Resultatdiskussion

Upplevt föräldrainitierat motivationsklimat och dess förändring över tid (ca 6 månader).

Resultatet visade att det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet var relativt starkt uppgiftorienterat. Något som får anses vara positivt då ett motivationsklimat som är

uppgiftorienterat har visat sig ha många positiva effekter på idrottande barn och ungdomar, exempelvis mer glädje och högre motivation till idrottandet (McCarthy et al, 2008). Resultatet visade även att ett resultatinriktat föräldramotivationsklimat upplevdes som svagt av studiens respondenter. Dock visades några intressanta skillnader mellan respondenternas upplever av motivationsklimatet utifrån deras mamma och pappa. Där ett resultatinriktat

motivationsklimat upplevdes starkare ifrån respondenternas pappa än ifrån deras mamma, samtidigt visade sig inga större skillnader mellan respondenteras mamma och pappa utifrån ett uppgiftorienterat motivationsklimat.

Kan det finnas några bakomliggande faktorer till att ett resultatinriktat motivationsklimat upplevs starkare ifrån respondenternas pappa än ifrån deras mamma? En studie som kan ge svar på den frågan är Weigand (1994), som visade att när föräldrapress (ofta fokus på resultat) upplevdes så var det ifrån pappan som upplevelsen var starkast. Även Palffy & Martin (2008) visar i sin studie att ett resultatinriktat motivationsklimat upplevs starkare utifrån

respondenternas pappa än ifrån deras mamma. Dessa studier visar på att det kan vara så att en pappa ställer högre krav och sätter mer press när det kommer till idrotten, något som kan förklara varför respondenterna i denna undersökning upplever ett starkare resultatinriktat motivationsklimat ifrån sin pappa än ifrån sin mamma.

Det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet visade sig inte genomgå någon större förändring över tid (ca 6 månader), förutom att en mindre minskning skedde med det

resultatinriktade motivationsklimatet ifrån respondenternas pappa samt en liten ökning hos det

32

samma ifrån respondenternas mamma. Det uppgiftorienterade motivationsklimatet låg kvar på ungefär samma höga nivå över tid. Det får anses vara ett lyckat resultat då

föräldrautbildningarna som har genomförts visar på att den höga nivån av upplevt

uppgiftorienterat motivationsklimat har bibehållits samt har förbättras en aning. Viktigt att ha i åtanke är dock att eftersom det upplevda motivationsklimatet redan var ”positivt” med högt uppgiftorienterat så betyder det inte att föräldrautbildningarna är den enda anledningen till det goda resultatet. Dock är det värt att diskutera angående vad som hade skett om inte

föräldrautbildningarna hade genomförts. Hade det upplevda föräldrainitierade

motivationsklimatet försämrats över tid till att bli mer resultatinriktat, eller hade det varit kvar på samma nivå? Det är svårt att svara på med denna uppsats, men troligen så har

föräldrautbildningarna skapat tankar och diskussioner i föräldragrupperna. Och genom det varit en hjälp till att förebygga en ökning av resultatinriktning hos föräldrarna.

Det hade varit intressant att genomföra samma utbildningsmodell i en idrottsmiljö där det föräldrainitierade motivationsklimatet är starkt resultatinriktat, för att kunna studera om utbildningsmodellen kan skapa förbättringar. Då hade det troligen även varit lättare att presentera en tydligare bild av föräldrautbildningens effekt på det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet.

Det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för viljan att delta i innebandy och dess betydelse för glädjen av att delta i innebandy.

Undersökningens resultat visade främst att det är ett resultatinriktat motivationsklimat som har mest betydelse för flickornas vilja att delta i innebandy. Ett tydligt samband som visade sig i resultatet var att de som upplevde ett resultatinriktat motivationsklimat hade tankar på att sluta med sitt innebandydeltagande, något som visade sig gälla vid båda datainsamlingarna.

