Mitt examensarbete är endast på 10 p vilket i dessa sammanhang inte är så mycket. En studie med mitt val av ämne skulle med fördel kunna utökas. Dels genom fler intervjuer men även genom att belysa ämnet genom en kompletterande metod, t ex genom att låta eleverna själva skriva eller läsa in sina uppfattningar om läxor.
Skolbarns uppsatser kan till exempel vara en oerhört rik källa till kunskap om skolan och om barn och ungdomar. Denna kunskapskälla har pedagogisk forskning i det närmaste bortsett ifrån (Westin, 1994, s.169).
Det skulle vara intressant att undersöka hur eleverna skulle skriva om läxor. Jag är medveten om att en sådan studie skulle vara svårare att göra. Dels med tanke på de yngre eleverna som inte har ett så utvecklat skriftspråk och inte så stor erfarenhet och kanske inte heller en så stor självinsikt. Men också med tanke på att många av elever i behov av särskilt stöd har svårt med just skrivning. Men jag tror ändå att en sådan studie skulle kunna ge en hel del. I synnerhet tror jag att man skulle kunna få en ganska klar bild över de äldre elevernas uppfattningar om läxor och dess inverkan. Skulle dessutom möjligheten för dem finnas att läsa in sina åsikter på bandspelare så skulle man säkert få mycket intressanta resultat i en sådan studie.
Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar några elever i behov av särskilt stöd har om läxor. Tillfälligheter gjorde att det blev fem pojkar som intervjuades. Man skulle kunna undersöka om det finns skillnader mellan pojkar och flickors synsätt gällande läxor och att studera skillnader mellan olika åldersgrupper skulle också vara intressant.
Österlind (2001) menar att det finns brist på forskning som tar hänsyn till läxuppgifternas karaktär och olika skolämnens förutsättningar och läxornas innehållsliga aspekter. Detta kan också vara något att undersöka närmare. Min studie kunde inte besvara en av frågeställningarna i syftet, vilka läxor som uppfattas positivt
och/eller negativt, eftersom mina frågor inte var ställda på ett sådant sätt att det framkom. För att konkret kunna ge förslag på sådana läxor behövs en större och mer omfattande studie, med andra ställda frågor.
Referenser
Antonovsky, Aaron. (1987). Hälsans mysterium, Stockholm: Natur och Kultur.
Buell, John. (2004). Closing the book on homework, Philadelphia: Temple University Press.
Cooper, Harris. (1989). Syntheses of research on homework. Educational Leadership, 47, s 85-91.
Cooper, Harris.(2001). The battle over homework: common ground for administrators,
teachers, and parents, Thousand Oaks, Calif.: Corwin Press.
Epstein, Joyce. L., & Van Voorhis, Frances. L. (2001). More than minutes: Teachers´ roles in designing homework. Educational Psychologist, 2001, (Vol. 36, Nr 3) s. 181- 194.
Eriksson, Monica. (2007). Unravelling the Mystery of Salutogenesis. The evidence base
of the salutogenic research as measured by Antonovsky's Sense of Coherence Scale. Vasa: Åbo Akademi, Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten.
Flising, Lisbeth, Fredriksson Gunilla & Lund Kjell, (1996). Föräldrakontakt, Stockholm: Informationsförlaget och författarna.
Fredriksen, Ståle. (2005, 29 september). Lekser er overgrep. VG Nett,
http://www.vg.no/nyheter/meninger/artikkel.php?artid=107945, nerladdat 071204. Gjems, Liv. (1997). Handledning i professionsgrupper Lund: Studentlitteratur.
Hellsten, Jan-Olof. (1997). Läxor är inget att orda om, Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur. Pedagogisk forskning i Sverige, 1997 (Årg. 2 Nr 3), s. 205-220. Hellsten, Jan-Olof. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av
hur grundskoleelevers arbetsmiljöskapas – förändras- förblir som den är. Uppsala: Uppsala universitet.
Hellsten, Jan-Olof. (2004). Läxorna skapar ohälsa. Lärarnas tidning, 2004 (Nr 8), s. 15- 16.
Horgby, Anne-Charlotte. (2004). Ingen lag reglerar läxor. Lärarnas tidning, 2004 (Nr 8), s.16.
Höjerback, Ingrid. & Lööv, Thomas. (1987). LÄXOR-FINNS DOM? En studie av
skolvariabler från MEDIAPANEL, (Forskningsrapporter i kommunikationssociologi, Rapport Nr 8) Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Johanneson, Eva. (2002). Är läxor bra för barn? Föräldrars och lärares syn på läxan
och dess betydelse. (Examensarbete, Specialpedagogiska programmet, 10 p, C-nivå). Ort okänd: Pedagogiska institutionen.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leo, Ulf. (2004). Läxor är och förblir skolarbete, En studie om inställningar till läxor i
ett F-9spår i grundskolan. (Uppsats 20 p, Magisterkurs i utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap) Malmö: Malmö högskola.
