Denna del beskriver undersökningens upplägg på ett utförligt sätt samt beskriver hur allt har gått till. I slutet av denna uppsats diskuteras denna metoddel kopplat till undersökningens resultat.
4.1 Design
Denna undersökning har genomförts med en kvantitativ utgångspunkt där enkäter har varit den valda datainsamlingsmetoden. Kvantitativa ansatser inom forskningsmetodik har som syfte att finna information som kan generaliseras på större grupper, individer, situationer och så vidare. Allt som studeras inom kvantitativ metod skall göras mätbart och användbart mot undersökningens syfte och frågeställningar (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).
Denna undersökning har genomförts som en interventionsstudie, något som innebär att undersökningen har genomförts med syfte att identifiera förändring i resultat över tid. Mellan insamling av data genomförs någon form av åtgärd för att förbättra resultatet, exempelvis genom utbildningsinsatser. Kort sammanfattat jämförs insamlad data innan de planerade åtgärderna med data, som samlas in efter att åtgärderna är genomförda. En sådan typ av studie kan benämnas som en kvasiexperimentell undersökning. Det innebär att man gör en planerad studie likt ett experiment, fast inte lika fullständigt som vid en komplett
exprimentundersökning. I en kvasiexperimentell undersökning använder man sig inte av alla delar som krävs för en komplett experimentell undersökning, exempelvis som i denna undersökning där en referensgrupp saknas. Anledningen till att man använder en kvasiexperimentell undersökning är oftast tidsbrist eller ekonomisk brist (Hassmén &
Hassmén, 2008; Cohen & Manion, 1995).
4.2 Urval
Uppsatsens respondenter
Undersökningens urval genomfördes med en homogen urvalsmetod som innebar att
deltagarna i undersökningen valdes ut specifikt i förväg, med syfte att skapa en förståelse av en viss typ av grupp (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010 ). I detta fall var det innebandyspelande flickor i en elitförening i åldrarna 12-18 år som valdes ut som undersökningens urval och population.
17
Antal flickor som ingick i studiens population var 85 stycken, dessa flickor var spelare i olika ungdomslag i den innebandyförening som deltog i undersökningen. Innebandyföreningen var en elitförening med cirka 1000 medlemmar. Innebandyföreningen var belägen i en medelstor stad i Sverige.
Innebandyföräldrar
Föräldrautbildningarna som genomfördes kopplat till idrottslyftprojektet och till denna undersökning genomfördes i totalt fem olika flicklag i innebandyföreningen. Totalt deltog cirka 80 föräldrar på dessa föräldrautbildningar. En sådan typ av urvalsmetod kan benämnas som möjlighetsurval eller urval ur den tillgängliga populationen, då föräldrarna valde själva när de skulle delta på utbildningsträffarna eller inte (Hassmén & Hassmén, 2008).
Vissa föräldrar deltog på alla fyra utbildningsträffar, och vissa föräldrar deltog på färre utbildningsträffar. Deltagarsnittet per utbildning var 12 av 20 föräldrar (en
föräldrarepresentant ifrån varje spelare), ett deltagarsnitt på 60 % vid varje föräldrautbildning.
4.3 Mätinstrument
Den enkät som användes till datainsamlingen för denna uppsats har även använts i
idrottslyftprojektet som uppsatsen är kopplad till. I slutet av uppsatsen bifogas de delar ur enkäten som har används till denna uppsats (bilaga.1). Enkäten var framtagen och
kvalitetsäkrad av forskare som är verksamma inom ämnet idrottsvetenskap på Karlstads Universitet. Enkäten i sin helhet har som syfte att mäta en mängd olika delar (t ex upplevt motivationsklimat som är initierat av ledare och kamrater), där endast ett urval av enkätens delar har används i denna uppsats kopplat till undersökningens syfte och frågeställningar, dvs.:
– Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat, upplevd glädje till sitt innebandydeltagande och frågor om viljan att delta i innebandy eller att inte vilja delta i innebandy (tankar på att sluta).
Föräldrainitierat motivationsklimat
Det föräldrainitierade motivationsklimatet har undersökts utifrån frågor om båda föräldrarna, frågor om respondenternas mamma och frågor om respondenternas pappa. Det som har undersökts är hur respondenterna upplever det föräldrainitierade motivationsklimatet utifrån frågor om upplevt resultat- och uppgiftfokus ifrån sina föräldrar (PIMCQ-2; White, 1996).
