Elev år 9
Eleven uppfattar läxor som något som är tidskrävande och jobbigt. Han säger att läxorna tar tid från hans fritid. Det tar för det mesta lång tid för honom att göra läxorna;
Det beror på vilken läxa det är och det beror på vilken vecka det är. Men det kan ta upp till tre timmar. Mellan tre till en timme per dag. Det beror på vilket humör och hur du känner dig i skolan.
Det finns negativa läxor, enligt eleven och menar att repetitionsläxorna känns onödiga. Han förklarar det så här;
Vi går igenom det i skolan och sen ska vi kontrollera om vi förstått liksom. Det kommer ju provet sen ändå så. Det är inte onödigt för läraren men det känns onödigt för en själv.
Elev år 8
Det som är dåligt med läxor tycker eleven är att man får för många läxor och att ”man måste göra läxor hela dagen för att klara av allting”. De svåraste läxorna tycker eleven är när det är helt nya glosor i engelska och spanska. Det går lättare att göra läxan om han har glosor som ska repeteras. På frågan om det tar lång tid att göra läxorna blir svaret;
Det tar rätt lång tid faktiskt. Vissa i min klass gör det på en timme eller så, jag kan behöva två kanske. Jag är inte så snabbinlärd jag måste sitta länge för att nöta in det, så är det.
Elev år 5
På frågan vad som är dåligt med läxor svarar eleven så här;
Man lär sig ingenting av läxor. Svaren kommer jag inte ihåg.
Eleven uppfattar inte att läxorna hjälper honom att bli bättre och han tycker det är lättare att jobba i skolan. Det tar lång tid för eleven att göra läxorna och han berättar att det tar allra längst tid att göra ”veckans ord” då de får tolv ord som han ska komma ihåg och som ska stavas. Eleven tycker att han får flest svåra läxor. De besvärligaste läxorna för eleven är matematik, svenska och engelska men matematiken uppfattas som allra svårast.
Matteproblemen. Dem kan jag inte, dem är helt sjuka. Jag fattar dem inte och då kan jag inte. Då frågar jag mamma om hon kan hjälpa mig. Då hjälper hon mig att förstå och då går det lättare.
De negativa läxorna som eleven nämnde var engelska glosor. Det är också på den läxan som den mesta tiden läggs ner. Eleven beskriver det så här;
Engelska, man ska öva 30 ord och ha kvar dem i huvudet och stava dem rätt. Det tycker jag är helt omöjligt. Det är svårt att komma ihåg och att stava dem.
Elev år 4
Eleven uppfattar att han får flest svåra läxor och säger att han inte kan göra dem utan hjälp. Det som för eleven uppfattas besvärligast när det gäller läxor är att det tar lång tid att göra läxorna, att det är svårt och att läxorna slösar på hans krafter och energi. Han
berättar att han inte hinner leka med sina kompisar eftersom han måste göra läxorna. Eleven får även sitta med läxor på helgerna. Han tycker man ska jobba i skolan och inte hemma. Den tråkigaste läxan är enligt eleven matematik eftersom; ”den tar riktigt lång tid att göra”. Det är också matematik som eleven tycker är svårast. De läxorna är till viss del individualiserade. De duktiga i klassen får svårare multiplikationstabell och eleven uttrycker det så här;
De som är extra bra på matte kanske får en annan gångertabell så att en del får 8: an och det minsta man kan få är 6: an. Jag får 6: an för jag är inte så stark i det.
Eleven tror att han skulle lära sig lika mycket utan läxor. Elev år 3
Det är de svåra läxorna som är de dåliga läxorna. Läxor som är besvärligast för eleven är svenska och engelska. Svårast för eleven är läsningen eftersom ”det alltid är så långa läxor”. På frågan vad som är besvärligast när han ska göra läxan, svarar han så här;
När man ser alla talen och tänker att detta kommer att ta en evighet. Det är det jobbigaste med läxor, att de tar tid.
6.3 KASAM i relation till läxor
Begriplighet
Elev år 9
Eleven förstår att han lär sig av sina läxor även om han uppfattar läxorna som jobbiga och tidskrävande. Han var inne i en lugn läxperiod då intervjun gjordes och satt med sina läxor en halvtimme per dag. På frågan varför man har läxor svarar han så här;
För att läraren ska kunna kolla att man tar ansvar om sina hemarbeten och för att kolla vad vi kan utanför skolan.
