Frågeställning 1

Hur kan UN-Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling hjälpa fastighetsbolag att tänka strategiskt kring ekonomisk hållbarhet?

6.1.1 HÅLLBAR (STADS)UTVECKLING

Vi har kommit fram till att hållbarhetsfrågan i ett stadsprojekt är komplext att

upprätthålla eftersom hållbar stadsutveckling uppnås först när det finns en balans mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna (Yan et al. 2018). Vi konstaterar att om en dimension väger tyngre än en annan dimension kommer hållbarheten att fallera.

Det innebär att stadsutvecklingsprojekt inte kommer uppnå sina uppsatta krav och mål för hållbar stadsutveckling. P. Göransson (personlig kommunikation, 19 april 2021)

påpekade hur projektet Frihamnen i Göteborg bromsat sin utveckling till följd av högt uppsatta ekonomiska krav som inte är praktiskt genomförbara. Vi konstaterar att projektet är praktiskt exempel på ett misslyckat hållbart arbetssätt i stadsutvecklingsprojekt,

eftersom balansen mellan de olika parametrar försummas, vilket bromsade den hållbara integrationen i projektet.

6.1.2 UN-HABITAT

UN-Habitat ger fastighetsbolag möjligheten till att identifiera stadsdelens behov genom att utgå från principerna gatueffektivisering, täthet, funktions- och social blandning och markanvändning (UN-Habitat, 2014). Därav hävdar vi att fastighetsbolag kan tillämpa UN-Habitats fem principer i ett tidigt skede i stadsutvecklingsprojekt, i syfte att uppnå hållbarhetsdimensionerna.

Utifrån empirin och teorin ser vi tydliga samband mellan fastighetsbolaget

Helsingborgshems agerande i stadsutvecklingsprojekt och UN-Habitats hållbarhets principer. Helsingborgshem menar att UN-Habitats hållbarhets principer inte ligger till grund för bolagets stadsutvecklingsprojekt, däremot kan vi starkt bekräfta att bolaget visar stora inslag av hållbarhetsprinciperna i stadsutvecklingsprojektet Närlunda. Vidare belyser vi hur Paul Göransson tillämpar UN-Habitats hållbarhets principer vid olika stadsutvecklingsuppdrag som konsult.

6.1.2.1 GATUNÄT

Genom att tillämpa UN-Habitats hållbarhets principer kan vi bekräfta att det skapar grunden till ett hållbart stadsutvecklingsprojekt där den ekonomiska aspekten beaktas.

51

Mia Larsson bekräftar att Helsingborgshem bör beakta och utveckla effektivisering av gatunät i Närlunda, vilket den första hållbarhetsprincipen uppmanar till effektivisering av gatusammankopplingar. Vi kan konstatera att effektivare gatuförbindelser kommer bidra till ökad rörelse i stadsdelen, vilket UN-habitat menar skapar trygghet i en stadsdel (UN-Habitat, 2014). Omkringliggande områden till en stadsdel bör beaktas vid analys och planering av gatueffektivisering, i syfte att förhindra den implementerade

frimärksplaneringen som Paul Göransson påpekar har dominerat i Sverige stadsplanering.

Eftersom Närlunda är ett miljonprogram ser vi tydliga samband mellan

frimärksplaneringen och bristen på effektiva gatunät i Närlunda. Därav hävdar vi att fastighetsbolag ständigt bör beakta första hållbarhetsprincipen i hopp om förstärkta gatuförbindelser och öka rörelsen i stadsdelen.

6.1.2.2 TÄTHET

Mia Larssons förklaring om mobilisering av de nya P-husen skapar utrymme till

eventuella nya verksamhetslokaler vilket skapar täthet i stadsdelen, som vi starkt kopplar samman med UN-Habitats andra hållbarhetsprincip. Vi konstaterar att hög täthet bidrar till kvalitetsrik markanvändning som kan utnyttjas för exempelvis bostäder,

verksamhetslokaler, samhällsservice och mötesplatser. Om tätheten implementeras i ett stadsutvecklingsprojekt, kan den ge upphov till ekonomisk tillväxt (UN-Habitat, 2014).

Vi ser ett starkt samband till detta genom Paul Göranssons exempel om att Södermalms ökade bostadsprisutveckling uppkommit till följd av beaktning av hög täthet i stadsdelen.

Inför framtida stadsutvecklingsprojekt uppmanar vi att fastighetsbolagen bör

implementera täthetsprincipen i syfte att skapa en kvalitetsrik och attraktiv stadsdel, som kan bidra till ekonomisk lönsamhet i stadsdelen.

