Idrottsföräldrars betydelse för innebandyspelande flickor
En kvantitativ studie om vilja och glädje till innebandydeltagande utifrån ett föräldrainitierat motivationsklimat.
Sport Parents' significance for floorball-playing girls
A quantitative study on the desire and joy to floor ball participation based on a parent initiated motivational climate.
Johan Libäck
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskapliga programmet, Karlstads Universitet C-uppsats, 15 hp
Handledare: Stefan Wagnsson Examinator: Christian Augustsson Datum: 16/6 2016
Löpnummer: 43 sidor
Förord
Då har det till sist blivit dags att ”knyta ihop säcken” för denna c-uppsats, något som även betyder slutet på min utbildning inom det idrottsvetenskapliga programmet på Karlstads Universitet. En utbildning som har utvecklat mig som person otroligt mycket och givit mig de verktyg som krävs för att hävda sig inom idrottsvärlden.
Ett stort tack till alla ”innebandytjejer” som med tålamod och intresse har deltagit i denna c- uppsats och bidragit med era tankar och åsikter. Tack till alla föräldrar som med stort engagemang har deltagit på ”mina” föräldrautbildningar, era livfulla diskussioner har utvecklat mig som både person och föreläsare på ett positivt sätt. Även ett stort tack till den förening som undersökningen har genomförts i.
Sist men inte minst, det största tack till min handledare Stefan Wagnsson som har coachat mig framåt i processen att utvecklas som författare till denna c-uppsats, samt att bli tryggare i rollen som föreläsare och som person.
Karlstad, juni 2016.
Johan Libäck
Sammanfattning
Nyckelord: Föräldrainitierat motivationsklimat, innebandyspelande flickor, föräldrautbildning.
Inledning
Denna C-uppsats tar del i en av idrottsrörelsens stora och viktiga frågor: idrottsföräldrars betydelse för unga idrottare. Hur stor betydelse har idrottsföräldrar för barn och ungdomars upplevda vilja och glädje till att idrotta?
Syfte
Syftet med denna uppsats var att undersöka vad innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 har för upplevelser av ett föräldrainitierat motivationsklimat, samt hur det föräldrainitierade klimatet förändras över tid när flickornas föräldrar deltar på föräldrautbildningar. Syftet var också att undersöka vad ett resultat - eller uppgiftorienterat klimat har för betydelse till flickornas vilja och glädje till sitt innebandydeltagande.
Metod
Uppsatsens metod har genomförts med en kvantitativ utgångspunkt där undersökningens design genomfördes i form av en interventionsstudie, där föräldrautbildningar genomfördes för respondenternas föräldrar. Uppsatsens urval bestod av 69 innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år.
Resultat
Uppsatsens resultat visade att det föräldrainitierade motivationsklimatet upplevdes som relativt starkt uppgiftorienterat, föräldrautbildningarna visade sig inte ha någon större
betydelse. Resultatet visade att ett resultatinriktat klimat har betydelse för minskad glädje och vilja till att delta i innebandy. Resultatet visade även att respondenternas mamma hade störst betydelse för flickorna.
Diskussion
Uppsatsens resultat stämmer överens med tidigare studier, något som tyder på att resultatet är relativt trovärdigt. En generalisering av resultatet kan dras till liknande miljöer som
uppsatsens respondenter befann sig inom, dock behöver fler studier av liknande form göras för att kunna dra generella slutsatser om föräldrautbildningar kan leda till positiva effekter.
Abstract
Keywords: Parent initiated motivational climate, floor ball playing girls, parent education.
Introduction
This C-essay takes part in one of the major and important issues in sports movement: sports parents ' impact on young athletes. How significant are sports parents to the perceived desire and joy to play sports for children and young people.
Purpose
The purpose of this essay was to examine what experiences floor ball playing girls between the ages of 12-18 has of a parent initiated motivational climate, and also how the parent initiated climate changes over time when the parents of the girls attend to parent educations.
The aim was also to examine what significance a result or a task climate has to the will and joy to floor ball participation for the girls.
Method
The method of the essay has been implemented with a quantitative perspective, where the design of the essay was in form of an intervention study, where parental education was implemented for the parents of the respondents. The selection of the essay was 69 floor ball playing girls in the age of 12-18 years.
Results
The results of the essay showed that the parent initiated motivational climate was perceived as relatively strongly directed to task, the parental education programs did not turned out to have that much significance. The results showed that a result-oriented climate had an impact on reducing the joy and desire to floor ball participate. The results also showed that the respondents ' mother had the biggest impact on the girls.
Discussion
The result of the essay matches with the results of previous similar studies, which indicates that the result is relatively trustworthy. A generalization of the results can be drawn to similar environments that the essay studied, however, more studies of similar form needs to be done in order to draw general conclusions on the idea of that parental education can lead to positive effects.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Litteraturgenomgång ... 8
2.1 Teoretisk utgångspunkt ... 8
2.2 Forskning om föräldrainitierat motivationsklimat ... 10
2.3 Motivation hos idrottande barn och ungdomar kopplat till avhopp från idrotten... 11
2.4 Föräldrautbildningar inom idrott ... 12
2.5 Projektbeskrivning ... 12
2.6 Sammanfattning av relevant forskning kopplat till undersökningen ... 13
3. Syfte och frågeställningar ... 15
3.1 Syfte ... 15
3.2 Frågeställningar ... 15
4. Metod ... 16
4.1 Design ... 16
4.2 Urval ... 16
4.3 Mätinstrument ... 17
4.4 Genomförande ... 18
4.5 Svarsfrekvens, bortfallsanalys & generaliserbarhet ... 19
4.6 Databearbetning ... 21
4.7 Reliabilitet och validitet ... 21
4.8 Etiskt förhållningssätt ... 22
5. Resultat ... 24
5.2 Förändring av det upplevda föräldrainitierade motivationsklimat över tid ... 24
5.3 Det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för viljan att delta i innebandy .. 26
5.4 Det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för glädjen av att delta i innebandy ... 27
5.5 Sammanfattning av undersökningens resultat ... 29
6. Diskussion ... 31
6.1 Resultatdiskussion ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 34
6.3 Fortsatt forskning ... 35
Referenser ... 37
Bilaga 1 Bilaga 2
6
1. Inledning
Svensk idrott
Den svenska ungdomsidrotten har som roll att utveckla de unga i en positiv riktning, det är något som i längden bygger ett starkare samhälle med bättre folkhälsa och mindre sjukdomar.
En positiv ungdomsidrott bygger också band och respekt mellan människor i samhället, där alla deltagare ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett bakgrund, ålder, kön osv.(RF, 2009). Ett gemensamt slagord som fått fäste i den svenska idrottsrörelsen är: ” Så många som möjligt, så länge som möjligt”. Det innebär kortfattat att svensk idrott vill behålla så många deltagare inom idrottsrörelsen så länge som det är möjligt; aktiva idrottare, tränare,
funktionärer med mera. Riksidrottsförbundet har därför aviserat att all ungdomsidrott skall bedrivas med fokus på lärande och den långsiktiga utvecklingen. Alla beslut som tas inom ungdomsidrotten ska ha utgångspunkt i slagorden ”Så många som möjligt, så länge som möjligt. Genom detta stannar fler inom idrottsrörelsen och det leder till att fler rör på sig, därmed minskar risken för folksjukdomar hos många. Samt att bredd- och elitidrotten fortsätter att utvecklas framåt (RF, 2014a; RF, 2014b).
Svensk idrotts avhoppsproblematik
Den svenska ungdomsidrotten har dock vissa problem med att behålla deltagare inom sin verksamhet. Många ungdomar avbryter sitt idrottande i de tidiga tonåren av olika orsaker.
Under tonåren minskar deltagandet bland ungdomarna med närmre 50 %. En siffra som är väldigt hög med tanke på att 9 av 10 svenska ungdomar någon gång är medlem i en
idrottsförening (Wagnsson, 2009; RF, 2015). Likt andra idrotter, så tenderar flickor att sluta i högre grad än pojkar inom innebandyn (Norberg, 2014; Wagnsson, 2009). Vid intervjuer med innebandyspelande flickor i åldrarna 13-18 har de uppgett att anledningen till avhopp är en kombination av flera orsaker. Ökade prestationskrav från situationer utanför innebandyplanen kombinerat med ökade krav inom det egna laget, får flickorna att börja fundera på att sluta spela innebandy, då de upplever att de inte hinner med det (Eliasson & Johansson, 2014).
