F., 2002). (se bilaga 1).

Glädje kopplat till innebandydeltagandet

Den upplevda glädjen till sitt innebandydeltagande har undersökts i två frågor i enkäten, fråga 69 och 74. Dessa frågor mäter trivsel och glädje kopplat till det idrottsliga deltagandet

(Scanlan & Lewthwaite, 1986) (se bilaga 1).

Vid det andra datainsamlingstillfället (T2) tillkom det även en fråga där respondenterna skulle svara på om de hade deltagit vid första datainsamlingstillfället (T1) som genomfördes några månader innan. Den frågan användes för att ”sålla” bort de som inte deltog i undersökningens båda datainsamlingstillfällen (se bilaga 1).

4.4 Genomförande

Uppsatsen genomförande presenteras i två delar där den första delen beskriver utförligt hur föräldrautbildningarna har gått till, steg för steg. Den andra delen beskriver hur

datainsamlingen har genomförts.

Undersökningens föräldrautbildningar

De föräldrautbildningar som har genomförts i denna undersökning är kopplat till idrottslyftprojektet, och därför har utbildningarna planerats och konstruerats med alla

19

inblandade personer. Konstruktionen för föräldrautbildningarna har genomförts med inspiration ifrån Richard & Winter (2013) och deras föräldrautbildningsmodell. Eftersom föräldrautbildningarna har genomförts mot innebandy så lutade projektets

föräldrautbildningsmodell sitt fokus även mot Svensk innebandys utvecklingsmodell (2011).

Varje utbildningsträff genomfördes i samband med match för det laget som föräldrarna var kopplade till. Träffarna genomfördes i 45 minuter per gång med start en timme innan matchstart. Totalt genomfördes fyra träffar per föräldragrupp/lag med start september 2015 till och med april 2016. Syftet med dessa föräldrautbildningsträffar var att diskutera med föräldragrupperna hur de på bästa sätt skapar ett motivationsklimat som inte fokuserar på resultat, utan på uppgift och ansträngning istället. Utgångsteori för utbildningsmodellen var

”Achievement Goal Theory” (se uppsatsens teoretiska utgångspunkt), och fokus var att skapa en förståelse hos föräldrarna om vad teorin innebär.

Datainsamling

Innan enkäten delades ut blev den granskad av en etnisk kommitté på Karlstads Universitet som godkände användandet av enkäten. Det gjordes eftersom den enkät som har används i denna uppsats är kopplat till idrottslyftprojektet. Innan T1 skulle genomföras skickades det ut information till alla föräldrar att två datainsamlingar skulle genomföras och vad som var syfte till det. T1 genomfördes i september 2015, det vill säga innan de tio veckor som uppsatsen skulle genomföras. Anledningen till det var att T1 behövde genomföras innan

föräldrautbildningarna hade haft sin start, för att kunna samla in den data som var intressant för syftet.

Datainsamlingen skedde på plats efter varje lags träning. Där fick alla en varsin pappersenkät att svara på, när de var klara med sin enkät lämnades den in tillbaka. Respondenterna fick sitta i lugn miljö och ta god tid på sig vid datainsamlingen. De blev placerade långt ifrån varandra för att minska risken att de skulle påverka varandras svar. Om det var någon som inte

medverkade på insamlingstillfället så fick ledarna för varje lag en tom enkät att dela ut till den respondenten. Dessa enkäter samlades sedan in i efterhand.

T2 genomfördes efter att sista föräldrautbildningen var genomförd, i april 2016. Anledningen till det var att kunna analysera om föräldrautbildningarna hade påverkat resultatet på T2 mot T1. Insamling av data skedde på samma sätt som vid T1, på plats efter lagens träningar.

20

4.5 Svarsfrekvens, bortfallsanalys & generaliserbarhet

Den ursprungliga populationen var 85 innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år. Vid T1 deltog 74 stycken av flickorna, det är ett bortfall på 11 stycken. Svarsfrekvensen vid T1 var 87 %. Vid T2 deltog 69 av flickorna, det är ett bortfall på 5 stycken ifrån T1. Svarsfrekvensen vid T2 var 81 %.

Totalt deltog 69 av de 85 respondenter på studiens båda datainsamlingstillfällen, och det är den data som har används till studiens resultat. De respondenter som deltog på endast T1 har räknats som bortfall då syftet med studien var att mäta skillnaderna i resultatet mellan datainsamlingstillfällena över tid.

Figur 1. Flödesdiagram som beskriver undersökningens respondentantal med bortfall och svarsfrekvens.