18
Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas mamma:
Fråga 38, 39 och 41 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett resultatinriktat perspektiv. Fråga 36, 37, 40 och 42 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett uppgiftorienterat perspektiv (se bilaga 1).
Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas pappa:
Fråga 45, 46 och 48 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett resultatinriktat perspektiv. Fråga 43, 44, 47 och 49 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett uppgiftsorienterat perspektiv (se bilaga 1).
Viljan att delta eller att inte vilja delta i innebandy
Respondenternas tankar om sitt eget framtida deltagande inom innebandyn har också
undersökts i två frågor i enkäten, fråga 70 och 72. Dessa frågor mäter funderingar på att sluta helt med innebandy och funderingar på att sluta i sitt lag (Sarrazin, P., Vallerand, R., Guillet, E., Pelletier, L., & Cury, F., 2002). (se bilaga 1).
Glädje kopplat till innebandydeltagandet
Den upplevda glädjen till sitt innebandydeltagande har undersökts i två frågor i enkäten, fråga 69 och 74. Dessa frågor mäter trivsel och glädje kopplat till det idrottsliga deltagandet
(Scanlan & Lewthwaite, 1986) (se bilaga 1).
Vid det andra datainsamlingstillfället (T2) tillkom det även en fråga där respondenterna skulle svara på om de hade deltagit vid första datainsamlingstillfället (T1) som genomfördes några månader innan. Den frågan användes för att ”sålla” bort de som inte deltog i undersökningens båda datainsamlingstillfällen (se bilaga 1).
4.4 Genomförande
Uppsatsen genomförande presenteras i två delar där den första delen beskriver utförligt hur föräldrautbildningarna har gått till, steg för steg. Den andra delen beskriver hur
datainsamlingen har genomförts.
Undersökningens föräldrautbildningar
De föräldrautbildningar som har genomförts i denna undersökning är kopplat till idrottslyftprojektet, och därför har utbildningarna planerats och konstruerats med alla
19
inblandade personer. Konstruktionen för föräldrautbildningarna har genomförts med inspiration ifrån Richard & Winter (2013) och deras föräldrautbildningsmodell. Eftersom föräldrautbildningarna har genomförts mot innebandy så lutade projektets
föräldrautbildningsmodell sitt fokus även mot Svensk innebandys utvecklingsmodell (2011).
Varje utbildningsträff genomfördes i samband med match för det laget som föräldrarna var kopplade till. Träffarna genomfördes i 45 minuter per gång med start en timme innan matchstart. Totalt genomfördes fyra träffar per föräldragrupp/lag med start september 2015 till och med april 2016. Syftet med dessa föräldrautbildningsträffar var att diskutera med föräldragrupperna hur de på bästa sätt skapar ett motivationsklimat som inte fokuserar på resultat, utan på uppgift och ansträngning istället. Utgångsteori för utbildningsmodellen var
”Achievement Goal Theory” (se uppsatsens teoretiska utgångspunkt), och fokus var att skapa en förståelse hos föräldrarna om vad teorin innebär.
Datainsamling
Innan enkäten delades ut blev den granskad av en etnisk kommitté på Karlstads Universitet som godkände användandet av enkäten. Det gjordes eftersom den enkät som har används i denna uppsats är kopplat till idrottslyftprojektet. Innan T1 skulle genomföras skickades det ut information till alla föräldrar att två datainsamlingar skulle genomföras och vad som var syfte till det. T1 genomfördes i september 2015, det vill säga innan de tio veckor som uppsatsen skulle genomföras. Anledningen till det var att T1 behövde genomföras innan
föräldrautbildningarna hade haft sin start, för att kunna samla in den data som var intressant för syftet.
Datainsamlingen skedde på plats efter varje lags träning. Där fick alla en varsin pappersenkät att svara på, när de var klara med sin enkät lämnades den in tillbaka. Respondenterna fick sitta i lugn miljö och ta god tid på sig vid datainsamlingen. De blev placerade långt ifrån varandra för att minska risken att de skulle påverka varandras svar. Om det var någon som inte
medverkade på insamlingstillfället så fick ledarna för varje lag en tom enkät att dela ut till den respondenten. Dessa enkäter samlades sedan in i efterhand.