Idrottsföräldrar
Att föräldrar har en viktig roll för barn och ungdomars idrottsupplevelser känns för många väldigt självklart. Många fina stunder delas mellan föräldrar och ungdomar kopplat till idrott och det skapar minnen för livet. Men trivs verkligen alla barn och ungdomar med att ha sina föräldrar så tätt intill på sitt eget idrottande? Augustsson (2007) visade i sin avhandling att många unga upplever att sina föräldrars engagemang till idrottandet är positivt och att de
7
uppskattar det. En del av de unga som deltog i denna studie hade dock en negativ syn på sina föräldrars engagemang till idrottandet. På de svar som samlades in i studien kom det fram att hela 19 % av de unga respondenterna (n=601) upplevde föräldrapress/negativ
föräldrapåverkan i samband med sitt idrottande. Augustsson diskuterar att om detta mönster stämmer överrens med hela den svenska idrottsrörelsen så betyder det att ungefär en femdedel (50 000 – 75 000) av alla barn och ungdomar har någon gång upplevt föräldrapress/negativ föräldrapåverkan i samband med sitt eget idrottande (Augustsson, 2007).
Ur ett samhällsperspektiv är det ett problem att många ungdomar har en ansträngd relation till sina föräldrar när det kommer till idrott. Det skapar problem både kring idrotten och kring relationerna där hemma. Därför är det viktigt för idrottsrörelsen att komma underfund med hur man ska arbeta för att skapa tryggare och bättre föräldrainitierade motivationsklimat för våra barn och ungdomar, så att ingen ska behöva känna obehag inför att ha med sina föräldrar kring idrotten. Då idrottsföräldrar har en stor roll för våra unga idrottare bör det ligga i den svenska idrottsrörelsens intresse att tillsammans med alla idrottsföräldrar arbeta för att behålla
”så många som möjligt, så länge som möjligt”. Frågan är: vilken roll har idrottsföräldrarna egentligen i det hela?
Thompson (2010) menar att det först och främst är viktigt som idrottsförälder att tänka på
”helheten”. Vissa idrottsföräldrar och även tränare inom ungdomsidrotten blir allt för fokuserade på det som händer ”här och nu”. Man tror på att det som händer nu har större betydelse för framtiden än vad det egentligen har. ”Helheten” borde vara något positivt, som bland annat att lära sig av sina misstag, våga göra misstag, kunna samarbeta med andra människor, och inte fokusera på kortsiktiga resultat. Låter man ungdomarna ta med sig detta på ett positivt sätt är det stor chans att ungdomsidrotten medför en positiv utveckling på det fysiska, psyksiska och det sociala planet. Något som ungdomarna förhoppningsvis kan ha nytta av genom hela livet.
”Så många som möjligt, så länge som möjligt” är en vision som låter bra i teorin. Men något verkar uppenbarligen gå snett, det är tydligt att många unga slutar med idrott alldeles för tidigt, och speciellt flickor (Norberg, 2014). Hur stor inverkan har föräldrar på detta problem?
Finns det kopplingar att hitta, där flickor tappar sin vilja att delta i innebandy, och sin glädje till sitt innebandydeltagande för att deras föräldrar fokuserar för mycket på resultat? Finns det kopplingar att hitta som säger att flickor trivs bättre med sitt innebandydeltagande när deras föräldrar fokuserar på uppgift och lärande istället för resultat?
8
2. Litteraturgenomgång
Denna del presenterar och redovisar den teoretiska utgångspunkt som kommer att genomsyra hela uppsatsens gång. Även tidigare relevant forskning som kan kopplas samman med
uppsatsens syfte och frågeställningar presenteras i denna del. Hela litteraturdelen kommer att vägas in vid en metod- och resultatdiskussion i slutet av uppsatsen, där relevanta
forskningsresultat kopplas ihop och jämförs med resultatet ur denna undersökning.
2.1 Teoretisk utgångspunkt Achievement Goal Theory
Uppsatsens teoretiska utgångspunkt baseras på Nicholls (1989) teori om målinriktad motivation som benämns som Achievement Goal Theory (AGT). Det är en teori som är relevant att använda i situationer där prestationer är huvudfokus. Teorin utgår ifrån att en individ påverkas på olika sätt kognitivt utifrån vilken målrikting individen befinner sig inom.
Individer med en resultatinriktad målriktning (eng. ego) kommer att jämföra sig med andra individer i sin närhet utifrån skicklighet och prestationer, när dessa individer lyckas med att prestera bättre än andra uppstår känslan av hög kompetent och framgång. Individer med en resultatinriktad målinriktning kommer att göra allt för att bevisa sin överlägsenhet mot individer i sin närhet, och när de misslyckas är chansen stor att dessa individer skyller ifrån sig sina misstag på andra faktorer än just sig själva, på exempelvis en domare. Rädsla för att misslyckas är också vanligt förekommande hos individer med en resultatinriktad målriktning.
Rädsla för att misslyckas kan mycket väl leda till att dessa individer har svårt för att hantera situationer där chansen till misslyckande finns. Självförtroendet hos individer med en resultatinriktad målriktning som upplever känsla av misslyckande påverkas negativt, och upprepas detta under tid är risken stor att individen väljer att sluta helt med aktiviteten just på grund av ett förlorat självförtroende och stor rädsla att misslyckas (Roberts, 2001; Hassmén &
Hassmén, 2010; Nicholls, 1989).
Individer med en uppgiftorienterad målriktning (eng. task) fokuserar på sin egen prestation och ansträngning. Dessa individer tenderar inte att jämföra sina prestationer med andra utan endast med sina egna tidigare prestationer. Individen får då känslan av hög kompetens genom att prestera bättre än sina tidigare prestationer. En uppgiftorienterad målriktning skapar inte samma prestationsångest och rädsla inför nya uppgifter som en resultatinriktat målriktning gör. Det är tydligt att individer med en uppgiftorienterad målriktning vågar testa på nya
9
situationer oftare än individer med en resultatinriktat målriktning. Individer med en
uppgiftorienterad målriktning upplever glädje och självförtroende till sina uppgifter i högre grad än individer med en resultatinriktad målriktning. Ett högt självförtroende och glädje till uppgifter, då finns det goda förutsättningar till att individer fortsätter under längre tid med aktiviteten (Roberts, 2001; Hassmén & Hassmén, 2010; Nicholls, 1989).
Motivationsklimat
De motivationsklimat som är kopplat till AGT brukar nämnas på två olika sätt, resultatinriktat motivationsklimat och uppgiftorienterat motivationsklimat. En individ kan ha olika
målinriktningar (resultat eller uppgift) beroende på vilken typ av situation och/eller grupp som är i fokus. I ett motivationsklimat som är resultatinriktat jämförs kompetensen hos
gruppmedlemmarna mot varandra. I ett resultatinriktat motivationsklimat ges beröm till de som utmärker sig som bättre än den övriga. I ett uppgiftorienterat motivationsklimat jämförs kompetensen utifrån individens personliga förmåga. I ett uppgiftorienterat motivationsklimat ges beröm och positiv feedback utifrån om individerna förbättrar sig utifrån sin egen förmåga, samt till de som anstränger sig till fullo när en uppgift eller situation skall lösas (Nicholls, 1989).
Att ett uppgiftorienterat motivationsklimat är positivt i många anseenden har forskning visat, framför allt visar det sig att individer i ett uppgiftorienterat motivationsklimat har större chans till att känna sig kompetenta, och därmed även få ökat självförtroende och även mer glädje till idrottsutövandet (Nicholls, 1989; Harwood, Keegan & Smith, 2015).