Undersökningens resultat stämmer överrens med vad tidigare forskning har visat, att ökat resultatfokus och ökade krav leder till att många, speciellt flickor, tappar motivation och glädje till sitt idrottande och då börjar fundera på att sluta helt med idrotten (Eliasson &

Johansson, 2014). Ett intressant mönster som undersökningens resultat visar är att ett

uppgiftorienterat föräldrainitierat motivationsklimat inte verkar ha någon större betydelse för flickornas vilja att delta i innebandy. Utan det visar sig istället vara det resultatinriktade motivationsklimatet som har störst betydelse. En anledning till detta kan grunda sig i de olika rollerna som finns kring idrotten, med tränare, föräldrar och även lagkamrater, där föräldrar bör ha den stöttande rollen (Keegan et al, 2009). Det är möjligt att just en idrottsförälders roll med att vara stöttande och uppgiftorienterad anses vara så självklar, att det är när den

33

”normen” bryts som det får betydelse för de barn och ungdomar som upplever det. Något som stämmer överrens med O’Rourke et al (2014) som har visat att allt för resultatinriktade

idrottsföräldrar har stor betydelse för ökad prestationsångest och försämrad självkänsla kopplat till idrott hos barn och ungdomar.

Liknande mönster gällande respondenternas glädje till sitt innebandydeltagande med att det främst är ett resultatinriktat föräldrainitierat som har störst betydelse, visar sig i

undersökningens resultat. Dock visar det sig tydligare här att ett föräldrainitierat

motivationsklimat som är uppgiftorienterat har betydelse till glädjen till innebandydeltagande.

Resultatet visar att de respondenter som upplever ett resultatinriktat klimat ifrån sina föräldrar inte finner stor glädje till sitt innebandydeltagande. Samtidigt visar resultatet att de som upplever ett uppgiftorienterat klimat finner mer glädje till sitt innebandydeltagande.

Undersökningens resultat stämmer överens med tidigare forskning om att resultatinriktat klimat leder till minskad glädje till idrotten, samtidigt som ett uppgiftorienterat klimat ofta leder till ökad glädje och motivation till idrotten (McCarthy et al, 2008; Atkins et al, 2014).

Något som dock skiljer sig i undersökningens resultat mot tidigare forskning om

uppgiftorienterat klimat är att det visade sig inte ha någon större betydelse till respondenternas glädje vid T2 som vid T1. Något som tyder på att det är andra roller kopplat till idrotten som har större betydelse när det kommer till uppgiftorienterat klimat vid T2, exempelvis en tränare. Och att det kanske inte alltid är idrottsföräldrar som har den viktigaste rollen till barn och ungdomars idrottande när det kommer till att skapa uppgiftorienterat motivationsklimat, dock visar undersökningens resultat att det är viktigt att det föräldrainitierade

motivationsklimatet inte är resultatinriktat. För just ett resultatinriktat klimat visar sig ha stor betydelse för både viljan till att delta i innebandy och glädjen till innebandydeltagandet, på ett negativt sätt.

Ett tydligt mönster som visar sig genomgående i större delen av undersökningens resultat är att det är respondenternas mamma som har störst betydelse på både viljan till att delta i innebandy och glädjen till innebandydeltagandet. Det skall dock nämnas att respondenternas pappa visade sig också ha en viss betydelse, men inte lika starkt som betydelsen av

respondenternas mamma. Det är ett intressant resultat som är värt att diskutera, och det kan tyckas vara lite märkligt då det framkom i uppsatsens resultat att ett resultatinriktat

föräldrainitierat motivationsklimat upplevdes högre ifrån respondenternas pappa (T1-M=1.51, T2-M=1.45) än ifrån respondenternas mamma (T1- M=1.19, T2-M=1.24). Men det visar på

34

att respondenternas mamma har större betydelse för dessa respondenter, och det är något som även har framkommit i tidigare forskning, det vill säga att flickornas mamma tenderar att ha en större betydelse för flickorna än vad deras pappa verkar ha. Det har visat sig kring både värderingar inom idrotten, exempelvis acceptabel syn på att fuska, men även också kring målriktningar (resultat eller uppgift) till olika situationer (Boyd, 1989; Wagnsson, Stenling, Gustafsson & Augustsson, 2016). Något som dock kan ha påverkat undersökningens resultat är att de deltagande respondenterna endast bestod av flickor. Resultatet kan mycket väl ha blivit annorlunda om respondenterna även hade bestått av pojkar.