T2 genomfördes efter att sista föräldrautbildningen var genomförd, i april 2016. Anledningen till det var att kunna analysera om föräldrautbildningarna hade påverkat resultatet på T2 mot T1. Insamling av data skedde på samma sätt som vid T1, på plats efter lagens träningar.
20
4.5 Svarsfrekvens, bortfallsanalys & generaliserbarhet
Den ursprungliga populationen var 85 innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år. Vid T1 deltog 74 stycken av flickorna, det är ett bortfall på 11 stycken. Svarsfrekvensen vid T1 var 87 %. Vid T2 deltog 69 av flickorna, det är ett bortfall på 5 stycken ifrån T1. Svarsfrekvensen vid T2 var 81 %.
Totalt deltog 69 av de 85 respondenter på studiens båda datainsamlingstillfällen, och det är den data som har används till studiens resultat. De respondenter som deltog på endast T1 har räknats som bortfall då syftet med studien var att mäta skillnaderna i resultatet mellan datainsamlingstillfällena över tid.
Figur 1. Flödesdiagram som beskriver undersökningens respondentantal med bortfall och svarsfrekvens.
U= Totala urvalsgruppen, B1= Bortfall vid första datainsamlingen, T1= Första datainsamlingen, B2= Bortfall vid andra datainsamlingen, T2= Andra datainsamlingen.
Anledningen till att B1 utgjorde 11 respondenter var att dessa respondenter av någon
anledning inte valde att svara eller delta vid T1. Anledningen till att B2 utgjorde ytterligare 5 respondenter var att dessa flickor valde under säsongens gång att byta förening eller sluta med sitt innebandydeltagande, och de deltog därför inte vid T2. Då data ifrån studiens bortfall ej har använts har bortfallsdatan inte någon större påverkan på studiens resultat.
Totalt deltog 81 % av undersökningens population på studiens båda datainsamlingstillfällen, det gör att generaliserbarheten blir relativt stark för studiens population. Vidare bör man ha i åtanke att studiens population utgick ifrån innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år som tillhörde en elitinriktad innebandyförening. Studiens data kan komma att vara generaliserbar
U=85
T1= 74
T2= 69 B1= 11
B2= 5
21
för liknande idrottsmiljöer som undersökningens population befann sig inom.
Undersökningens data kan även komma att vara missvisande för andra idrottsmiljöer som ser annorlunda ut än den idrottsmiljö som studiens population befann sig inom (Hassmén &
Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).
4.6 Databearbetning
Undersökningens data har kodats in och bearbetats med statistikprogrammet SPSS, all data som presenteras i resultatet har analyserats med hjälp av SPSS. Anledningen till att denna uppsats har använt SPSS som hjälp till resultatanalysen är att programmet gör det enkelt att skapa statistiska tabeller och staplar utifrån undersökningens syfte och önskemål.
Större delen av undersökningens resultat har bearbetats och analyserats genom
korrelationskoefficienten (r) med hjälp av SPSS. r är ett linjärt sambandsmått på två eller flera variablar där värdet ligger mellan +1 och -1. Om värdet på data är positivt så pekar det linjära sambandsmåttet uppåt, och nedåt vid negativt värde. Ju rakare linjen är desto närmre r= -1/+1.
En stark korrelation visar sig när det linjära sambandsmåttet liknar den raka linjen i r= -1/+1 (Wahlgren, 2012).
Undersökningens resultat har även analyserats av med hjälp av SPSS för att undersöka om skillnader i resultatet kan bero på slumpen eller inte. Det som har används är:
* = Signifikansnivå P<0.05 – Det innebär att det är 5 % chans att resultatet beror på slumpen.
**= Signifikansnivå P<0.01 - Det innebär att det är 1 % chans att resultatet beror på slumpen.
4.7 Reliabilitet och validitet Undersökningens reliabilitet
Reliabilitet inom kvantitativa ansatser handlar om hur tillförlitligt resultatet är utifrån det mätinstrument som har använts. För att kunna uttala sig om resultatets sannolikhet är kunskap om mätinstrumentets reliabilitet viktigt. En metod som kan användas för undersökning av mätinstrumentets reliabilitet är att mäta homogeniteten hos mätinstrumentet, som innebär att man undersöker om mätinstrumentets delar mäter samma sak (Cronbachs α-värde). Ett perfekt värde på mätinstrumentets homogenitet ska landa på 1.0. För att ett homogenitetsvärde skall anses vara starkt nog för att visa reliabilitet hos mätinstrument inom beteendevetenskap bör värdet landa på 0,6 och uppåt (Hassmén & Hassmén, 2008; Aron, Aron & Coups, 2008).
