Under mitt arbete har jag ofta tänkt på olika områden som vore intressant att forska vidare på. Exempelvis genom att utvidga undersökningen och göra en enkätundersökning bland både elever, föräldrar och pedagoger för att få veta vad fler individer har för idéer om bedömning om de nationella proven skulle upphöra. Det vore också intressant i ljuset av mitt resultat att undersöka bland lärare allmänt, hur de använder resultaten av de nationella proven och i vilken mån resultaten av de nationella proven kommer till nytta i undervisningen.
Mina resultat visar att man i skolan prioriterar teoretiska ämnen framför praktiska. Därför tycker jag att det skulle vara av stort intresse att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd själva skulle välja om de hade större valmöjligheter inom de praktiska inriktningarna.
REFERENSER
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Emanuelsson, I.(2000): KRUT 99,3. 2000.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, (2001): Forskning inom det
specialpedagogiska området. Skolverket. Kalmar.
Dewey, J. (1997). Democracy and Education. Publisher: The World Wide SchoolTM Publication Date: November 1997. Published from: Seattle, Washington, USA. Internetutskrift 06.05.06
Fair test: The Dangerous Consequences of High-Stakes Standardized Testing. The National Center for Fair & Open Testing. Website: www.FairTest.org. Internetutskrift 06.03.04.
Gardner, H. (1994). De sju intelligenserna. Svensk översättning. Stockholm: Brain BooksAB. Orginalets titel ( 1983) Frames of the Mind-theori of Multiple Intelligences.
Grundskolelärarnas årsmöte 18-19.febr. 2005. Ett uttalande från årsmötets
skolkommitté. www.ki.is. Internetutskrift 05.11.22.
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ökologi. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. (3:je uppl.) Wahlström och Widstrand. Tryckt av ScandBook AB, Smedjebacken 2004.
Haug, P. & Tössebro, J.: Theoretical perspectives on special education Norway: Höyskoleforlaget AS.
Haug, P. (1998). Norwegian special education: Development and status. (Red.) Haug, P. & Tössebro, J.: Theoretical perspectives on special education. (ss.15-37) Norway: Höyskoleforlaget AS.
Hilmarsdóttir, G, H. (2006). Hverjum þjóna samræmd próf?- Vilka tjänar nationella prov? (Examensarbete BA.) Reykjavík: Háskóli Íslands/Islands Universitet.
Holme, IM., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningmetodik, om kvalitativa och
kvantitativa metoder. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langenfeld, K. L., Thurlow, M. L., & Scott, D. L. (1996). High stakes testing for
students: Unanswered questions and implications for students with disabilities
Center on Educational Outcomes. Retrieved [today's date], from the World Wide Web:http://education.umn.edu/NCEO/OnlinePubs/Synthesis26.htm:
internetutskrift: 06.03.02
McIntyre, D. (1970): Education for Democracy (eds) Rubinstein & Stoneman. I: Rowntree, D. (1997): Att bedöma elever, hur kan vi lära känna dem? Lund: Studentlitteratur.
Meeriam, S, B. (1994): Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Menntamálráðuneytið (utbildningsdepartementet): Lög nr. 66/1995. Lög um grunnskóla
/Grundskolelagen. Reykjavík.
Menntamálaráðuneytið (1999) (utbildningsdepartementet): Aðalnámsskrá grunnskóla/
Läroplanen för Grundskolan (Glä´99), Reykjavík.
Menntamálaráðuneytið, (utbildningsdepartementet): Lög nr. 66/1995. Lög um
grunnskóla /Grundskolelagen. Reykjavík.
Menntamálaráðuneytið (utbildningsdepartementet): reglugerð nr. 414/2000 om anordning och genomförande av nationella prov i år tio. Internetutskrift 2005. 11.22.
Menntamálaráðuneytið (utbildningsdepartementet): reglugerð nr.415/2000 om anordning och genomförande av nationella prov i år fyra och sju. Internetutskrift 05.11.22.