Leo, Ulf. (2008). Läxor – vad är de till för? Lärarnas tidning, 2008, (Nr 9) s. 30-33. Lindell, Ebbe. (1989). Hemarbetets (läxornas) utformning och effekter. /Pedagogiskt-
psykologiska problem. (META rapport Nr 2, Nr 515), Malmö: Lunds universitet.
Lundgren, Marianne. & Persson, Bengt. (2003). Barn och unga i riskzonen, samverkan
och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Lundgren, Torbjörn. Ohlis, Karin. 2003, Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter, Stockholm: Förbundet FMLS, Specialpedagogiska institutet.
Lärarnas tidning. (2008). Föräldrakontakt starkt skäl för läxor. (Nr 9), s. 6. Läroplan för grundskolan. (1980). LGR 80. Stockholm: Liber.
Läroplan för grundskolan. (1994). LPO 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin, (2007). Hämtat 4 december 2007, från
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O236227.
Nilsson, Berit. (2002) Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? Umeå: Umeå University Medical dissertations.
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Torsten. (1991) Vetenskap för nybörjare. Stockholm: Liber. Trost, Jan. (1994) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vuxna mot droger, (2008). KASAM – Känsla av sammanhang, International Organisation of Good Templars, IOGT-NTO, Hämtat 29 april 2008, från
http://www.vuxnamotdroger.nu/templates/SimplePage.aspx?id=2398.
Warton, Pamela.W. (1998). Australian mothers´ views about responsibility for homework in primary school. Research in Education, 59, s. 50-58.
Warton, Pamela.W. (2001). The Forgotten Voices in Homework: Views of Students.
Educational Psychologist, 36/3, 155-165. Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Westin, Charles. (1994). Från registrering av uppgifter till tolkning av uppgifter. I Bengt-Erik. Eriksson & Elisabet. Näsman (red.), Samhällsvetenskap och
vardagserfarenhet. Stockholm: Liber utbildning.
Westlund, Ingrid. (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
Westlund, Ingrid. (2007). Läxor en svårfångad företeelse. K. Granström (Red.) Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus, 2007, Myndigheten för skolutveckling (Nr 33) s. 81-94.
Westlund, Ingrid. (2008). Föräldrakontakt starkt skäl för läxor. Lärarnas tidning, 2008, (Nr 9) s. 6.
Österlind, Eva. 2001, Elevers förhållningssätt till läxor – en uppföljningsstudie, Rapport 2 001:1, Gävle: Högskolan Dalarna.
Bilaga 1:Intervjufrågor
1. Kommer du ihåg första gången du fick en läxa? Hur kände du dig då? 2. Vad tänker du på när du hör ordet läxa nu?
3. Är du duktig i skolan?
4. I vilket ämne har du det jobbigast? 5. Varför har man läxor?
6. Vad är bra med läxor? 7. Vad är dåligt med läxor?
8. Kan man ge sig själv läxa? 9. Tycker du att man ska ha läxor? 10. Vilka läxor tycker du är bra läxor? 11. Vilka läxor är dåliga läxor?
12. Hur många läxor har du just nu?
13. Hur hjälper läxorna dig att klara skolarbetet bättre? 14. Har alla i klassen samma läxor?
15. Vilken läxa tycker du mest om att göra? Varför är den roligast? 16. Vilken läxa tycker du minst om att göra? Varför är den tråkigast? 17. Finns det läxor som hjälper dig? Vilka?
18. Vad är besvärligast för dig när du ska göra läxan? 19. Händer det att du får en läxa du inte förstår?
20. Vilket är lättast, jobba med skolarbete hemma eller i skolan? 21. Skulle du lära dig lika mycket om du inte hade några läxor? 22. När får du välja läxa själv?
23. Tycker du att elever ska få välja läxa själv? 24. Finns det någon läxa som du skulle vilja ha? 25. Finns det någon läxa som du inte vill ha? 26. Hur lång tid tar det för dig att göra läxorna? 27. När jobbar du extra mycket med läxorna? 28. Kan du göra läxorna utan hjälp?
29. Om du behöver hjälp med läxorna, vem hjälper dig då? 30. Får ni göra läxor i skolan?
31. Får du flest lätta eller flest svåra läxor? 32. Vad skulle hända om man förbjöd läxor?
Bilaga 2: Databearbetning/analys
Begriplighet (jag vet/jag vet inte) – Uppfattas läxa begripligt för eleven? – Elevens syn på läxor.
Frågor; 1, 2, 5, 6, 7, 12, 30, 32
Hanterbarhet (jag kan/jag kan inte) – Uppfattas läxa hanterbart för eleven?
– Uppfattas läxor ha positiv inverkan på skolarbetet? – Uppfattas läxor ha negativ inverkan på skolarbetet? Frågor; 3, 4, 13, 14, 17, 18, 19, 20, 21, 26, 28, 29, 31 Meningsfullhet (jag vill/jag vill inte)
– Uppfattas läxa meningsfullt för eleven? – Vilka läxor uppfattas positivt?
– Vilka läxor uppfattas negativt?