Föräldrainitierat motivationsklimat
Beroende på vad individen upplever i sin kognitiva utveckling tidigt i livet kommer
målinriktningen hos individen till olika situationer yttra sig på flera olika sätt. Det har visat sig tydligt att det är föräldrarnas beteenden och kommunikation som sätter grunden för de olika målinriktningar som barn och ungdomar upplever mot olika situationer, och den grunden byggs upp under hela uppväxten. Barns och ungdomars målinriktningar baseras på vad de vuxna omkring sänder för signaler av en viss situation. Det är egentligen inte
situationen i sig som skapar det upplevda motivationsklimatet, utan det är av de signaler som barn och ungdomar tar in av omgivningen. Ett föräldrainitierat motivationsklimat som fokuserar på att resultatet är det viktigaste framför allt annat i en viss situation, kommer automatiskt att generera en resultatinriktad målriktning för de barn och ungdomar som
upplever det. Ett föräldrainitierat motivationsklimat som istället fokuserar på att ansträngning,
10
lärande och glädje är det viktigaste, kommer att generera en positiv uppgiftorienterad målriktning för de barn och ungdomar som upplever det (White, 2007; Nicholls, 1989).
2.2 Forskning om föräldrainitierat motivationsklimat
Idrottsföräldrar och tränare har viktiga roller för barn och ungdomars idrottande, men på olika sätt. En tränares roll är viktigast i vissa situationer och idrottsförälderns roll är viktigast i vissa andra situationer. En tränare är viktig i rollen som den som ger feedback och instruktioner under träning och match. Samtidigt som en idrottsförälder har en viktig roll som stöttande och uppmuntrande, men att inte vara den som ger instruktioner och ”coachar” från sidan. (Keegan, Harwood, Spray & Lavallee, 2009).
O’Rourke, Smith, Smoll & Cumming (2014) har undersökt vilken roll som har störst betydelse för idrottande ungdomars motivation och de visar i sin studie att både
idrottsföräldrar och tränare har viktiga roller, men att idrottsföräldrar tenderar att ha en starkare betydelse för motivationen hos ungdomarna. Undersökningen visade att
idrottsföräldrar hade en stark betydelse för ungdomarnas självkänsla och känslor av ångest kopplat till idrotten vid mycket fokus på resultat. En likande undersökning som studerat idrottande ungdomars motivation av White, Kavussanu & Guest (1998) har också visat att idrottsföräldrar har en stark betydelse för det upplevda motivationsklimatet som styr
motivationen hos idrottande ungdomar. Undersökningens resultat visade att idrottsföräldrar har en starkare betydelse för vilken målriktning (resultat eller uppgift) som ungdomarna upplever till vissa situationer, än vad en tränare har. Resultatet visade tydligt att den
målriktning som idrottsföräldrar har till vissa situationer skapar liknande målriktningar hos sina barn i samma situationer (resultat eller uppgift). En förklaring till att idrottsföräldrars betydelse är starkare än en tränares kan vara att en idrottsförälder umgås dagligen med sitt barn och har då mer tid till att föra över sina egna värderingar och åsikter till barnet, mer än vad exempelvis en tränare har tid till (O’Rourke et al, 2014; White et al, 1998).
Hur vill då idrottande barn och ungdomar att deras föräldrar ska förhålla sig till deras idrott?
En intressant studie som kan ge svar på det är; Knight, Neely & Holt (2011) som har
undersökt idrottande flickors åsikter om hur de vill att idrottsföräldrar ska bete sig kopplat till sitt eget idrottande. Resultatet av de intervjuer som gjordes i studien visade att flickorna önskade att deras föräldrar skulle vara stöttande och hjälpsamma inför och mot idrottandet, men inte coacha från sidan och vara resultatfokuserande. Flickorna angav i resultatet att när
11
idrottsföräldrarna fokuserar på resultat genom att exempelvis skälla på domare eller på sitt eget barn så skapades känslan av skam och negativitet till idrottandet. Flickorna hade önskemål om att en idrottsförälder ska fokusera på ansträngning och prestation, delar som starkt kan kopplas till ett föräldrainitierat motivationsklimat som är uppgiftorienterat (Knight, Neely & Holt, 2011; Nicholls, 1989).
2.3 Motivation hos idrottande barn och ungdomar kopplat till avhopp från idrotten
Motivationsbrist är en stark faktor till avhopp från idrott, och motivationsbrist kan yttra sig på många sätt. Trondman (2005) visar i sin studie att en av de vanligaste orsakerna till avhopp från idrotten är ”Jag fick andra intressen” och ”Jag tappade intresset för idrott”. Dessa kan starkt kopplas till motivationsbrist, och som kan bero på flera variabler, till exempel föräldrapåverkan, ledarpåverkan, skador, ekonomi, med mera (Trondman, 2005). Något utöver de variabler som Trondman (2005) presenterar som variabler som kan kopplas samman med motivationsbrist är resultatfokus, enligt Elias & Johansson (2014). Ökat resultatfokus i idrotten är en tydlig faktor till motivationsbrist och minskad glädje till idrottandet. Eliasson &
Johansson (2014) visar i sin undersökning att många flickor tappar glädje och motivation till sitt idrottande, i detta fall sitt innebandyspelande, när ökat resultatfokus sker.
Ökat resultatfokus är även något som har visat sig ha en negativ betydelse för glädje till idrotten, något som är en betydande faktor för att bibehålla och öka motivation till idrottandet (Nicholls, 1989). En studie av McCarthy, Jones & Clark-Carter (2008) har undersökt glädje till idrotten utifrån upplevt motivationsklimat (resultat eller uppgift). Studiens resultat visade att de idrottande ungdomar som upplevde ett uppgiftorienterat motivationsklimat tenderade att känna starkare glädje och motivation till idrottandet, än de som inte upplevde ett
uppgiftorienterat motivationsklimat. En studie av Atkins, Johnson, Force & Petrie (2015) visar också liknande resultat. De ungdomar som upplevde ett uppgiftorienterat klimat
samtidigt som deras målinriktning var uppgiftorienterad tenderade att ha högt självförtroende, hög självkänsla och mer glädje till sitt idrottande, vilket har visat sig vara några av de faktorer som ökar möjligheten till att stanna länge inom idrotten (Nicholls, 1989; McCarthy et al, 2008; Atkins et al, 2014).
12 2.4 Föräldrautbildningar inom idrott
Det går inte att undkomma att föräldrar har en viktig roll för ungdomars idrottande, då borde det vara viktigt att ge idrottsföräldrar de verktyg som krävs. Det är tydligt att mycket vikt läggs på att utbilda ledare inom idrotten, men det bör vara lika viktigt att ge idrottsföräldrar utbildning eftersom deras roll har visat sig ha stor betydelse för motivation och glädje till idrott hos unga idrottare (Vazou, Ntoumanis & Duda, 2006).
Några intressanta utbildningsmodeller för idrottsföräldrar har presenterats, området är dock relativt nytt och outforskat. En intressant studie av Vincent & Christensen (2015) presenterar en utbildningsmodell för idrottsföräldrar med syfte att diskutera rollen som idrottsförälder.
Under fyra utbildningsträffar diskuterade forskargruppen frågor om idrottsföräldrars roll med en utvald grupp av idrottsföräldrar. Utbildningstillfällena skedde samtidigt som föräldrarnas barn var på träning vid den fotbollsakademi som de tillhörde. Varje utbildningsträff
genomfördes med olika inslag av teoretisk information och praktisk diskussion utifrån rollen som idrottsförälder. Idén med utbildningsträffarna var inte att utbilda föräldrarna i hur de skulle vara som föräldrar, utan att ge dem verktyg till att bli tryggare i rollen som
idrottsföräldrar. Efter utbildningstillfällena var de flesta av de deltagande idrottsföräldrarna nöjda och inspirerade av deltagandet på dessa tillfällen. En likande studie av Richards &
Winter (2013) presenterar en föräldrautbildningsmodell med syfte att skapa uppgiftorienterat motivationsklimat. Denna utbildningsmodell genomfördes i sex olika utbildningsträffar där föräldrarna samlades för att diskutera frågor om hur man som idrottsförälder skapar ett föräldrainitierat motivationsklimat som fokuserar på uppgift och inte resultat. När
utbildningen var genomförd angav de deltagande idrottsföräldrarna att utbildningsträffarna var nyttiga och hjälpsamma. De flesta av de deltagande idrottsföräldrarna angav att de definitivt skulle använda sig av de verktyg och tips som de hade fått med sig.
