• No results found

5. Resultat

5.2 Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö

Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö är författad av Håkan Nesser och utgavs år 1998. Boken förekommer på tre gymnasieskolors listor och är mest frekvent lånad på en av skolorna. Romanen utspelar sig i Sverige och handlar om den 14-årige Erik och hans vän Edmund. Deras pappor arbetar på samma arbetsplats och bestämmer sig för att pojkarna ska tillbringa sommarlovet i Eriks familjs sommarstuga Genesaret tillsammans med den 22-årige storebrodern Henry (s. 23). Erik och Edmund lär känna varandra under sommarens gång och finner att de har en hel del gemensamt. De har båda mammor som av olika anledningar inte kan ta hand om familjen. Eriks mamma är döende i cancer och Edmunds mamma är alkoholist. Det leder till att familjerna frångår

28 traditionella könsroller eftersom männen ansvarar för stereotypiskt kvinnliga hushållssysslor såsom matlagning och städning. Kvinnorna lever däremot delvis upp till könsstereotypen att som kvinna vara svag och i behov av mannens hjälp.

Henry, Eriks storebror, beskrivs som en snygg, äventyrlig och erfaren person som har rest runt världen. Han framställs som en heterosexuell man med typiska manliga egenskaper och har en fästmö som också är tänkt vara barnvakt åt pojkarna under sommaren. Utifrån beskrivningen av Henry tolkas han vara vad Butler (2007, s. 69) kallar för en sann man. Henry avslutar dock relationen med kvinnan innan de beger sig iväg och får Erik att inte nämna något till föräldrarna. Hennes uppdrag var att sköta hushållssysslor, såsom matlagning, vilket föräldrarna inte tror att syskonen klarar av.

Heteronormativiteten upprätthålls genom karaktärernas syn på kvinnans roll i hemmet, samtidigt som denna norm utmanas då Henry och pojkarna ändå beger sig till stugan utan någon kvinna och med fullt förtroende för att klara alla sysslor själva (s. 46). De bryter därmed från normen om det som Butler (2007, s. 69) benämner som en sann man respektive kvinna, genom att visa att även män är lämpade att utföra sysslor som i regel sköts av kvinnor.

Vidare upprätthålls heteronormativiteten på den skola där pojkarna går. Erik identifierar sig inte med de fotbollsspelande killarna utan tillhör de så kallade ”anti-fotbollisterna” (s. 21), dvs pojkar som inte spelar fotboll samt alla flickor som inte får tillhöra fotbollsgemenskapen överhuvudtaget. Erik sticker därmed ut från heteronormativiteten och tillhör den stigmatiserade gruppen. Heteronormativiteten markeras sålunda språkligt genom gruppen ”anti-fotbollisterna” som Erik kallar dem.

Han är medveten om stigmat och tycker att det inte är ”särskilt hedervärt” att tillhöra flicksidan (s. 21). Han accepterar däremot detta och har några vänner av det manliga könet i denna grupp, bland annat Edmund. Genom dessa repetitiva handlingar, i form av uttalanden, uppnås det som Butler (2007, s. 28) kallar för performativitet, det vill säga att genus skapas. Performativiteten skrivs även fram berättartekniskt genom författarens val att använda uttryck som ”tjejsidan” och ”tjejcyklar” vilket underförstått visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar (s 23, 25, 34). Eftersom de cyklar som Erik och Edmund har endast benämns som cyklar och inte pojkcyklar framgår även att det maskulina är normen.

Erik gestaltas som en ung heterosexuell pojke som förälskar sig i flera av de flickor och kvinnor som finns i hans omgivning, även om vissa sprickor i heterosexualiteten kan urskiljas. Erik är mycket fixerad vid kvinnokroppen och får erektion när han tänker på den, vilket han ofta gör (s. 25, 67). Genomgående påminns läsaren om de manliga karaktärernas heterosexualitet genom att de tänker på, eller samtalar om, flickor på ett sexualiserat vis. En speciell kvinna i Eriks liv är vikarien Ewa Kaludis. Ewa är en ung, heterosexuell och vacker kvinna som jämförs med skådespelaren Kim Novak och alla pojkar på skolan är förälskade i henne, vilket även Erik och Edmund är (s. 26). Erik känner sig knäsvag av Ewas närvaro och utstrålning.

Ewa har genom sin kvinnlighet ett stort inflytande bland elever och personal i skolan, framförallt hos personer av manligt kön. De manliga eleverna lyder henne på grund av deras förälskelse i henne och manliga lärare är intresserade av henne (s. 34). Genom omgivningens förhållningssätt gentemot Ewa befästs återigen heteronormativitetens

29 outtalade normer om vad som är eftersträvansvärt samt önskvärt beteende. Under lektionerna beskrivs atmosfären som full av unga pojkars trånande. Vad flickorna i klassen upplever framgår däremot inte. Erik misstänker att flickorna utnyttjar situationen på deras egna ”kvinnovis”, vad som menas med kvinnovis framgår inte men uttrycket befäster återigen att det finns två olika kön som skiljer sig från varandra (s.

