Regnbågsprojektet

Detta är ett utvecklingsprojekt som startade för två och ett halvt år sedan i ämnena isländska och matematik i årskurserna fyra till sju. Numera finns det från och med årskurs fyra till tio. Projektet innebär att man delar upp tre klasser i samma årskurs i fyra grupper. Grupperna kallar man för gula, röda, gröna och blåa gruppen, och varje grupp har sin egen kursplan som har sin utgångspunkt i elevernas prestationer men alla kursplanerna har samma huvudmål. Speciallärare har ansvar för en av gruppena (gula gruppen som består av 6-10 elever). De andra gruppernas storlek varierar mellan 15 och 25 elever. Skälen för projektet är att försöka möta alla elevers behov och samtidigt

försöka höja elevernas ambitionsnivå. Skolans ledning tyckte att många elever inte jobbade i takt med sina resurser. Målen med projektet är att lärare och skolledare:

• gestaltar ett gemensamt framtidsperspektiv så att man bättre kan realisera myndigheternas förordningar om individuellt lärande (undervisningsplan). • förstår att förändringarna i lärarjobbet måste gå hand i hand med övriga

förändringar i samhället.

• definierar arbetsmiljöns svagheter och styrka och fattar gemensamma beslut om förbättringar i verksamheten.

• lär känna nya undervisningsmetoder

• planlägger hur man ska öka elevernas resultat.

Eleverna kan med lärarnas samtycke byta grupp om de tycker att de inte klarar av målen i den grupp de tillhör, eller att de tror sig kunna åstadkomma mera än i den egna gruppen. Eleverna i den starkaste gruppen får arbeta mycket självständigt, de får extra uppgifter och har mer hemläxa.

5.3.3 Könsfördelning på högstadiet

Klasserna i varje årskurs är tre varav den största klassen består av både flickor och pojkar som presterar bra och tar ansvar för sina studier. Sedan har man två mindre klasser med enbart flickor eller pojkar. Motivationen är att kunna möta eleverna på deras nivå och att uppmuntra exempelvis flickor som har varit tillbakadragna och inte vågat yttra sig inför många. Det samma gäller pojkarna som ofta har en tendens att hävda sig inför flickorna. Fördelarna anser man vara att elever i svårigheter får mera tid och uppmärksamhet från läraren. Visserligen har detta system kritiserats speciellt med tanke på en skola för alla och integrering. Men man menar att de flesta eleverna mår bättre i detta system och lärarna märker att elevernas beteende har förbättras. Denna ordning är under ständig revidering och det beror på elevernas sociala sammansättning om man fortsätter med denna ordning.

5.4 Genomförandet

Intervjuerna ägde rum i vecka fyra. Efter att ha fått rektors tillåtelse för genomförandet av undersökningen kontaktade jag föräldrarna och frågade om jag fick intervjua dessa och deras barn. Därefter kontaktade jag lärarna. Alla tillfrågade visade intresse och

vilja att deltaga. Innan jag mötte föräldrarna hade jag via telefon berättat om undersökningens tema och mina frågeområden.

Efter intervjuerna berättade jag om mitt specifika syfte vilket jag delvis hade undanhållit för att de intervjuade inte påverkades av det, och att de kunde ge sina oförfalskade åsikter om ämnet och inte styras till specifika svar ( jfr. Kvale, 1997). Både rektor och skolchefen var villiga att deltaga och de fick också upplysningar i förväg om innehållet i mina intervjufrågor. Alla blev informerade om att intervjuerna skulle spelas in på band. Samtliga gav sitt muntliga samtycke både beträffande bandinspelningen och användning av det inspelade materialet. Det samma gällde användning av de dokument och utredningar som jag ansåg vara av betydelse för undersökningen. Intervjuerna ägde alla rum på skolan utom samtalet med skolchefen som ägde rum på hennes kontor. Intervjun var halvstrukturerade (Kvale, 1997) dvs. jag använde en översikt över de ämnen som skulle täckas och förslag till frågor och försökte få fram spontana beskrivningar av upplevelserna. De intervjuades namn fingeras samt elevernas kön som alla kallas han och jag har strävat efter att privata data inte kommer att bli identifierbara.

5.5 Databearbetning

Kvale (1997) säger att det inte finns någon standardmetod för textanalys på samma sätt som det finns en rad etablerade tekniker för statistisk analys men han nämner fem olika metoder för analysering av mening i intervjuer. I min analys använde jag mig av olika angrepssätt för skapande av mening: sammanfattande berättelse, direkta citat och kategorier.

Första steget i min analys var att skriva ut mina inspelade samtal vilket gjordes på isländska. Det som blev sagt och inte berörde mina forskningsfrågor skrevs inte. Längden på intervjuerna var varierande, allt ifrån en halvtimma till en timma. Intervjun med eleverna var kortare än med de vuxna.

Andra steget var att dela upp samtalen i kategorier som stämde med mina frågeställningar vilket jag gjorde med olika färger på datorn. Dessa klippte jag sedan ut och upprättade 6 nya dokument, en för varje frågeställning och den sjätte under namnet annat av intresse. Syftet med kategoriseringen var att kunna jämföra de intervjuades

svar och reducera texten till kortare och mer komprimerande form jfr. m. meningskoncentring Kvale (1997).

Tredje steget var att läsa genom dessa kategorier och bestämma hur jag skulle bearbeta texten vidare innan jag började översätta texten till svenska. Under denna fas insåg jag att samtalen skulle delas upp, å ena sidan intervjun med elever och föräldrar och å andra sidan intervjun med pedagogerna för att ge en helhetsbild av elevernas situation. Min tanke var också att texten skulle bli mer intressant att läsa på det viset. Detta orsakade att jag fick gå tillbaka till den ursprungliga texten med elever och föräldrar och skriva en kortfattad sammanställning som resulterade i en form av berättelse med inslag av direkta citat. Pedagogernas kategoriserade svar sammanfattade jag sedan på samma sätt och och jämförde deras åsikter.