U= Totala urvalsgruppen, B1= Bortfall vid första datainsamlingen, T1= Första datainsamlingen, B2= Bortfall vid andra datainsamlingen, T2= Andra datainsamlingen.

Anledningen till att B1 utgjorde 11 respondenter var att dessa respondenter av någon

anledning inte valde att svara eller delta vid T1. Anledningen till att B2 utgjorde ytterligare 5 respondenter var att dessa flickor valde under säsongens gång att byta förening eller sluta med sitt innebandydeltagande, och de deltog därför inte vid T2. Då data ifrån studiens bortfall ej har använts har bortfallsdatan inte någon större påverkan på studiens resultat.

Totalt deltog 81 % av undersökningens population på studiens båda datainsamlingstillfällen, det gör att generaliserbarheten blir relativt stark för studiens population. Vidare bör man ha i åtanke att studiens population utgick ifrån innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år som tillhörde en elitinriktad innebandyförening. Studiens data kan komma att vara generaliserbar

U=85

T1= 74

T2= 69 B1= 11

B2= 5

21

för liknande idrottsmiljöer som undersökningens population befann sig inom.

Undersökningens data kan även komma att vara missvisande för andra idrottsmiljöer som ser annorlunda ut än den idrottsmiljö som studiens population befann sig inom (Hassmén &

Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).

4.6 Databearbetning

Undersökningens data har kodats in och bearbetats med statistikprogrammet SPSS, all data som presenteras i resultatet har analyserats med hjälp av SPSS. Anledningen till att denna uppsats har använt SPSS som hjälp till resultatanalysen är att programmet gör det enkelt att skapa statistiska tabeller och staplar utifrån undersökningens syfte och önskemål.

Större delen av undersökningens resultat har bearbetats och analyserats genom

korrelationskoefficienten (r) med hjälp av SPSS. r är ett linjärt sambandsmått på två eller flera variablar där värdet ligger mellan +1 och -1. Om värdet på data är positivt så pekar det linjära sambandsmåttet uppåt, och nedåt vid negativt värde. Ju rakare linjen är desto närmre r= -1/+1.

En stark korrelation visar sig när det linjära sambandsmåttet liknar den raka linjen i r= -1/+1 (Wahlgren, 2012).

Undersökningens resultat har även analyserats av med hjälp av SPSS för att undersöka om skillnader i resultatet kan bero på slumpen eller inte. Det som har används är:

* = Signifikansnivå P<0.05 – Det innebär att det är 5 % chans att resultatet beror på slumpen.

**= Signifikansnivå P<0.01 - Det innebär att det är 1 % chans att resultatet beror på slumpen.

4.7 Reliabilitet och validitet Undersökningens reliabilitet

Reliabilitet inom kvantitativa ansatser handlar om hur tillförlitligt resultatet är utifrån det mätinstrument som har använts. För att kunna uttala sig om resultatets sannolikhet är kunskap om mätinstrumentets reliabilitet viktigt. En metod som kan användas för undersökning av mätinstrumentets reliabilitet är att mäta homogeniteten hos mätinstrumentet, som innebär att man undersöker om mätinstrumentets delar mäter samma sak (Cronbachs α-värde). Ett perfekt värde på mätinstrumentets homogenitet ska landa på 1.0. För att ett homogenitetsvärde skall anses vara starkt nog för att visa reliabilitet hos mätinstrument inom beteendevetenskap bör värdet landa på 0,6 och uppåt (Hassmén & Hassmén, 2008; Aron, Aron & Coups, 2008).

22

Tabell 1. Reliabilitetsvärden på undersökningens mätinstrument (Cronbachs α-värde).

T1= Datainsamling 1, T2= Datainsamling 2.

Mätinstrumentets delar visade sig ha högt α-värde, något som stärker tesen om att

undersökningens mätinstrument skapar ett resultat med hög reliabilitet. Något som dock är värt att notera är på delen ” Viljan att delta eller att inte vilja delta i innebandy”. Där visar sig en stor skillnad på α-värde mellan T1 (.86) och T2 (.60), något som kan ifrågasätta

reliabiliteten för just denna del i undersökningens mätinstrument.

Undersökningens validitet

Med validitet i kvantitativa studier brukar man tala om att man ska mäta det som

studien/undersökningen har som syfte att mäta. Vid hög validitet har studien mätt/undersökts på ett korrekt sätt enligt det uppsatta syftet, och arbetsgången har konstruerats utifrån

lämpliga metoder (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).

Undersökningens mätinstrument är granskat och framtaget av forskare på Karlstads

universitet. Mätinstrumentet är en sammanslagning av flera tidigare använda instrument inom

universitet. Mätinstrumentet är en sammanslagning av flera tidigare använda instrument inom