36).

Under sommarlovet börjar Eriks storebror Henry att dejta Ewa, trots att hon är förlovad med en annan man. Hennes fästman, Berra Albertsson, framställs som en våldsam man och Ewa blir under sommaren misshandlad av fästmannen när han får reda på att hon har varit otrogen. Hon avfärdar misshandeln inför tonårspojkarna med att hävda att ibland måste man ta smällar (s. 134). Ewa vidmakthåller på så sätt heteronormativiteten och en manlig dominans genom att acceptera samt legitimera en mans våld mot en kvinna. Den manliga dominansen synliggörs även utifrån författarens sätt att skriva fram karaktärernas värderingar genom språket. Exempelvis använder protagonisterna ord som ”fruntimmer” istället för kvinna och ”hora” för prostituerade.

Ett annat exempel är när karaktären Edmund, vid ett tillfälle då pojkarna diskuterar en viss flicka, säger att: “Jag ser på henne att hon är villig till allt en ung man behöver” (s.

68). Uttalandet visar att Edmunds syn på kvinnan är att kvinnor i första hand ska behaga mannen.

Erik och Edmund talar en del om flickor under sommaren och vid ett tillfälle befäster Edmund stereotypa uppfattningar om att män ska akta sig för kvinnor. Han menar att kvinnor kan ta allt ifrån en man, om de vill, och att man därför ska vara noggrann med vilken kvinna man väljer att sällskapa med (s. 33). De fattar även tycke för en jämnårig flicka som arbetar i den livsmedelsaffär där pojkarna handlar på sommaren. Hon beskrivs som en ”lättsinnig” flicka med glittrande ögon. Edmund får, enligt egen utsago, erektion bara vid tanken av henne (s. 67). Heterosexualiteten befästs återkommande genom romanen då pojkarnas erotiska tonårskänslor gestaltas. Deras åtrå väcks återkommande vid kontakt med det motsatta könet.

Erik och Edmund skiljer sig i vissa hänseenden från heteronormativiteten och den stereotyp de förväntas uppfylla som pojkar. De förstår att de skiljer sig från andra jämnåriga pojkar. De lägger ingen större vikt vid detta och accepterar varandras avvikande beteende. Från ett queert perspektiv går det att ana en homosexuell relation mellan killarna, trots att de på ytan framstår som heterosexuella. Erik reflekterar vid ett tillfälle att de är som ett gammalt par vilket han tycker känns skönt. Han vågar vara sig själv med Edmund och vice versa (s. 77). Erik funderar även vid ett tillfälle om hur troligt det skulle vara att gifta sig med Edmund om Erik var en kvinna. Han avfärdar däremot tankarna snabbt. I denna tankegång går det att urskilja läckor i Eriks heterosexualitet genom den queera läsningen. Här lämnas utrymme för att spekulera över Eriks läggning. Erik anser själv att det är egendomligt att de trivs så pass bra i varandras sällskap och vet var de har varandra trots att de bara haft sommaren på sig att lära känna varandra (s. 166).

Erik och Edmund upptäcker kroppens lustar denna sommar och ägnar en del tid åt att masturbera i varandras närhet. Erik brottas även med tanken om huruvida han känner sig upphetsad eller inte gällande hans brors kvinnliga nattbesök (s. 100). Å ena sidan är

30 tanken upphetsade om vad de gör, å andra sidan känner han en skam över känslorna som väcks. Erik och Edmund smyger vid ett tillfälle fram till Henrys sovrumsfönster när Ewa är på besök och iakttar då Henry och Ewa har samlag med varandra. Pojkarna blir mycket upphetsade av synen och börjar masturbera tillsammans samtidigt som de ser på akten. Båda får utlösning och känner därefter ett behov av att bada, långt ifrån varandra, för att smälta händelsen (s. 124). Erik beskriver händelsen som något nytt och vackert, men om han menar att se på samlaget eller den gemensamma masturbationen framgår inte tydligt (s. 126). Handlingarna gör att sprickor i den heterosexuella matrisen kan skönjas samtidigt som behovet av avståndet efteråt kan visa på en skam för detta och därmed ett försök att upprätthålla heteronormativiteten trots allt. Pojkarna upplevs dras mellan att leva ut sina lustar på det sätt som känns bra och att samtidigt förhålla sig till den heterosexuella normen.

Erik och Edmund säger återkommande till varandra att de upplever denna sommar som den bästa någonsin. De kallar den för en ”höjdarsommar” trots att något de kallar för det ”Fruktansvärda” [sic] inträffar (s. 112). Ewas fästman mördas efter att han har misshandlat henne och mordet förblir olöst. I slutet av romanen när pojkarna är vuxna, framgår att de är skyldiga till brottet men vem som gjorde vad avslöjas aldrig. Vad som föranledde denna gärning är höljt i dunkel men kanske såg pojkarna det som deras uppgift att skydda Ewa och straffa hennes förövare vilket, likt beskrivningen av pojkarnas mammor, upprätthåller kvinnans status som svag och i behov av manligt beskydd.

Related documents