Om man skulle förbjuda läxor så skulle han själv hålla på med en till fritidssysselsättning, något för att bygga upp fysiken. Eleven har utvecklat en hög
Elev år 8
Eleven uppfattar läxorna som att de ska vara en hjälp för honom att klara skolan bättre. Han var själv inne i en lugn läxperiod vid intervjutillfället. I skolan ges inget tillfälle att göra läxorna. På frågan om vad som skulle hända om man skulle förbjuda läxor svarar eleven;
Många ungdomar skulle bli väldigt glada. Jag vet faktiskt inte. Det skulle väl bli, jag tror att det skulle bli längre skoldagar. Om du inte hade läxor så skulle kanske behöva gå till fyra istället för till tre. Kanske t.o.m. längre för att du inte har några läxor.
Eleven har en hög begriplighet när det gäller läxor.
Elev år 5
På frågan om varför man har läxor svarar eleven först att ”det är för att man ska ha tråkigt”. Sedan svarar han;
Vet inte. Man kan lika gärna göra det i skolan det är onödigt att göra det hemma. Det finns inget bra med läxor.
Eleven har fyra läxor i veckan. Det ges inget tillfälle att göra läxorna i skolan. Eleven har en låg begriplighet när det gäller läxor. Han ser ingen nytta alls med läxorna.
Elev år 4
Elevens syn på läxor är att man ger läxor för att eleverna ska lära sig fortare och för att skoldagen inte ska behöva vara så lång. Eleven har i genomsnitt sex läxor i veckan och tycker att det är för mycket.Han får inte göra några läxor i skolan. På frågan vad som skulle hända om man förbjöd läxor svarade han så här;
Då skulle jag få frihet. Jag skulle inte slösa energi och skulle orka med skolan dagen efter, och då skulle jag bli starkare i skolan.
Eleven ser läxorna som en fördel för de vuxna. Det är bland annat för att eleverna ska lära sig fortare som man har läxor och det gagnar således läraren. Läxorna i relation till begriplighet tyder på att eleven har skapat sig en hög begriplighet. Han har bildat sig en uppfattning om vad läxorna är till för. Även om han inte är positivt inställd till läxor har han accepterat att de finns och han gör dem så gott han kan.
Elev år 3
Eleven anser att man har läxor för att man ska lära sig och säger att läxor är bra för ”lite allt möjligt”. Eleven har två till tre läxor i veckan. Han har bildat sig en uppfattning om varför man har läxor, att läxorna är till för honom själv. Om man skulle förbjuda läxor så tror han att man inte skulle lära sig någonting. Eleven har utvecklat en hög
begriplighet när det gäller läxor. Hanterbarhet
Elev år 9
Eleven som är dyslektiker svarade på frågan om han var duktig i skolan så här; ”Ja, för att vara mig”. Svenska och engelska är de ämnena i skolan som han tycker är besvärligast och säger att det beror på hans dyslexi. Men när det gäller vad som är mest besvärligt när han ska göra läxan svarar han att ”det är att ta sig tiden”. Det händer att han inte förstår läxan och då brukar han be sina lärare att förklara läxan en gång till eller ringer han en kompis. När han inte förstår något under tiden han gör läxan så vänder han sig till sin mamma. Eleven har en hög hanterbarhet när det gäller läxor.
Elev år 8
Eleven tycker själv att han är duktig i skolan. Det han uppfattar som besvärligast är matematik och NO. Förklaringen som ges är att det saknas intresse för dessa ämnen.
Matte och NO tycker jag är jobbigt. För det första har jag svårt för matte och NO tycker jag bara… man ska bara lära sig en massa formler, allting som man bara, puh. Det är tråkigt helt enkelt, man är inte jätteintresserad av vissa saker, då blir det bara tråkigt. Sitta o lyssna på saker man inte är särskilt intresserad av.
Eleven har självförtroende och vet att han kan även om det tar längre tid för honom att lära sig än det gör för klasskompisarna. De flesta läxorna klarar han av att göra utan hjälp men behöver han hjälp hemma så är det hans mamma som hjälper honom. Han vet således vart han ska vända sig om han har problem med läxorna. Elevens uppfattning om läxor i relation till KASAM: s hanterbarhet visar på en hög hanterbarhet.
Elev år 5
Eleven anser sig inte vara bäst i skolan men tycker att han är duktig i bild, drama och idrott. Han har svårt att förstå sina läxor och hans svårigheter kommer i fokus när han ska göra sina läxor. Han har svårigheter med att stava, komma ihåg och förstå
matematiska problem. Hemma får han hjälp med läxorna av sin mamma. Eleven har utvecklat en låg hanterbarhet när det gäller läxor.