2.5 Projektbeskrivning
Denna uppsats görs i samarbete med ett idrottslyftsprojekt som är finansierat av svenska innebandyförbundet och Karlstad kommun. Uppsatsens data är kopplat till idrottslyftprojektet och kommer att redovisas i fler arbeten och artiklar utöver denna uppsats. Idrottslyftprojektets genomförande görs i ett samarbete mellan idrottsvetenskap på Karlstads universitet, Svenska innebandyförbundet, Karlstads kommun, Värmlands idrottsförbund och en elitinriktad innebandyförening. Projektet genomförande pågår mellan september 2015 till och med september 2017.
13
2.6 Sammanfattning av relevant forskning kopplat till undersökningen Det är tydligt att idrottsföräldrar har en mycket viktigt roll när det kommer till barn och ungdomars glädje och motivation till att idrotta. En idrottsförälder har stort inflytande på sitt/sina barn och har därför betydelse för deras syn på vissa situationer, exempelvis med resultatinriktning eller uppgiftsorienterat (O’Rourke et al, 2014; White et al, 1998).
Om man frågar ungdomarna själva, i detta fall flickor, hur de vill att sina föräldrar ska bete sig kopplat till idrotten svarade de flesta att de vill att föräldrarna ska vara stöttande, men inte agera som en coach ifrån sidan och fokusera på resultat. Skam och känsla av pinsamhet skapades då föräldrarna gick över gränsen med att skälla på flickorna eller på domaren.
(Knight, Neely & Holt, 2011)
Ökat resultatfokus ifrån ledare och föräldrar är en faktor till minskad motivation. Vid
intervjuer med innebandyspelande flickor angav många att de förlorade glädje och motivation när resultatfokuset ökades i sitt/sina lag. Studier har visat att de idrottande barn och ungdomar som befinner sig inom ett uppgiftorienterat motivationsklimat tenderar att ha högre
självförtroende, och starkare motivation och glädje till sitt idrottande (Eliasson & Johansson, 2014; Nicholls, 1989; McCarthy et al, 2008; Atkins et al, 2015).
Många utbildningssatser inom idrotten görs, de flesta fokuserar på idrottsledare och tränare, men det borde vara minst lika viktigt att fokusera på idrottsföräldrarna. Några intressanta utbildningsmodeller för idrottsföräldrar har presenterats och syftet med dem är att ge idrottsföräldrarna verktyg till hur de själva skapar trygga och bra motivationsklimat för sitt/sina barn. Utbildningarna har tagits emot med mycket positiv feedback av de deltagande idrottsföräldrarna och många har angett att de kommer att använda de verktyg som de fått lärdom av under utbildningarnas gång (Vincent & Christensen, 2015; Richards & Winter, 2013).
Denna uppsats har som syfte att bidra till fältet ”föräldrainitierat motivationsklimat”. Tidigare forskning har tydligt visat att ett motivationsklimat som är uppgiftorienterat är positivt för de allra flesta barn och ungdomar. Genom att föräldrar fokuserar på att skapa uppgiftorienterat motivationsklimat, ökar också chansen till att fler barn och ungdomar känner hög motivation och glädje till sitt idrottande. Denna uppsats kommer att behandla frågor om vad som händer med ett upplevt föräldrainitierat motivationsklimat under en längre tid då föräldrarna deltar på utbildningar. Kommer föräldrautbildningarna att skapa tryggare motivationsklimat och hur
14
kommer det i sin tur att påverka flickors glädje och vilja till att delta i innebandy eller inte?
Förhoppningen är att denna uppsats ska hitta svar på dessa frågor och ge tips om hur idrottsrörelsen kan fortsätta jobba med att förbättra och utveckla dessa områden.
15
3. Syfte och frågeställningar
3.1 SyfteSyftet är att undersöka vad innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 har för upplevelser av ett föräldrainitierat motivationsklimat, samt hur det föräldrainitierade motivationsklimatet förändras över tid när flickornas föräldrar deltar på arrangerade föräldrautbildningar. Syftet är även att undersöka vad dessa upplevelser har för betydelse för flickornas vilja till att fortsätta eller att inte fortsätta vilja delta i innebandy. Uppsatsen ska också undersöka vad ett
föräldrainitierat motivationsklimat har för betydelse för flickornas glädje till sitt innebandydeltagande.
3.2 Frågeställningar
Dessa frågeställningar kommer ligga till grund för uppsatsens arbetsgång och diskussion samt analys av undersökningens resultat kommer diskuteras utifrån dessa frågeställningar.
Hur förändras det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet över tid då föräldrarna deltar på föräldrautbildningar?
Vad har ett föräldrainitierat motivationsklimat för betydelse för flickornas vilja till att fortsätta eller inte att vilja fortsätta sitt deltagande i innebandy?
Vad har ett föräldrainitierat motivationsklimat för betydelse för flickornas glädje av att delta i innebandy?
16
4. Metod
Denna del beskriver undersökningens upplägg på ett utförligt sätt samt beskriver hur allt har gått till. I slutet av denna uppsats diskuteras denna metoddel kopplat till undersökningens resultat.
4.1 Design
Denna undersökning har genomförts med en kvantitativ utgångspunkt där enkäter har varit den valda datainsamlingsmetoden. Kvantitativa ansatser inom forskningsmetodik har som syfte att finna information som kan generaliseras på större grupper, individer, situationer och så vidare. Allt som studeras inom kvantitativ metod skall göras mätbart och användbart mot undersökningens syfte och frågeställningar (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).
Denna undersökning har genomförts som en interventionsstudie, något som innebär att undersökningen har genomförts med syfte att identifiera förändring i resultat över tid. Mellan insamling av data genomförs någon form av åtgärd för att förbättra resultatet, exempelvis genom utbildningsinsatser. Kort sammanfattat jämförs insamlad data innan de planerade åtgärderna med data, som samlas in efter att åtgärderna är genomförda. En sådan typ av studie kan benämnas som en kvasiexperimentell undersökning. Det innebär att man gör en planerad studie likt ett experiment, fast inte lika fullständigt som vid en komplett
exprimentundersökning. I en kvasiexperimentell undersökning använder man sig inte av alla delar som krävs för en komplett experimentell undersökning, exempelvis som i denna undersökning där en referensgrupp saknas. Anledningen till att man använder en kvasiexperimentell undersökning är oftast tidsbrist eller ekonomisk brist (Hassmén &
Hassmén, 2008; Cohen & Manion, 1995).
4.2 Urval
Uppsatsens respondenter
Undersökningens urval genomfördes med en homogen urvalsmetod som innebar att
deltagarna i undersökningen valdes ut specifikt i förväg, med syfte att skapa en förståelse av en viss typ av grupp (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010 ). I detta fall var det innebandyspelande flickor i en elitförening i åldrarna 12-18 år som valdes ut som undersökningens urval och population.
17
Antal flickor som ingick i studiens population var 85 stycken, dessa flickor var spelare i olika ungdomslag i den innebandyförening som deltog i undersökningen. Innebandyföreningen var en elitförening med cirka 1000 medlemmar. Innebandyföreningen var belägen i en medelstor stad i Sverige.
Innebandyföräldrar
Föräldrautbildningarna som genomfördes kopplat till idrottslyftprojektet och till denna undersökning genomfördes i totalt fem olika flicklag i innebandyföreningen. Totalt deltog cirka 80 föräldrar på dessa föräldrautbildningar. En sådan typ av urvalsmetod kan benämnas som möjlighetsurval eller urval ur den tillgängliga populationen, då föräldrarna valde själva när de skulle delta på utbildningsträffarna eller inte (Hassmén & Hassmén, 2008).
Vissa föräldrar deltog på alla fyra utbildningsträffar, och vissa föräldrar deltog på färre utbildningsträffar. Deltagarsnittet per utbildning var 12 av 20 föräldrar (en
föräldrarepresentant ifrån varje spelare), ett deltagarsnitt på 60 % vid varje föräldrautbildning.