22
Tabell 1. Reliabilitetsvärden på undersökningens mätinstrument (Cronbachs α-värde).
T1= Datainsamling 1, T2= Datainsamling 2.
Mätinstrumentets delar visade sig ha högt α-värde, något som stärker tesen om att
undersökningens mätinstrument skapar ett resultat med hög reliabilitet. Något som dock är värt att notera är på delen ” Viljan att delta eller att inte vilja delta i innebandy”. Där visar sig en stor skillnad på α-värde mellan T1 (.86) och T2 (.60), något som kan ifrågasätta
reliabiliteten för just denna del i undersökningens mätinstrument.
Undersökningens validitet
Med validitet i kvantitativa studier brukar man tala om att man ska mäta det som
studien/undersökningen har som syfte att mäta. Vid hög validitet har studien mätt/undersökts på ett korrekt sätt enligt det uppsatta syftet, och arbetsgången har konstruerats utifrån
lämpliga metoder (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).
Undersökningens mätinstrument är granskat och framtaget av forskare på Karlstads
universitet. Mätinstrumentet är en sammanslagning av flera tidigare använda instrument inom beteendevetenskap. Då mätinstrumentet är något som har använts tidigare i många liknande undersökningar bör validiteten hos mätinstrumentet vara relativt högt. Något som bör leda till trovärdiga och likvärdiga svar i jämförelse med tidigare studier som använt liknande
mätinstrument.
4.8 Etiskt förhållningssätt
Att tänka på de etiska reglerna vid en studie som denna är viktigt då det är känslig information som samlas in. Därför har studien utgått ifrån de fyra huvudkraven som Vetenskapsrådet (2002) har upprättat för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning:
Föräldrainitierat
23
Studien skall informera respondenterna på ett tydligt sätt om studiens syfte och vad studiens data skall användas till. Även vilka som står ansvariga för studien skall tydligt visas och vem man kan kontakta om det finns några frågor om studien. I enkäten som användes till denna studie fanns en förhandspresentation som tydligt berättade studiens syfte och vem som stod som ansvarig, med namn och telefonnummer. Förhandspresentationen berättade också tydligt vad informationen skulle användas till.
Studien skall vara säker på att alla respondenter samtycker med att delta och att ingen känner sig tvingad till att delta. Om respondenter är under 15 år måste föräldrarnas samtycke
inhämtas och att de godkänner att sitt barn deltar i undersökningen. De som deltar i undersökningen skall också bli informerade om att de när som helst kan avbryta sitt
deltagande. Eftersom det ingick respondenter i denna studie som var under 15 år skickades det ut informationsbrev till alla de berörda föräldrar, där det informerades om studien. Om det var någon förälder som inte godkände sitt barns medverkande i studien skulle de höra av sig till studiens ansvariga personer (se bilaga 2.).
Obehöriga skall inte kunna ta del av personuppgifter som samlas in i studiens data. Och alla personer som ingår i studiens ledning skall komma överrens att inte delge någon information till obehöriga personer som inte ingår i studiens ledning. De som har tillgång till denna undersöknings data är de personer som är inblandade i idrottslyftprojektet. I undersökningens data finns inga andra personuppgifter än ålder och kön insamlat, varför det inte är möjligt att kunna koppla data från resultatet i denna studie till en enskild person.
Insamlad data får endast användas till studiens syfte och inte till något kommersiellt ändamål eller icke forskningsbaserade arbeten. Den som deltagit i studien har även rätt att ta del av forskningsresultat. Data som samlades in via den enkät som användes kommer endast att användas till studier och uppsatser som är kopplade till idrottslyftprojektet, något som stod tydligt i förhandspresentationen. Det stod också att som respondent kommer man att kunna ta del av resultatet i olika rapporter och uppsatser.
24