Elev år 4
Eleven uppfattar sig som duktig i skolan i vissa ämnen men inte så bra i andra. Det finns andra saker i skolan som eleven tycker är besvärligt som inte har med skolämnen att göra. Han får hjälp att göra sina läxor av sina föräldrar och av sin storasyster. Eleven uttrycker många gånger att han uppfattar läxorna som svåra och att de tar mycket tid, kraft och energi. Det är främst matematiken som han tycker är svår. Han är själv medveten om sina tillkortakommanden. I relation till begreppet läxor visar svaren på att eleven har en låg hanterbarhet.
Elev år 3
Eleven känner sig duktig i skolan vissa dagar andra dagar känner han sig dålig. Det finns läxor han klarar han av men det finns också läxor som han inte alls kan och förstår. Den svåraste läxan är svenska, läsning, den tar lång tid för honom att göra. Det är inte alltid han får hjälp med läxorna hemma vilket gör att han inte alltid känner att han hanterar situationen. Eleven visar på en hanterbarhet som är ojämn. Vissa dagar har eleven hög hanterbarhet, andra dagar låg.
Meningsfullhet
Elev år 9
Eleven tycker att det är lättare att jobba i skolan eftersom det är lättare att bli motiverad där. Det finns onödiga läxor som eleven inte uppfattar meningsfulla men i sin helhet så är läxor meningsfulla för eleven. Eleven ger sig själv läxor när han ligger efter för att kunna hänga med, men individuella läxor tror han inte på. Hans syn är följande;
Det skulle vara svårt att motivera, det skulle bli många färre och onödiga läxor som kan göras snabbt.
Eleven har hög meningsfullhet när det gäller KASAM i relation till läxor.
Elev år 8
tycker det verkar onödigt att eleverna själva skulle bestämma sina läxor och tycker att det är bättre att lärarna ger läxor. Ibland får eleverna på hans skola själva bestämma läxa men då är det för att man ska få chans att få högre betyg. Vissa av hans klasskompisar satsar då på VG och MVG. Trots att eleven inte alls är förtjust i läxor så ser han till en viss del en mening med dem, men i relation till KASAM har eleven utvecklat en ”viss”
meningsfullhet när det gäller läxor.
Elev år 5
För eleven är läxorna något som är svårt, besvärligt och som inte ger någonting. Han tycker det är lättare att jobba i skolan eftersom ”då får man jobba i en massa böcker och det är lättare”. Eleven tycker att det skulle vara onödigt att eleverna själva ska välja läxor. Han tycker det är bättre att lärarna bestämmer läxa. När det gäller läxor har eleven utvecklat en låg meningsfullhet.
Elev år 4
Den enda läxan som uppfattas meningsfull för eleven är engelska glosor eftersom läraren är duktig i engelska och lär ut bra. De andra läxorna, som de i svenska uppfattar eleven att han redan kan och förstår inte nyttan med dem. Men det finns gånger då eleven själv väljer att ta med sig läxor hem när, ”… jag inte har tid i skolan och när de pressar en så att man måste hinna bli färdig”. Han berättar att han tar hem böckerna för att de säger att man ska vara klar en viss dag men att det inte alltid han orkar göra något. Eleven tycker att man ska få välja läxa själv.
Ja, det man har svårt för, det behöver man lära sig. Kan man det behöver man ju inte öva på det. Men jag tycker man ska jobba i skolan. Skolan är jobb och hemma är fritt.
Läxan i relation till meningsfullhet hos denna elev visar på en låg meningsfullhet. Eleven har svårt att hitta motivationen att göra läxorna och vill inte göra dem.
Elev år 3
Det finns visserligen läxor som eleven tycker är roliga att göra, men läxor är ingenting som eleven vill ha eller vill göra. Det är de roliga läxorna som eleven tycker är bra läxor och nämner då de läxor där han själv får söka information på Internet. En läxa som han
skulle vilja ha är engelska. Men de tråkiga, de svåra, har han svårt att hitta motivationen till och de leder till tjat hemma. På frågan vilka läxor han inte vill ha, svarar han;
Det finns många, men de tråkiga som man får tjat att man måste göra, t.ex. gångertabellen.
Eleven tycker att det är lättare att jobba i skolan än hemma eftersom ”de går runt där och mamma måste städa och allt”. Han tycker inte att man ska få välja läxa själv ”för då tar man de enklaste och då lär man sig aldrig något”. Eleven visar på låg meningsfullhet när det gäller läxor.