Jag har under hela analysen försökt tolka intervjupersonernas svar utan fördomar och med direkta citat få fram belysande exempel av deras upplevelser, vilka jag anser kunna ge en glimt av hur elever i svårigheter upplever nationella proven och det stöd de får i den isländska skolan.

5.6 Tillförlitlighet

Validitet handlar om i vilken mån ens resultat stämmer med verkligheten. Merriam(1994) säger att den grundläggande frågan när det gäller innebörden i begreppen validitet och reliabilitet i en fallundersökning handlar om i vilken utsträckning forskaren kan lita på de resultat som en kvalitativ fallundersökning gett. – ”Validiteten måste bedömas via tolkningar av forskarens erfarenheter i stället för i termer av verkligheten (vilken vi aldrig kan uppleva direkt)” (ibid. s. 177). Kvale (1995) säger att validering blir beroende av ständigt kontrollerande ifrågasättande och teoretiskt tolkande av upptäckterna.

Hur giltigt är det resultat jag har kommit fram till när det gäller den frågeställning som var min utgångspunkt? Har jag fått fram information som belyser området? Ger min datainsamling en äkta verklighetsbild av förhållandena? Har mina frågor i intervjuerna varit för ledande? Alla dessa frågor och flera har surrat i mitt huvud under den tid jag har arbetat med denna undersökning.

Min undersökning grundar sig på elva samtal. Tio av samtalen är gjorda i samma skola. Följaktligen kan jag inte påstå att undersökningen är generaliserbar. Men däremot

är jag övertygat om att intervjupersonerna är trovärdiga. Jag tror att i de citat som jag redovisar ordagrannt i mitt resultatkapitel framgår en sann bild av de intervjuades upplevelse. Jag är medveten om min roll, som utgör själva verktyget i undersökningen, vilken kan påverka de intervjuade, att de kanske vill vara mig till lags och avge de svar som de tror gynnar mina åsikter.

5.7 Etik

Under en intervjuundersökning står man inför många viktiga frågor t.ex. vilken avsikten med undersökningen är och om/ hur den kan bidra till att förbättra människors situation. Till vilka människors fördel blir den? Vilka konsekvenser får undersökningen för dem som deltar, och hur kommer forskarens roll att påverka undersökningen? (Kvale, 1997) menar att etiska avgöranden inte sker på något särskilt stadium av intervjuundersökningen utan aktualiseras under hela forskningsprocessen. Han påpekar också att man måste vara medveten om sin subjektiva inställning till det ämne man har valt så att man inte genom det nära samspelet med de intervjuade faller i den fallgrop att ”köpas” av dem, i den betydelsen att intervjuaren identifierar sig med undersökningspersonerna och rapporterar allting ur deras perspektiv.

Min undersökning gjordes som redan har framgått på min arbetsplats i Reykjavik. Fördelen är att jag kände eleverna och kunde välja de elever som jag trodde var villiga att ställa upp och hade enligt min mening emotionella förutsättningar till att klara av samtalen. Jag kände också till deras svårigheter och tidigare skolgång. Det underlättar också arbetet när man är insatt i skolans inre arbete och vet vad olika ”fenomen” står för.

Nackdelarna kan å andra sidan bli som redan nämnts att de intervjuade blir allt för tillmötesgående och försöker göra mig till lags. Eller att de inte tycker att det är nödvändigt att svara mina frågor eftersom jag ju känner till förhållandena på skolan. Kreativiteten av frågornas utformning kan också försvagas på grund av jag känner mig hemma inom området och därför inte går in i detaljer. Som redan har framkommit har jag varit medveten fallgroparna och försökt motverka deras inflytande. Det bör också nämnas att när jag valde barnen visste jag inte mycket om föräldrarnas bakgrund. Två av föräldrarna har arbetat som assistenter i grundskolan vilket utan tvivel påverkar deras

uppfattningar om nationella prov. Följaktligen kan man fråga sig om de är representativa för föräldrar i allmänhet.

Jag har genom hela arbetets process försökt ha en kritisk inställning i min tolkning av intervjuerna samtidigt som jag säkrar de intervjuades konfidentialitet som redan har nämnts under rubriken ”genomförande” i detta kapitel.

6 RESULTAT

Resultatet redovisas i två delar. Första delen består av elevernas uppfattningar om sin egen skolsituation både med tanke på nationella prov och det stöd de får, samt föräldrarnas uppfattningar om hur skolan bemöter deras barn. I den andra delen redovisas pedagogernas uppfattningar. De två delarna avslutas med en sammanfattande analys. Avsikten med denna uppdelning är att ge en hel och enhetlig bild av elevernas skol- och hemförhållanden vilket innebär att jag inledningsvis ger en kortfattad beskrivning av varje elev och hans svårigheter.

Jag väljer att benämna eleverna E4, E7 och E10. Deras kön uppges inte utan de blir alla kallade för han. Mödrarna blir på samma sätt benämnda M4, M7 och M10 för att värna anonymitet av de intervjuade. Intervjuerna har jag översatt från isländska, men det finns vissa språkliga förändringar i olika citat för att öka läsbarheten utan att innebörden förvrängts.

För att kunna förstå innehållet i intervjun när det gäller regnbågsprojektet och de könsfördelade klasserna på högstadiet hänvisar jag till metodkapitlet under rubriken skolans arbetssätt (5.3.1).