Fortsatt forskning

I sovrandet kring tidigare forskning till föreliggande studie upptäcktes att det finns tämligen få studier som undersöker vilken skönlitteratur som används i gymnasieskolans svenskämne. Då detta har undersökts inför denna studies materialinsamling har observationen av klassuppsättningar avgränsats till geografiskt närliggande, kommunala gymnasieskolor. En studie av svensklärares ”kanon” ur ett nationellt perspektiv skulle således möjliggöra en studie liknande denna med mer generaliserbara resultat. Även studier där queerteoretiska analyser av skönlitterära verk som säkert används i svenskundervisningen är fåtaliga. I de analyser som redogörs för under rubriken tidigare forskning har urvalet av romaner främst skett utifrån andra aspekter än förekomst i undervisningen. Att undersöka ovanstående områden, skulle kunna resultera i generella slutsatser kring huruvida svenskämnets litteraturundervisning möjliggör identifiering av karaktärer som frångår heteronormen.

De böcker som idag används i undervisning förekommer förmodligen av väl genomtänkta anledningar vilket gör att lärare kan vara obenägna att förändra sin kanon.

Om det då är möjligt att använda redan förekommande litteratur även för att granska heteronormen kanske det skulle underlätta för svensklärare att få till stånd ett sådant arbete. Därmed kan ett annat område att studera närmare vara att, utöver analyser av det slag som vi har gjort i denna studie, även studera hur dessa böcker är möjliga att arbeta med för att uppnå detta syfte.

Fortsatta studier inom området kan vidare undersöka hur lärare arbetar med litteraturen. Som nämnts tidigare är det inte säkert att litteraturen i sig gör ungdomar mer toleranta. Att läsa litteraturen kritiskt samt att arbeta med denna tror vi är av stor

48 vikt för att uppnå en ökad tolerans genom litteraturläsning. Detta är något Simonsson (2017) påpekar i sin studie där hon ser att inte bara novellerna som sådana utan även arbetet med novellerna återskapar heteronormativiteten (Simonsson 2017, s. 185).

Ytterligare ett område att undersöka är huruvida elever får läsa och arbeta med romaner där positiva förebilder skildras. I kapitlet om didaktiska perspektiv framgick i Ungdomsstyrelsens rapport (2012) att ungdomar efterfrågar berättelser med positiva skildringar av personer som frångår heteronormen (Ungdomsstyrelsen 2012, s. 30).

Förekommer sådana berättelser i litteraturundervisningen på gymnasieskolorna runtom i landet och hur påverkar detta eleverna?

49

Referens- och litteraturförteckning

Adamsson, Linda & Lindgren, Annika (2008). Ordning och reda i genusordningen? : en analys av fyra skönlitterära böcker. Examensarbete. Stockholm: Södertörns

högskola. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Ash%3Adiva-2270

Adichie, Chimamanda Ngozi (red.) (2009). Chimamanda Adichie: The danger of a single story [Video]. TED. http://www.ted.com/talks/view/id/652 [2020-02-18]

Andersson, Ellinor. (2012). Förgivettagen heterosexualitet: En analys av fyra skönlitterära böcker i relation till skolans värdegrund. Examensarbete. Stockholm:

Södertörns högskola. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Ash%3Adiva-16639

Ambjörnsson, Fanny (2016). Vad är queer?. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur.

Asaad, Arkan (2011). Stjärnlösa nätter: en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv. Stockholm: Norstedt.

Bengtsson, Jenny & Sotevik, Lena (2019). Normkritisk (o)säkerhet. I: Björkman, Lotta

& Bromseth, Janne (red.), Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. S. 73–94.

Bromseth, Janne (2019). Normkritisk pedagogik – rötter och fötter. I: Björkman, Lotta

& Bromseth, Janne (red.), Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. S. 41–72.

Björkman, Lotta (2019). Om att förstå vad vi inte förstår för att bättre kunna första. I:

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.), Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. S. 123–160.

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg:

Daidalos.

Butler, Judith (1990). Gender trouble: Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routeledge. http://lauragonzalez.com/TC/BUTLER_gender_trouble.pdf

Coelho, Paulo (2009). Alkemisten. [Ny utg.] Stockholm: Bazar.

Davidsson, Sara. (2019). Transidentiteter i skönlitteratur: En undersökning av

föreställningar om könsidentitet i tre romaner. Examensarbete, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå: Umeå universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-159252

Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. 2., uppdaterade uppl. Lund:

Studentlitteratur.

