Gällande fortsatt forskning så uppmuntrar vi till att föra vår studie vidare. Då vi tycker att granskandet av journalisten är minst lika viktigt som granskandet av andra
maktfaktorer i vårt samhälle, så ligger det ett stort intresse i att denna forskningen fortskrider. I vårt utförande så valde vi att undersöka hur rapporteringen såg ut 2019, för att vara så nära nutiden som möjligt. För att få en tydligare helhet så kan det vara av intresse hur rapporteringen sett ut tidigare år, och hur den kommer att vara i framtiden.
Vi kommer då kunna följa utvecklingen och se hur den skiljer sig från då till nu. Vi menar att den här studien har mycket mer att ge och att den tidsbegränsning vi haft inte gett oss möjlighet att utveckla studien till dess fulla potential. Fortsatta studier kan koppla forskningen till en större kontext. Denna studie kan ses som en utgångspunkt
eller första del i en fortsatt studie med flera delar. Det vore även av stor vikt att veta hur mycket som skrivs om respektive gäng genom en kvantitativ undersökning. Det skulle gynna den framtida forskningen när vi ser vad medierna tycker är av största
nyhetsvärde. Det finns även rum för att undersöka hur exponeringen har utvecklats genom åren. Har rapporteringen ökat eller minskat för respektive gäng? I så fall hur och i vilken skala? Det ligger även intresse i att undersöka varför & hur läsare väljer vissa typer av nyheter framför andra; vad är det som lockar till läsning? Vidare vore det av stor vikt för forskningen att undersöka hur mediernas exponering om respektive gäng påverkar läsarna. Det är något som skulle vara till stor betydelse då vi skulle få täckning för resultatet av vår forskning; om vårt resultat skulle överensstämma eller skilja sig från en sån studie.
Vår studie bygger på en undersökning av hur text kan tolkas och hur samspelet mellan diskurser, ideologier och sociala praktiker samspelar med varandra. Vi är medvetna om att vi har tolkat det på ett sätt med det skulle kunna tolkas på ett annat sätt om man utgår från en annan infallsvinkel. Det skulle vara intressant att göra en receptionsstudie för att se om samma resultat skulle upprepas och hur mottagaren skulle uppfatta
nyhetsartiklarna med dess frågeställning.
Referenser
Ashcroft, B., Griffiths, G & Tiffin, H (eds). (1998). Key concepts in post-colonial studies. London: Routledge.
Berglez, P. (2010) Kritisk diskursanalys. I M. Ekström., L. Larsson (Red.) Metoder i kommunikationsvetenskap (3, uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brännström, L. (2019, 7 april). Einar, 16, Sverige mest spelade - sanningen om hårda tiden. Expressen. [Tillgänglig: https://www.expressen.se/noje/qs/einar-/ ]
Brottsförebyggande rådet. (1999). MC-brott: Brå-rapport 1999:6. Tillgänglig:
http://www.payback.name/wp-content/uploads/mcbrott19996.pdf [Hämtad 2020.11.10]
Brune, Y. (2004) Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om “invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld. Kungälv: Grafikerna Livréna i Kungälv AB.
Cantwell, O. (2020, 22 januari). Mc-brottsligheten lika stor som bortglömd.
Aftonbladet. Tillgänglig:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/70gmOw/mc-brottsligheten-lika-stor-som-bortglomd
Carvalho, A. (2008) MEDIA(TED) DISCOURSE AND SOCIETY, Journalism Studies, 9:2, 161-177, DOI: 10.1080/14616700701848162
Eide, E. (2019). Seeing the other, reflections on the we. Ingår i Eide, Skare Orgeret &
Mutluer. Transnational othering - global diversities. Media, extremism and free expression. Malmö: Nordicom.
Ekström, M. Johansson, B. (2019) Medier i medie- och kommunikationsveteskap. I M Ekström, M. Johansson, B (Red.) Inledning. (3, uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Elsrud T. (2008) Othering through genderization in the regional press: Constructing brutal others out of immigrants in rural Sweden. European Journal of Cultural Studies, 11(4):423-446. doi:10.1177/1367549408094981
Fenton, N (2007) Getting alternative messages in mainstream media. I M. Coyer, K.
Dowmunt, T. Fountain, A (Red.) The Alternative Media Handbook. Abingdon:
Routledge.
Hackett, R. (1984). Decline of a paradigm? Bias and objectivity in news
Iyengar, S. (1991) Is anyone responsible? How television frames political issues.
London: The University of Chicago Press, Ltd.
Kantar SIFO. (2020). Förtroendebarometern 2020. Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag. Tillgänglig:
https://medieakademin.se/wp-content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf [Hämtad:
2020.11.11]
Kriminalvården. (2019). Vägen ut ur gänget. Om manligheter, broderskap och svikna förhoppningar. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1353825/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2020.11.27]
McCombs, M. (2014) Setting The Agenda. Cambridge: Polity Press.