4.3 Mätinstrument
Den enkät som användes till datainsamlingen för denna uppsats har även använts i
idrottslyftprojektet som uppsatsen är kopplad till. I slutet av uppsatsen bifogas de delar ur enkäten som har används till denna uppsats (bilaga.1). Enkäten var framtagen och
kvalitetsäkrad av forskare som är verksamma inom ämnet idrottsvetenskap på Karlstads Universitet. Enkäten i sin helhet har som syfte att mäta en mängd olika delar (t ex upplevt motivationsklimat som är initierat av ledare och kamrater), där endast ett urval av enkätens delar har används i denna uppsats kopplat till undersökningens syfte och frågeställningar, dvs.:
– Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat, upplevd glädje till sitt innebandydeltagande och frågor om viljan att delta i innebandy eller att inte vilja delta i innebandy (tankar på att sluta).
Föräldrainitierat motivationsklimat
Det föräldrainitierade motivationsklimatet har undersökts utifrån frågor om båda föräldrarna, frågor om respondenternas mamma och frågor om respondenternas pappa. Det som har undersökts är hur respondenterna upplever det föräldrainitierade motivationsklimatet utifrån frågor om upplevt resultat- och uppgiftfokus ifrån sina föräldrar (PIMCQ-2; White, 1996).
18
Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas mamma:
Fråga 38, 39 och 41 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett resultatinriktat perspektiv. Fråga 36, 37, 40 och 42 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett uppgiftorienterat perspektiv (se bilaga 1).
Frågor om föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas pappa:
Fråga 45, 46 och 48 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett resultatinriktat perspektiv. Fråga 43, 44, 47 och 49 är frågor som mäter upplevt motivationsklimat utifrån ett uppgiftsorienterat perspektiv (se bilaga 1).
Viljan att delta eller att inte vilja delta i innebandy
Respondenternas tankar om sitt eget framtida deltagande inom innebandyn har också
undersökts i två frågor i enkäten, fråga 70 och 72. Dessa frågor mäter funderingar på att sluta helt med innebandy och funderingar på att sluta i sitt lag (Sarrazin, P., Vallerand, R., Guillet, E., Pelletier, L., & Cury, F., 2002). (se bilaga 1).
Glädje kopplat till innebandydeltagandet
Den upplevda glädjen till sitt innebandydeltagande har undersökts i två frågor i enkäten, fråga 69 och 74. Dessa frågor mäter trivsel och glädje kopplat till det idrottsliga deltagandet
(Scanlan & Lewthwaite, 1986) (se bilaga 1).
Vid det andra datainsamlingstillfället (T2) tillkom det även en fråga där respondenterna skulle svara på om de hade deltagit vid första datainsamlingstillfället (T1) som genomfördes några månader innan. Den frågan användes för att ”sålla” bort de som inte deltog i undersökningens båda datainsamlingstillfällen (se bilaga 1).
4.4 Genomförande
Uppsatsen genomförande presenteras i två delar där den första delen beskriver utförligt hur föräldrautbildningarna har gått till, steg för steg. Den andra delen beskriver hur
datainsamlingen har genomförts.
Undersökningens föräldrautbildningar
De föräldrautbildningar som har genomförts i denna undersökning är kopplat till idrottslyftprojektet, och därför har utbildningarna planerats och konstruerats med alla
19
inblandade personer. Konstruktionen för föräldrautbildningarna har genomförts med inspiration ifrån Richard & Winter (2013) och deras föräldrautbildningsmodell. Eftersom föräldrautbildningarna har genomförts mot innebandy så lutade projektets
föräldrautbildningsmodell sitt fokus även mot Svensk innebandys utvecklingsmodell (2011).
Varje utbildningsträff genomfördes i samband med match för det laget som föräldrarna var kopplade till. Träffarna genomfördes i 45 minuter per gång med start en timme innan matchstart. Totalt genomfördes fyra träffar per föräldragrupp/lag med start september 2015 till och med april 2016. Syftet med dessa föräldrautbildningsträffar var att diskutera med föräldragrupperna hur de på bästa sätt skapar ett motivationsklimat som inte fokuserar på resultat, utan på uppgift och ansträngning istället. Utgångsteori för utbildningsmodellen var
”Achievement Goal Theory” (se uppsatsens teoretiska utgångspunkt), och fokus var att skapa en förståelse hos föräldrarna om vad teorin innebär.
Datainsamling
Innan enkäten delades ut blev den granskad av en etnisk kommitté på Karlstads Universitet som godkände användandet av enkäten. Det gjordes eftersom den enkät som har används i denna uppsats är kopplat till idrottslyftprojektet. Innan T1 skulle genomföras skickades det ut information till alla föräldrar att två datainsamlingar skulle genomföras och vad som var syfte till det. T1 genomfördes i september 2015, det vill säga innan de tio veckor som uppsatsen skulle genomföras. Anledningen till det var att T1 behövde genomföras innan
föräldrautbildningarna hade haft sin start, för att kunna samla in den data som var intressant för syftet.
Datainsamlingen skedde på plats efter varje lags träning. Där fick alla en varsin pappersenkät att svara på, när de var klara med sin enkät lämnades den in tillbaka. Respondenterna fick sitta i lugn miljö och ta god tid på sig vid datainsamlingen. De blev placerade långt ifrån varandra för att minska risken att de skulle påverka varandras svar. Om det var någon som inte
medverkade på insamlingstillfället så fick ledarna för varje lag en tom enkät att dela ut till den respondenten. Dessa enkäter samlades sedan in i efterhand.
T2 genomfördes efter att sista föräldrautbildningen var genomförd, i april 2016. Anledningen till det var att kunna analysera om föräldrautbildningarna hade påverkat resultatet på T2 mot T1. Insamling av data skedde på samma sätt som vid T1, på plats efter lagens träningar.
20
4.5 Svarsfrekvens, bortfallsanalys & generaliserbarhet
Den ursprungliga populationen var 85 innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år. Vid T1 deltog 74 stycken av flickorna, det är ett bortfall på 11 stycken. Svarsfrekvensen vid T1 var 87 %. Vid T2 deltog 69 av flickorna, det är ett bortfall på 5 stycken ifrån T1. Svarsfrekvensen vid T2 var 81 %.
Totalt deltog 69 av de 85 respondenter på studiens båda datainsamlingstillfällen, och det är den data som har används till studiens resultat. De respondenter som deltog på endast T1 har räknats som bortfall då syftet med studien var att mäta skillnaderna i resultatet mellan datainsamlingstillfällena över tid.
Figur 1. Flödesdiagram som beskriver undersökningens respondentantal med bortfall och svarsfrekvens.
U= Totala urvalsgruppen, B1= Bortfall vid första datainsamlingen, T1= Första datainsamlingen, B2= Bortfall vid andra datainsamlingen, T2= Andra datainsamlingen.
Anledningen till att B1 utgjorde 11 respondenter var att dessa respondenter av någon
anledning inte valde att svara eller delta vid T1. Anledningen till att B2 utgjorde ytterligare 5 respondenter var att dessa flickor valde under säsongens gång att byta förening eller sluta med sitt innebandydeltagande, och de deltog därför inte vid T2. Då data ifrån studiens bortfall ej har använts har bortfallsdatan inte någon större påverkan på studiens resultat.
Totalt deltog 81 % av undersökningens population på studiens båda datainsamlingstillfällen, det gör att generaliserbarheten blir relativt stark för studiens population. Vidare bör man ha i åtanke att studiens population utgick ifrån innebandyspelande flickor i åldrarna 12-18 år som tillhörde en elitinriktad innebandyförening. Studiens data kan komma att vara generaliserbar
U=85
T1= 74
T2= 69 B1= 11
B2= 5
21
för liknande idrottsmiljöer som undersökningens population befann sig inom.
Undersökningens data kan även komma att vara missvisande för andra idrottsmiljöer som ser annorlunda ut än den idrottsmiljö som studiens population befann sig inom (Hassmén &
Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).
4.6 Databearbetning
Undersökningens data har kodats in och bearbetats med statistikprogrammet SPSS, all data som presenteras i resultatet har analyserats med hjälp av SPSS. Anledningen till att denna uppsats har använt SPSS som hjälp till resultatanalysen är att programmet gör det enkelt att skapa statistiska tabeller och staplar utifrån undersökningens syfte och önskemål.