Námsmatsstofnun (2005) ( Institutionen för bedömning): Skúlason, S. & Gunnarsson, F. : Samræmd próf i 4. bekk 2005, rit 3 (en rapport om nationella prov i år 4, nr.3). Internetsutskrift 06. 03.27.
Námsmatsstofnun (2003): Rapport om lärares, rektorers och elevers åsikter om
nationella provens innehåll 2002. Internetutskrift 06.03.27.
Námsmatsstofnun (2005): Einarsdottir, R., Gunnarsson,F. & Skúlason, S.: Samræmd
próf í 10. bekk 2005. Reykjavík. Internetustskrift 06.03.27.
Noddings, N. (1997). Pedagogisk filosofi. Det vitenskaplige bibliotek, oversatt til norsk av Thorbjörnsson, M. Norge: Ad notam Gyldendal AS.
Óskarsdóttir, G. Starfsáætlun fræðslumála (utbildningsenhetens planering) í Reykjavík
fyrir árið 2004:, internetutskrift, 21. november 2005.
Persson, B. (2001): Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB
Proppé, Ó. 1983: A dialectical perspective on evaluation as evolution: Critical view of
assessment in Icelandic schools (Doktorsavhandling i University of Illinois).
Reykjavík: Bóksala stúdenta.
Reykjaviks skolnämd: Stefna Fræðsluráðs Reykjavíkur í sérkennslu (Reykjaviks skolnämds riktlinjer om specialpedagogiken i grundskolan), 2002: Reykjavik. http://www.grunnskolar.is.
Rowntree, D. (1997): Att bedöma elever, hur kan vi lära känna dem? Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H-Å. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. G. Berg & HÅ Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten ( ss. 29-64). Stockholm: Liber Distribution.
Sigurdsson, O. (2002). Den goda skolan. Lund: Studentlitteratur.
Sigurgeirsson, I. 2003. Skref í áttina að einstaklingsmiðuðu námi/ steg i mötet med
individuella undervisningsplaner. Internetutskrift: 06.03.30.
http://starfsfolk.khi.is/ingvar/namskeid/fraedslumidstod/vefur/index.htm.
Sigurgeirsson, I. (2004): Viðtal Ingvars Sigurgeirssonar við Gerði Óskarsdóttur fræðslustjóra, um einstaklingsmiðað nám í grunnskólum Reykjavíkur. /En intervju med Gerður Óskarsdóttir enhetschef för utbildningen i Reykjavíks grundskolor som handlar om individuella läroplaner i Reykjaviks grundskolor/: Netla-
internettidning om pedagogik och utbildning: Rannsóknarstofnun Kennaraháskóla Íslands. Viðtal birt 25. mars 2004. Internetutskrift 21. november 2005.
Sigþórsson, R. ( 2005): “ Að þekkja matinn frá moðinu” Om nationella provens fördelar och nackdelar i grundskolan. Glæður (tidskrift om specialpedagogik) 16, 4-11. Skidmore, D. (1998). Divergent pedagogical dicourses: (Red.) Haug, P. & Tössebro, J.:
Theoretical perspectives on special education. (ss.131-144) Norway:
Höyskoleforlaget AS.
Skolverket, 2004. Prövostenar i praktiken, Grundskolans nationella provsystem i ljuset
av användares synpunkter. Stockholm.
Skolverket, 2006. Allmänna råd om individuell utvecklingsplan. www.skolverket.se.: internetutskrift: 06.03.30.
Stangvik, G. (1998). A critical-theoretical analysis of a reform project in special education. (Red.) Haug, P. & Tössebro, J.: Theoretical perspectives on special
education. (ss. 145- 161). Norway: Höyskoleforlaget AS.
Vígþórsson,B. ( 2003). Bót eða dót? Funderingar om Grundskolans läroplaner 1999.
Kennaraháskóla Íslands/ Isländska lärarhögskolans forskningsinstitut. Internetutskrift. 05.11.12.
Åberg, A. & Taguchi H.L (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
BILAGA
Mina frågeställningar:
• Hur upplever barn, föräldrar och lärare nationella proven? • Styrs undervisningen av nationella proven?