50 Foucault, Michel. (2002). Sexualitetens historia. Band 1. Viljan att veta. Göteborg:

Daidalos.

Franck, Mia (2009). Frigjord oskuld: heterosexuellt mognadsimperativ i svensk ungdomsroman. Diss. Åbo: Åbo akademi.

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-476-0

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber. S. 256–278.

Guillou, Jan (2003). Ondskan. [Ny utg.] Stockholm: Piratförlaget.

Ingemansson, Mary (2016). Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kumashiro, Kevin K (2002). Troubling Education: Queer Activism and Anti-Oppressive Pedagogy. New York: RoutledgeFalmer.

Kumashiro, Kevin K (2000). Toward a Theory of Anti-Opressive Education. Review of Educational Research. 70(1), ss. 25–53.

doi: 10.2307/1170593

Karkulehto, Sanna (2012). Litteraturforskning och queerpolitisk forskning. I:

Kivilaakso, Katri, Lönngren, Ann-Sofie & Paqvalén, Rita (red.), Queera läsningar:

[litteraturvetenskap möter queerteori]. Hägersten: Rosenlarv. S. 18–41.

Kivilaakso, Katri, Lönngren, Ann-Sofie & Paqvalén, Rita (red.) (2012). Queera läsningar: [litteraturvetenskap möter queerteori]. Hägersten: Rosenlarv.

Langer, Judith A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Andra upplagan Göteborg: Daidalos.

Langmann, Elisabet (2019). Mellan maktkritik och kunskapskriser. I: Björkman, Lotta

& Bromseth, Janne (red.), Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. S. 161–182.

Lindhé, Anna (2015). Empatins paradox i skönlitteratur och litteraturundervisning. I:

Jönsson, Maria & Öhman, Anders (red.), Litteratur och läsning: litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. S. 239–256.

Lundgren, Aisha (2019). Ett sånt där barn. I: Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.), Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur. S. 183–204.

Mac Donald, Sanna (2019). Främja likabehandlingsarbete i klassrummet. I: Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.), Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. S. 285–306.

51 Martinsson, Lena (2014). Värdegrunder – normeras till frigörelse. I: Skola i normer. 2.

[omarb.] uppl. Malmö: Gleerup. S. 111–149.

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2014). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl.

Malmö: Gleerup.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (2015). Öppna skolan!: Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7-9 och gymnasiet. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/oppna-skolan.pdf

Nesser, Håkan (2005). Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Stockholm: Bonnier.

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur.

Persson, Magnus (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Reimers, Eva (2014). Asexuell heteronormativitet?. I: Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Malmö: Gleerup. S. 97–130.

Rosenberg, Tiina (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas.

Schiefauer, Jessica (2016). När hundarna kommer. [Ny utg.] Stockholm: Månpocket.

Simonsson, Angelica (2017). Default heterosexualitet i arbetet med noveller i språkundervisning på högstadiet. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), ss. 169–190.

https://doi.org/10.24834/educare.2017.2.8

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (u.å). Om ämnet Svenska 2011. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28955/1530188053466/K ommentarmaterial_gymnasieskolan_svenska.pdf

Södergran, Edith (2018). Samlade dikter. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Tenngart, Paul (2019). Litteraturteori. Tredje upplagan Malmö: Gleerups.

Ungar & medier 2019. (2019). Stockholm: Statens medieråd.

52 Ungdomsstyrelsen (2010). Hon hen han: en analys av hälsosituationen för

homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Stockholm:

Ungdomsstyrelsen.

http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff8080812568bac50126b8037 1e7001b/HON_HEN_HAN.pdf

Ungdomsstyrelsen (2013). Unga och våld: en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff8080813c5c4039013c94cf1 78b0018/publikation-unga-och-vald.pdf

Ungdomsstyrelsen (2012). Om unga hbtq-personer: - Fritid. Stockholm:

Ungdomsstyrelsen.

https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/om-unga-hbtq-fritid.pdf

Vulovic, Jimmy (2013). Narrativanalys. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Wahldén, Christina (1999). Kort kjol. 2. uppl. Stockholm: Tiden.

Westlund, Ingrid (2015). Hermeneutik. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber. S. 71–89.

Åkesson, Emilia (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Stockholm:

Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Nor mer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf

Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups.

Österholm, Maria Margareta (2012). Ett flicklaboratorium i valda bitar: skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-184794

53