Större delen av undersökningens resultat har bearbetats och analyserats genom
korrelationskoefficienten (r) med hjälp av SPSS. r är ett linjärt sambandsmått på två eller flera variablar där värdet ligger mellan +1 och -1. Om värdet på data är positivt så pekar det linjära sambandsmåttet uppåt, och nedåt vid negativt värde. Ju rakare linjen är desto närmre r= -1/+1.
En stark korrelation visar sig när det linjära sambandsmåttet liknar den raka linjen i r= -1/+1 (Wahlgren, 2012).
Undersökningens resultat har även analyserats av med hjälp av SPSS för att undersöka om skillnader i resultatet kan bero på slumpen eller inte. Det som har används är:
* = Signifikansnivå P<0.05 – Det innebär att det är 5 % chans att resultatet beror på slumpen.
**= Signifikansnivå P<0.01 - Det innebär att det är 1 % chans att resultatet beror på slumpen.
4.7 Reliabilitet och validitet Undersökningens reliabilitet
Reliabilitet inom kvantitativa ansatser handlar om hur tillförlitligt resultatet är utifrån det mätinstrument som har använts. För att kunna uttala sig om resultatets sannolikhet är kunskap om mätinstrumentets reliabilitet viktigt. En metod som kan användas för undersökning av mätinstrumentets reliabilitet är att mäta homogeniteten hos mätinstrumentet, som innebär att man undersöker om mätinstrumentets delar mäter samma sak (Cronbachs α-värde). Ett perfekt värde på mätinstrumentets homogenitet ska landa på 1.0. För att ett homogenitetsvärde skall anses vara starkt nog för att visa reliabilitet hos mätinstrument inom beteendevetenskap bör värdet landa på 0,6 och uppåt (Hassmén & Hassmén, 2008; Aron, Aron & Coups, 2008).
22
Tabell 1. Reliabilitetsvärden på undersökningens mätinstrument (Cronbachs α-värde).
T1= Datainsamling 1, T2= Datainsamling 2.
Mätinstrumentets delar visade sig ha högt α-värde, något som stärker tesen om att
undersökningens mätinstrument skapar ett resultat med hög reliabilitet. Något som dock är värt att notera är på delen ” Viljan att delta eller att inte vilja delta i innebandy”. Där visar sig en stor skillnad på α-värde mellan T1 (.86) och T2 (.60), något som kan ifrågasätta
reliabiliteten för just denna del i undersökningens mätinstrument.
Undersökningens validitet
Med validitet i kvantitativa studier brukar man tala om att man ska mäta det som
studien/undersökningen har som syfte att mäta. Vid hög validitet har studien mätt/undersökts på ett korrekt sätt enligt det uppsatta syftet, och arbetsgången har konstruerats utifrån
lämpliga metoder (Hassmén & Hassmén, 2008; Eliasson, 2010).
Undersökningens mätinstrument är granskat och framtaget av forskare på Karlstads
universitet. Mätinstrumentet är en sammanslagning av flera tidigare använda instrument inom beteendevetenskap. Då mätinstrumentet är något som har använts tidigare i många liknande undersökningar bör validiteten hos mätinstrumentet vara relativt högt. Något som bör leda till trovärdiga och likvärdiga svar i jämförelse med tidigare studier som använt liknande
mätinstrument.
4.8 Etiskt förhållningssätt
Att tänka på de etiska reglerna vid en studie som denna är viktigt då det är känslig information som samlas in. Därför har studien utgått ifrån de fyra huvudkraven som Vetenskapsrådet (2002) har upprättat för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning:
Föräldrainitierat motivationsklimat
Resultat
Föräldrainitierat motivationsklimat
Uppgift
Viljan att delta eller att
inte vilja delta i innebandy
Glädje kopplat till innebandydeltagandet
T1 .82 .83 .86 .80
T2 .78 .87 .60 .85
23
Studien skall informera respondenterna på ett tydligt sätt om studiens syfte och vad studiens data skall användas till. Även vilka som står ansvariga för studien skall tydligt visas och vem man kan kontakta om det finns några frågor om studien. I enkäten som användes till denna studie fanns en förhandspresentation som tydligt berättade studiens syfte och vem som stod som ansvarig, med namn och telefonnummer. Förhandspresentationen berättade också tydligt vad informationen skulle användas till.
Studien skall vara säker på att alla respondenter samtycker med att delta och att ingen känner sig tvingad till att delta. Om respondenter är under 15 år måste föräldrarnas samtycke
inhämtas och att de godkänner att sitt barn deltar i undersökningen. De som deltar i undersökningen skall också bli informerade om att de när som helst kan avbryta sitt
deltagande. Eftersom det ingick respondenter i denna studie som var under 15 år skickades det ut informationsbrev till alla de berörda föräldrar, där det informerades om studien. Om det var någon förälder som inte godkände sitt barns medverkande i studien skulle de höra av sig till studiens ansvariga personer (se bilaga 2.).
Obehöriga skall inte kunna ta del av personuppgifter som samlas in i studiens data. Och alla personer som ingår i studiens ledning skall komma överrens att inte delge någon information till obehöriga personer som inte ingår i studiens ledning. De som har tillgång till denna undersöknings data är de personer som är inblandade i idrottslyftprojektet. I undersökningens data finns inga andra personuppgifter än ålder och kön insamlat, varför det inte är möjligt att kunna koppla data från resultatet i denna studie till en enskild person.
Insamlad data får endast användas till studiens syfte och inte till något kommersiellt ändamål eller icke forskningsbaserade arbeten. Den som deltagit i studien har även rätt att ta del av forskningsresultat. Data som samlades in via den enkät som användes kommer endast att användas till studier och uppsatser som är kopplade till idrottslyftprojektet, något som stod tydligt i förhandspresentationen. Det stod också att som respondent kommer man att kunna ta del av resultatet i olika rapporter och uppsatser.
24
5. Resultat
5.1 Resultatinledning
Uppsatsens resultat presenteras löpande i tabellform utifrån syftet och frågeställningarna till undersökningen. Under varje tabell presenteras en förklaring av resultatet i textform för att skapa en tydlig bild av varje resultat för läsaren. Varje tabell kopplas samman till någon av undersökningens frågeställningar.
5.2 Förändring av det upplevda föräldrainitierade motivationsklimat över tid Denna del i undersökningens resultat visar hur det föräldrainitierade motivationsklimatet upplevdes av studiens respondenter, samt hur motivationsklimatet har förändrats över tid (ca:
6 månader).
Figur 2. Respondenternas upplevelse av olika former av motivationsklimat som skapats av föräldrar (både mamma och pappa) vid de olika datainsamlingstillfällena (T1 och T2).
Min medelvärde=1, Max medelvärde=5. T1= Datainsamling 1, T2= Datainsamling 2.
Det föräldrainitierade motivationsklimatet visade sig vara relativt starkt riktat åt ett
uppgiftorienterat motivationsklimat, vid både T1 och T2 (M=4.32 vid T1, och M=4.35 vid T2). Resultatet visar att ett resultatinriktat motivationsklimat upplevdes relativt svagt vid både T1 och T2 (M=1.34 vid både T1 och T2). Ingen större förändring skedde med det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet över tid, förutom att det upplevdes vara lite starkare riktat åt uppgiftorienterat vid T2 (M=4.35) jämfört vid T1 (M=4,32) 1 (se figur 2.).
1 Beroende T-test visade inte på någon signifikant skillnad (t= .69) T1
1,34
T1 4,32
T2 1,34
T2 4,35
0 1 2 3 4 5
Föräldraklimat Resultat (Ego) Föräldraklimat Uppgift (Task)
T1 T2
25
Figur 3. Respondenternas upplevelse av olika former av motivationsklimat som skapats av deras mamma vid de olika datainsamlingstillfällena (T1 och T2).
Min medelvärde=1, Max medelvärde=5. T1= Datainsamling 1, T2= Datainsamling 2.