• Är nationella prov förenliga med individuella undervisnings-/kursplaner ? • Kan provsituationen bättre anpassas för barn i svårigheter?
• Hur kan skolan anpassa sig bättre till elever i svårigheter ?
I enlighet med mina frågeställningar har jag tänkt hålla mig inom följande områden: • upplevelser av nationella proven, hur de påverkar barn med
inlärningssvårigheter (frågor till barn, deras föräldrar och lärare)
• provens inflytande på undervisningen och därmed skolutvecklingen. (Lärare, rektor och enhetschefen för utbildningen i Reykjavik)
• individuella läro-/kursplaner kontra nationella prov. (Föräldrar/ lärare/rektor och skolchef)
Jag kommer att intervjua elverna om deras upplevelser av prov i allmänhet och speciellt de nationella proven. Jag tänker börja samtalen mera allmänt om hur de mår i skolan och vad som är trevligast, vad som är svårast osv, lärandet och resurser (den hjälp) de får. Dessutom hur de upplevde de nationella proven; betygens betydelse, samt allmänna frågor om skolsituationen och framtiden. Intervjun blir halvstrukturerade.
Frågor till eleverna:
A. Lärandet och resurser (den hjälp) som eleven får:
• När och hur lär man sig som bäst ( i en grupp, i klassen, eller enskilt)? • Vad är viktigast att lära sig i skolan?- Varför?
• I vilket ämne tycker du att du lyckas bra?- Skulle du vilja ha fler timmar i det ämnet?
• Vilket ämne är svårast och varför?
• Har du fått den hjälp du behöver i skolan? Hur upplever du den hjälpen?
B. Prov allmänt:
• Varför har man prov? Är de nödvändiga? - Varför? • Kan man lära sig något av proven? - Vad?
• Är du stressad inför proven (Provskräck)? - I så fall vet du varför?
C. Nationella prov:
• På vilket sätt skiljer sig nationella proven från andra tester och prov?
• Vad tyckte du var svårast med nationella proven, (t.ex. läsning, läsförståelse, stavning, grammatik, matematik)?
• Hur mådde du under själva proven? • Hur kändes det att sitta i en liten grupp?
• Kunde du använda dig av bandspelaren? Hur gick det att läsa texten? ( Eleverna får endast instruktionerna och frågorna upplästa, men måste själva läsa texten) • Tyckte du att hjälpen du fick var tillräcklig? Är det något du skulle vilja
förändra?
• Vet du vad du fick för betyg? I så fall hur kändes det att få resultatet?
D. Betygens betydelse och elevens framtidsplaner:
• Diskuterar eleverna betygen?
• Hur viktigt är det att få goda betyg och varför? Vad har man betyg för? (Denna fråga är avsedd för den äldsta eleven som har gått över till gymnasieskolan.) • Vad har du tänkt dig i framtiden? (inte av stor vikt utan bara nyfikenhet)
F. Allmänna frågor:
• Hur ser en bra skola ut?
• Vad tycker du om klasstorleken? • Hur är atmosfären i skolan?
Frågorna till föräldrarna kommer att innehålla samma aspekter som frågorna B, C och D, med vissa förändringar. De kommer att rikta sig mot hur de upplevde barnens känslor inför, under och efter nationella proven och hur de tycker att skolan anpassar sig efter elevernas behov.
Frågor till lärare, rektor och skolchefen:
1. Vilken betydelse har nationella prov för skolan, eleven, läraren? 2. Hur påverkar nationella proven undervisningen och skolutvecklingen?
3. Hur upplever ni de svaga barnens situation inför och under de nationella proven? 4. I en skola för alla där elever ska få arbeta efter sina förutsättningar finns det
alltid elever som inte når målen. Tycker du att det är rättvist att utsätta dessa elever för nationella prov?
5. Tycker du att undervisningen styrs av nationella proven och i så fall hur? 6. Är nationella prov förenliga med individuella undervisnings-/kursplaner ? 7. På vilket sätt kan provsituationen anpassas bättre för barn i svårigheter? 8. Hur kan skolan anpassa sig bättre till elever i svårigheter ?