I följande kapitel har jag försökt att hitta och se likheter, skillnader och mönster i resultatet enligt ad hoc-metoden (Kvale, 1997). Min utgångspunkt har varit frågeställningarna i syftet men även de frågeställningar som ställs utifrån teorin om KASAM (Antonovsky, 1987).
7.1 Har läxorna någon positiv och/eller negativ inverkan?
När det gäller om läxorna har någon positiv inverkan på skolarbetet så kan man konstatera att de två äldsta eleverna som går i år 8 och år 9, ser nyttan med läxorna. De tror båda att läxor behövs och att det hjälper dem att klara skolarbetet bättre. De yngre eleverna som går i år 5 och år 4 tycker däremot inte att läxorna hjälper dem att bli bättre i skolan utan ser läxorna som onödiga och svåra. De anser att läxorna tar på deras kraft, energi och tid. Eleven i år 3 tror inte heller att läxorna hjälper honom att bli bättre men han har bildat sig en uppfattning om att läxorna är till för honom och att de existerar för att han ska lära sig.
Det är endast eleven i år 9 som trots sina svårigheter inte uppfattar läxorna som en belastning på grund av sina svårigheter. De fyra andra eleverna som jag intervjuade uppfattar att läxorna har en negativ inverkan på grund av att deras svårigheter kommer i fokus. Tiden som läxorna tar från fritiden upplevs även av de äldre eleverna som negativt. De tycker att de får för många läxor och berättar att det tar lång tid för dem att göra sina läxor. Det finns annat de skulle vilja göra i stället och eleven i år 9 nämner att han skulle vilja ägna sig åt någon mer fritidssysselsättning och eleven i år 4 skulle vilja vara mer med kompisar.
På frågan vilka läxor som har positiv inverkan så nämner två av eleverna, år 4 och år 8, att det är engelska glosor som är positiva. Engelska var också det ämne som eleven i år 3 skulle vilja ha läxa i. De läxor som uppfattas positivt för eleverna i år 3-8 är de läxor
som uppfattas som lätta men även de läxor som är roliga att göra. För eleven i år 9 är de positiva läxorna mer kopplat till hans personliga intresse.
När det gäller vilka läxor som har en negativ inverkan nämndes först och främst de läxor som av eleverna uppfattades som svåra och besvärliga. Eleven i år 9 uppfattade repetitionsläxa negativt eftersom den enligt honom var meningslös, medan eleven i år 8 nämnde repetitionsläxa som en av de enklare läxorna som uppfattades positivt. Negativa läxor för eleven i år 8 var engelska glosor som är helt nya, eftersom de för honom tar lång tid att lära sig. ”Jag är inte så snabbinlärd jag måste sitta länge för att nöta in det, så är det.” Eleven i år 5 nämner också engelska glosor som den läxa som han uppfattar har negativ inverkan eftersom, ”Det är svårt att komma ihåg och att stava dem”. För de yngsta eleverna i år 3 och år 4, är det matematik respektive svenska, läsning, som uppfattas negativt. Det är dessa ämnen som eleverna också uppfattar som svårast.
Engelska är ett ämne som ofta dyker upp i samtalet kring läxor. Det nämns både när det talas om positiva och negativa läxor. Eleven i år 8 talar om engelskan både när det gäller positiv och negativ läxa. Positiv i den bemärkelsen att han är medveten om engelskaläxans betydelse för lärandet, negativt med tanke på att han har specifika inlärningssvårigheter. Läxa i matematik nämns av eleverna i år 3, år 4 och år 5. Samtliga nämner matematikläxan när vi talar om negativa läxor. Eleven i år 3 menar att matemaikläxan tar för lång tid att göra och eleverna i år 4 och år 5 uppfattar båda att matematikläxan är för svår för dem. Men eleven i år 5 talar även om en viss matematikläxa som han tycker är lätt, när vi samtalar om positiva läxor.
7.2 KASAM i relation till läxor
Begriplighet
När det gäller begriplighet så har alla elever utom eleven i år 5 hög begriplighet när det gäller läxor. De har en klar bild för sig varför skolan ger läxor. Eleven i år 5 däremot vet inte varför läxor ges och har inte förstått syftet med dem över huvud taget.
Hanterbarhet
Eleverna i år 8 och 9 har när det gäller läxor hög hanterbarhet. De har bra självförtroende, de är medvetna om sina brister men också sina resurser. När de inte förstår eller när de inte kan, så vet de vart de kan vända sig. Eleverna i år 4 och 5 har låg hanterbarhet. De uttrycker sin frustration över hur svårt de tycker läxorna är och de är medvetna om sina specifika svårigheter. De klarar inte läxorna utan hjälp men får hjälp hemma. Eleven i år 3 har en ”ojämn” hanterbarhet. Det finns dagar då hanterbarheten skulle beskrivas som hög och andra dagar skulle den beskrivas som låg. Vissa dagar går det lätt och bra andra dagar är det tvärtom.
Meningsfullhet
När det gäller meningsfullhet så är det bara eleven i år 9 som har en hög meningsfullhet. De andra eleverna som jag intervjuade har en låg meningsfullhet. Läxorna uppfattas inte vara värda att lägga tid och engagemang på eftersom läxorna till stor del uppfattas som onödiga. Även eleven i år 9 uppfattar vissa läxor onödiga men till skillnad från de andra så har han bortsett från det och ser läxorna i en helhet.
Individuella läxor anser bara eleven i år 4 att man ska ha och menar att då kan eleverna själva välja att öva på sådant de behöver lära sig. Eleverna i år 3 och år 9 menar att skulle eleverna själva välja så skulle de bara välja enkla läxor som inte lär dem något. Eleverna i år 5 och år 8 anser att det skulle vara onödigt att låta eleverna välja läxor själva och att det är bättre att lärarna väljer läxor.
Sammanfattning över elevernas KASAM
Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
År 3 hög begriplighet ”ojämn” hanterbarhet låg meningsfullhet.