Det föräldrainitierade motivationsklimatet utifrån respondenternas mamma visade sig upplevas starkt uppgiftorienterat både vid T1 (M=4.34) och T2 (M=4.34). Ett
motivationsklimat utifrån respondenternas mamma med fokus på resultat upplevdes svagt vid både T1 (M=1.19) och T2 (M=1.24). Det visar dock att en liten ökning med upplevt
resultatfokus skedde ifrån T1 till T2 (se figur 3.) 2.
Figur 4. Respondenternas upplevelse av olika former av motivationsklimat som skapats av deras pappa vid de olika datainsamlingstillfällena (T1 och T2).
Min medelvärde=1, Max medelvärde=5. T1= Datainsamling 1, T2= Datainsamling 2.
Det föräldrainitierade motivationsklimatet utifrån respondenternas pappa visade sig också vara starkt inriktat mot uppgift. En ökning av ett upplevt uppgiftorienterat klimat vid T2 (M=4.36)3 ifrån T1 (4,28) visade sig här till skillnad ifrån resultatet utifrån respondenternas mamma där ingen förändring skedde. Ett motivationsklimat utifrån respondenternas pappa
2 Beroende T-test visade inte på någon signifikant skillnad (t= .70)
3 Beroende T-test visade inte på någon signifikant skillnad (t= .47) T1
1,19
T1 4,34
T2 1,24
T2 4,34
0 1 2 3 4 5
Mamma Resultat (Ego) Mamma Uppgift (Task)
T1 T2
T1 1,51
T1 4,28
T1 1,45
T2 4,36
0 1 2 3 4 5
Pappa Resultat (Ego) Pappa Uppgift (Task)
T1 T2
26
visade sig också vara svagt inriktat mot resultat vid T1 (M=1.51) och T2 (M=1.45), en liten minskad förändring av upplevd resultatinriktning ifrån T1 till T24 (se figur 4.).
Några skillnader hos respondenternas upplevelser av ett motivationsklimat utifrån deras mamma och pappa går att urskilja. Främst visar resultatet att ett motivationsklimat utifrån respondenternas pappa upplevs vara mer resultatinriktat än ett motivationsklimat utifrån respondenternas mamma, både vid T1 och vid T2. Samtidigt upplevdes ett motivationsklimat utifrån respondenternas mamma som starkare inriktat mot uppgiftorienterat vid T1, jämfört med respondenternas pappa. Vid T2 upplevde respondenterna istället att det inte var någon större skillnad mellan deras mamma och pappa utifrån ett uppgiftorinterat motivationsklimat (se figur 3.; figur 4.).
5.3 Det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för viljan att delta i innebandy
Denna del i studiens resultat visar det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för respondenternas vilja att delta eller att inte vilja delta i innebandy.
Tabell 2. Samband mellan föräldrainitierat motivationsklimat(både mamma och pappa), och viljan till att spela innebandy.
Sluta med innebandy T1
Sluta med innebandy T2
1. Uppgift Föräldrar T1 -.133 -.144
2. Uppgift Föräldrar T2 - -.019
3. Resultat Föräldrar T1 .305** .419**
4. Resultat Föräldrar T2 - .446**
* = Signifikansnivå P<0.05, **= Signifikansnivå P<0.01
Ett föräldrainitierat motivationsklimat med resultatfokus visar sig vara en tydlig faktor till att vilja sluta med innebandy enligt studiens resultat. Både vid T1 (.305**) och vid T2 (.446**) visade det sig att ett resultatfokuserat motivationsklimat ifrån föräldrar är en tydlig faktor till att vilja sluta, något tydligare vid T2 än vid T1. Samma mönster visar sig även gälla över tid då det visar sig vara ett samband mellan upplevt resultatfokuserat motivationsklimat ifrån föräldrar vid T1 och sluta med innebandy vid T2 (se tabell 2.).
4 Beroende T-test visade inte på någon signifikant skillnad (t= .43)
27
Tabell 3. Samband mellan föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas mamma och pappa, och viljan till att spela innebandy.
Sluta med innebandy T1
Sluta med innebandy T2
1. Uppgift Mamma T1 -.132 -.049
2. Uppgift Mamma T2 - -.019
3. Uppgift Pappa T1 -.107 -.186
4. Uppgift Pappa T2 - -.068
5. Resultat Mamma T1 .401** .420**
6. Resultat Mamma T2 - .418**
7. Resultat Pappa T1 .171 .297*
8. Resultat Pappa T2 - .330**
* = Signifikansnivå P<0.05, **= Signifikansnivå P<0.01
Några skillnader mellan upplevt föräldrainitierat motivationsklimat ifrån respondenternas mamma och pappa går att urskilja ur resultatet. Det visar sig att ett resultatfokuserat
motivationsklimat ifrån respondenternas mamma har större betydelse än ifrån respondenternas pappa, det visar sig både vid T1 och vid T2 att respondenter med en resultatfokuserad mamma funderar starkt på att sluta med innebandy. Ett motivationsklimat ifrån respondenternas pappa som fokuserar på resultat visade sig ha en svag betydelse för funderingar på att sluta med innebandy vid T1, men visade sig vid T2 ha en starkare betydelse för respondenternas funderingar på att sluta än vid T1 (se tabell 3.).
Ett föräldrainitierat motivationsklimat som fokuserar på uppgift visar sig i studiens resultat inte ha någon större betydelse på viljan att delta i innebandy eller att inte vilja delta i
innebandy. Ingen tydlig skillnad går att urskilja mellan respondenternas mamma eller pappa samt vid resultatet över tid. Det är främst ett resultatinriktat motivationsklimat som har en stark betydelse respondenternas vilja till att delta i innebandy (se tabell 2; tabell 3).
5.4 Det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för glädjen av att delta i innebandy
Denna del i studiens resultat visar det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för respondenternas glädje av att delta i innebandy.
28
Tabell 4. Samband mellan föräldrainitierat motivationsklimat (både mamma och pappa), och glädje med att spela innebandy.
* = Signifikansnivå P<0.05, **= Signifikansnivå P<0.01
Undersökningens resultat visar att de respondenter som upplevde ett uppgiftorienterat motivationsklimat ifrån föräldrar vid T1 (.280*) upplevde också en större glädje till sitt innebandydeltagande. Vid T2 (0.11) återfinns dock inte det mönstret där det istället visar att ett uppgiftorienterat motivationsklimat ifrån föräldrar inte har sådan stor inverkan på
respondenternas glädje till sitt innebandydeltagande. Något som är tydligare vid både T1 och T2 är att ett motivationsklimat som är resultatfokuserat har betydelse för den upplevda glädjen till att delta i innebandy på ett negativt sätt. Resultatet vid T1 (-475**) visar att ett
resultatfokuserat motivationsklimat har relativt stark betydelse för glädjen till att delta i innebandy, vid T2 (-376**) är mönstret något svagare men fortfarande tydligt (se tabell 4).
Tabell 5. Samband mellan föräldrainitierat motivationsklimat utifrån respondenternas mamma och pappa, och glädje med att spela innebandy.
Roligt med innebandy T1
Roligt med innebandy T2
1. Uppgift Mamma T1 .277* -.005
2. Uppgift Mamma T2 - .027
3. Uppgift Pappa T1 .234* .017
4. Uppgift Pappa T2 - -.058
5. Resultat Mamma T1 -.609** -.138
6. Resultat Mamma T2 - -.306*
7. Resultat Pappa T1 -.279* -.129
8. Resultat Pappa T2 - -.288*
* = Signifikansnivå P<0.05, **= Signifikansnivå P<0.01
Roligt med innebandy T1
Roligt med innebandy T2
1. Uppgift Föräldrar T1 .280* .011
2. Uppgift Föräldrar T2 - -.013
3. Resultat Föräldrar T1 -.475** -.159
4. Resultat Föräldrar T2 - -.376**
29
Skillnad i resultatet mellan respondenternas mamma och pappa går även här att urskilja. Det som visar sig vara allra tydligast är att ett upplevt resultatfokuserat motivationsklimat ifrån respondenternas mamma leder till en stark betydelse för glädjen till innebandydeltagandet (T1=.-609**). En resultatinriktad mamma leder till minskad glädje till respondenternas innebandydeltagande, enligt detta resultat. Liknande mönster går att urskilja vid ett
resultatfokuserat motivationsklimat ifrån respondenternas pappa, men det visar sig att inte ha lika stor betydelse som ifrån respondenternas mamma. Dock visar undersökningens resultat att ett motivationsklimat med resultatfokus inte skiljer sig allt för mycket mellan
respondenternas mamma och pappa vid T2 jämfört med den stora skillnaden vid T1.