Media studies. Critical Studies in Mass Communication, 1,3, 229-259. Abingdon:
Taylor & Francis.
Orvesto Konsument. (2019). Räckviddsrapport. Tillgänglig:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvest o_konsument_2019_2.pdf [Hämtad 2019.11.20]
Polismyndigheten (2019) Kriminell påverkan i lokalsamhället - en lägesbild för utvecklingen i utsatta områden. Tillgänglig:
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf [Hämtad: 2020.11.06]
Polismyndigheten. (2018). Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad. Tillgänglig:
https://polisen.se/contentassets/8dc77ac39e024bed9acf834209839e4d/sprangningar-2018.pdf [Hämtad: 2020.11.20]
Polismyndigheten. (2019) Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet.
Stockholm: Polismyndigheten. Tillgänglig:
https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rapporter/ovriga-rapporter/2019-myndighetsgemensam-lagesbild-organiserad-brottslighet.pdf [Hämtad 2020.11.06]
Polismyndigheten. (2019). Sprängningar (allmänfarlig ödeläggelse) per region och månad. Tillgänglig:
https://polisen.se/contentassets/8dc77ac39e024bed9acf834209839e4d/sprangningar-2019.pdf
Polismyndigheten. (2020). Bekräftade skjutningar Sverige. Tillgänglig:
https://polisen.se/contentassets/430a80f929814107abdd4e648116b8d5/bekraftade-skjutningar-2017-2020.pdf [Hämtad: 2020.11.20]
Polisemyndigheten. (2017). Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Tillgänglig:
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf [Hämtad: 2021.01.13].
Pollack, E. (2001). En studie i medier och brott. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.) Från:
https://www.researchgate.net/profile/Ester_Pollack/publication/35007483_En_stud ie_i_medier_och_brott/links/57177f7b08ae09ceb264a9be/En-studie-i-medier-och-brott.pdf
Pollack, E. (2004) Medierade brott I: Blomberg, Helena, Christian Kroll, Tommy Lundström & Hans Swärd (red) Sociala problem och socialpolitik i massmedier. Lund:
Studentlitteratur.
Poole, E. (2020). Journalism Theory. In Wahl-Jorgensen, K., & Hanitzsch, T. (red.) The Handbook of Journalism Studies (2nd ed.). London: Routledge.
Rostami, A., Mondani, H., Carlsson, C., Sturup, J., Sarnecki, J., & Edling, C. (2018).
Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Stockholm:
Institution för Framtidsstudier. Tillgänglig:
https://www.iffs.se/media/22498/brott_2018_4.pdf
Seiler Brylla, C. & Boréus, K. (2018) Kritisk diskursanalys. Kristina Boréus, Göran Bergström, (ed). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (s. 305-351). Lund: Studentlitteratur AB
Shanahan, J. & Morgan, M. (1999) Television and it’s viewers. Cultivation Theory and Research. Cambridge: The Press Syndicate of the University of Cambridge.
Shehata, A. (2015) Medierna och makten över publiken. I M. Nord, L. Strömbäck, J (Red.) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Svenska journalistförbundet. (2020). Publicitetsregler. Tillgänglig:
https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/publicitetsregler [Hämtad 2020.11.18]
Svensson, P. (2019) Diskursanalys. Studentlitteratur AB, Lund.
Tankard, J. W. Jr. (2001). The Empirical Approach to the Study of Media Framing. I/In A. D. Stephen, O. H. Reese. Jr. Gandy, G. E. August. (Eds.), Framing Public Life.
Perspectives on Media and Our Understanding of the Social World. (s. 95-105).
Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc., Publishers.
Westerberg, S. (2020). Skolundersökning om brott. Om utsatthet och delaktighet i brott.
Brottsförebyggande rådet. Tillgänglig:
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306dead/1606817015507/2020_1 1_Skolundersokningen_om_brott_2019.pdf [Hämtad: 2020.11.23]
Vesterhav, D. & Korsell, L. (2016). Kriminella nätverk och grupperingar. Polisens bild av maktstrukturer och marknaden. Brottsförebyggande rådet. Tillgänglig:
https://www.bra.se/download/18.3c6dfe1e15691e1603e1b5ca/1471871016717/2016_12 _Kriminella_natverk_och_grupperingar.pdf [Hämtad: 2020.11.09]
Wheeler, E(2017) "Mass Shootings and the Media: How Race and Ethnicity Influence Media Coverage," Themis: Research Journal of Justice Studies and Forensic Science:
Vol. 5 , Article 5. Från: https://scholarworks.sjsu.edu/themis/vol5/iss1/5 [Hämtad:
2020.11.20]
Winther Jørgensen, M & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur AB Musik:
Einar (2020) Pop smoke (inspelad av Einar, 5iftyy och Moewgli) på Unge med extra energi. Stockholm: NS1