5.5 Sammanfattning av undersökningens resultat
Det föräldrainitierade motivationsklimatet upplevdes av undersökningens respondenter som relativt starkt riktat åt uppgiftorienterat, en mindre ökning mot uppgiftorienterat upplevdes vid T2 jämfört med T1. Motivationsklimatet ifrån respondenternas pappa visade sig att upplevas som starkare mot resultatfokus, jämfört med motivationsklimatet ifrån respondenternas mamma (se fig.2; fig.3; fig. 4).
Ett föräldrainitierat motivationsklimat som fokuserar på resultat har visat sig i
undersökningens resultat vara en stark faktor till att vilja sluta med innebandy, det mönstret visade sig gälla både över tid och vid varje datainsamling (T1 & T2). Ett resultatinriktat motivationsklimat ifrån respondenternas mamma verkade ha större betydelse på dem, än ifrån respondenternas pappa. Respondenter med en resultatinriktat mamma upplever tydligt att de vill sluta med innebandy enligt studiens resultat. Liknande mönster visade sig vid
resultatinriktning ifrån respondenternas pappa, men inte lika tydligt som ifrån respondenternas mamma (se tabell 2; tabell 3).
Undersökningens resultat visar också att ett föräldrainitierat motivationsklimat som är resultatfokuserat minskar respondenteras glädje till att delta i innebandy. Även här visar det sig att respondenternas mamma har en starkare betydelse för respondenterna, än vad deras pappa verkar ha (se tabell 4; tabell 5).
Ett föräldrainitierat motivationsklimat som upplevs som uppgiftorienterat har visat sig inte ha sådan stor inverkan på respondenterna. Det visade sig inte ha någon större betydelse för respondenternas vilja till att spela innebandy eller att inte spela innebandy. Uppgiftorienterat
30
motivationsklimat ifrån föräldrarna visade sig dock ha en betydelse till glädjen till att spela innebandy vid T1. De respondenter som upplevde ett uppgiftorienterat motivationsklimat ifrån sina föräldrar tenderade också att uppleva mer glädje, det var dock inte lika tydligt vid T2 (se tabell 4; tabell 5).
Undersökningens resultat visar tydligt att ett föräldrainitierat motivationsklimat som är resultatinriktat har en stark betydelse för studiens respondenter, främst på ett negativt sätt.
Samtidigt visar undersökningens resultat att ett föräldrainitierat motivationsklimat som är uppgiftorienterat tenderar att inte ha någon större betydelse för undersökningens respondenter.
31
6. Diskussion
Denna del i uppsatsen sammanfattar undersökningens resultat och analyserar det mot den tidigare presenterade forskningen. Det kopplas sedan samman till uppsatsens syfte och frågeställningar för en slutgiltig diskussion om hela uppsatsens resultat och metod.
Avslutningsvis diskuteras fortsatt forskning och framtid om denna undersöknings valda område.
6.1 Resultatdiskussion
Upplevt föräldrainitierat motivationsklimat och dess förändring över tid (ca 6 månader).
Resultatet visade att det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet var relativt starkt uppgiftorienterat. Något som får anses vara positivt då ett motivationsklimat som är
uppgiftorienterat har visat sig ha många positiva effekter på idrottande barn och ungdomar, exempelvis mer glädje och högre motivation till idrottandet (McCarthy et al, 2008). Resultatet visade även att ett resultatinriktat föräldramotivationsklimat upplevdes som svagt av studiens respondenter. Dock visades några intressanta skillnader mellan respondenternas upplever av motivationsklimatet utifrån deras mamma och pappa. Där ett resultatinriktat
motivationsklimat upplevdes starkare ifrån respondenternas pappa än ifrån deras mamma, samtidigt visade sig inga större skillnader mellan respondenteras mamma och pappa utifrån ett uppgiftorienterat motivationsklimat.
Kan det finnas några bakomliggande faktorer till att ett resultatinriktat motivationsklimat upplevs starkare ifrån respondenternas pappa än ifrån deras mamma? En studie som kan ge svar på den frågan är Weigand (1994), som visade att när föräldrapress (ofta fokus på resultat) upplevdes så var det ifrån pappan som upplevelsen var starkast. Även Palffy & Martin (2008) visar i sin studie att ett resultatinriktat motivationsklimat upplevs starkare utifrån
respondenternas pappa än ifrån deras mamma. Dessa studier visar på att det kan vara så att en pappa ställer högre krav och sätter mer press när det kommer till idrotten, något som kan förklara varför respondenterna i denna undersökning upplever ett starkare resultatinriktat motivationsklimat ifrån sin pappa än ifrån sin mamma.
Det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet visade sig inte genomgå någon större förändring över tid (ca 6 månader), förutom att en mindre minskning skedde med det
resultatinriktade motivationsklimatet ifrån respondenternas pappa samt en liten ökning hos det
32
samma ifrån respondenternas mamma. Det uppgiftorienterade motivationsklimatet låg kvar på ungefär samma höga nivå över tid. Det får anses vara ett lyckat resultat då
föräldrautbildningarna som har genomförts visar på att den höga nivån av upplevt
uppgiftorienterat motivationsklimat har bibehållits samt har förbättras en aning. Viktigt att ha i åtanke är dock att eftersom det upplevda motivationsklimatet redan var ”positivt” med högt uppgiftorienterat så betyder det inte att föräldrautbildningarna är den enda anledningen till det goda resultatet. Dock är det värt att diskutera angående vad som hade skett om inte
föräldrautbildningarna hade genomförts. Hade det upplevda föräldrainitierade
motivationsklimatet försämrats över tid till att bli mer resultatinriktat, eller hade det varit kvar på samma nivå? Det är svårt att svara på med denna uppsats, men troligen så har
föräldrautbildningarna skapat tankar och diskussioner i föräldragrupperna. Och genom det varit en hjälp till att förebygga en ökning av resultatinriktning hos föräldrarna.
Det hade varit intressant att genomföra samma utbildningsmodell i en idrottsmiljö där det föräldrainitierade motivationsklimatet är starkt resultatinriktat, för att kunna studera om utbildningsmodellen kan skapa förbättringar. Då hade det troligen även varit lättare att presentera en tydligare bild av föräldrautbildningens effekt på det upplevda föräldrainitierade motivationsklimatet.
Det föräldrainitierade motivationsklimatets betydelse för viljan att delta i innebandy och dess betydelse för glädjen av att delta i innebandy.
Undersökningens resultat visade främst att det är ett resultatinriktat motivationsklimat som har mest betydelse för flickornas vilja att delta i innebandy. Ett tydligt samband som visade sig i resultatet var att de som upplevde ett resultatinriktat motivationsklimat hade tankar på att sluta med sitt innebandydeltagande, något som visade sig gälla vid båda datainsamlingarna.
Undersökningens resultat stämmer överrens med vad tidigare forskning har visat, att ökat resultatfokus och ökade krav leder till att många, speciellt flickor, tappar motivation och glädje till sitt idrottande och då börjar fundera på att sluta helt med idrotten (Eliasson &
Johansson, 2014). Ett intressant mönster som undersökningens resultat visar är att ett
uppgiftorienterat föräldrainitierat motivationsklimat inte verkar ha någon större betydelse för flickornas vilja att delta i innebandy. Utan det visar sig istället vara det resultatinriktade motivationsklimatet som har störst betydelse. En anledning till detta kan grunda sig i de olika rollerna som finns kring idrotten, med tränare, föräldrar och även lagkamrater, där föräldrar bör ha den stöttande rollen (Keegan et al, 2009). Det är möjligt att just en idrottsförälders roll med att vara stöttande och uppgiftorienterad anses vara så självklar, att det är när den