6.1.2.3 FUNKTIONSBLANDNING

Utifrån Paul Göranssons perspektiv på hur städer ska utvecklas kan vi påvisa att

mångfunktionalitet i en stadsdel är nödvändig vid stadsutveckling, eftersom han resonerar hur stadsutglesning och bilberoendet minskar i stadsdelen. Samtidigt som Paul Göransson förtydligar svårigheten med förändring från ett monofunktionellt till en mångfunktionell stadsdel. UN-Habitat tredje princip belyser samma fenomen och förtydligar att ökad funktionsblandning i en stadsdel uppfyller invånarnas ekonomiska och sociala behov (UN-Habitat, 2014). Vi kan konstatera att mångfunktionalitet i en stadsdel hindrar stadsutglesning och bilberoendet samtidigt som nya arbeten från införda verksamheterna skapas i stadsdelen, vilket bidrar till den ökad ekonomisk hållbarhet på lokal nivå. Den tredje principen förhåller sig till allas perspektiv i en stadsdel, där bostadsbolag, boende, besökare och näringsidkare gynnas. Mia Larsson förtydligar svårigheten med införandet av nya verksamheter i Närlunda samtidigt som hon förklara att fåtal näringsidkare vill investera i området. Vi inser problematiken och drar slutsatsen att Närlunda är ett miljonprogramsområde som tidigare inte beaktat funktionsblandning vid stadsplanering.

Därav uppmanar vi till att fastighetsbolag framöver ska anbringa ett mångfunktionellt samhälle i ett stadsutvecklingsprojekt.

52

6.1.2.4 SOCIAL BLANDNING

En social blandning ger möjligheten till att olika upplåtelseformer uppförs i ett och samma område, vilket skapar boendeformer för invånare med olika ekonomiska klasser och attraktiva stadsdelar (UN-Habitat, 2014). Vi kan utifrån intervju med Mia Larsson bekräfta att Helsingborgshem strävar efter attraktiva stadsdelar genom uppförandet av olika upplåtelseformer, som medfört till en social blandning av ekonomiska klasser samt olika etniciteter, vilket de boende även instämmer. Samtliga boende respondenter menar även att den sociala blandningen bidragit till trevligare och fräschare område. Vi ser därav ett starkt samband till att implementering av social blandning med olika

upplåtelseformer i en stadsdel bidrar till att nya invånare flyttar in med olika ekonomiska klasser, vilket skapar en ekonomisk variation i stadsdelen.

6.1.2.5 BEGRÄNSAD MARKANVÄNDNINGSSPECIALISERING

UN-Habitats femte hållbarhetsprincip beaktar markanvändningen och markanvändnings besluten i stadsutvecklingsprojekt (UN-Habitat, 2014). Markanvändning i en stadsdel är väsentlig att fylla med olika funktionaliteter menar UN-habitat (2014). På Närlunda har Helsingborgshem bekräftat att kolonilotterna uppfyller en funktionsblandning men tyvärr används området bara av koloniägare, vilket vi hävdar motstrider UN-Habitats femte hållbarhetsprincip. Därav konstaterar vi att fastighetsbolag bör utnyttja liknande områden till en aktivitet för allmänheten som kan bidra till attraktivitet och kvalitet av markområde i stadsdelen.

Vi instämmer med Paul Göranssons rekommendation om att införa flertal

kvällsverksamheten i stadsdelar eftersom det bidrar till mer rörelse och medvetenhet i området, även under kvällstider. Utifrån intervjuerna med boende i Närlunda förstår vi att kriminaliteten i området fortfarande behöver minskas. Vi hävdar att om fler

kvällsverksamheter, som exempelvis restauranger, införs i Närlunda förmodar vi att det kommer skapas mer rörelse på kvällstider och därav en tryggare boendemiljö. Därför anser vi att fastighetsbolag bör ständigt analysera sin markanvändningseffektivisering, i syfte att finna platser till attraktiva och väsentliga verksamheter, mötesplatser och samhällsfunktioner.

6.1.3 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER

Utifrån studien kan vi konstatera att ekonomisk hållbarhet är ett komplext ämne, men som tidigare bekräftat har en stor roll i hållbarhetsprojekt. Vi drar slutsatsen att i ett hållbart stadsprojekt anser vi att det viktigaste är att på sikt skapa en hållbar ekonomisk stadsdel. Därav uppmanar vi fastighetsbolag att implementera hållbart arbetssätt där alla tre dimensionerna beaktas, i syfte att uppnå den eftersträvade ekonomiska hållbarheten.

Vi drar slutsatsen att UN-Habitat skapar tillvägagångssätt åt fastighetsbolag att skapa ett hållbart stadsutvecklingsprojekt utifrån hållbarhets principerna. Hållbarhetsprinciperna ger upphov till effektivare gatunät, ökad kvalitativ täthet, ökad social och

funktionsblandning samt medvetenhet om markanvändningen i stadsdelen. Dessa faktorer

53

skapar på sikt ekonomiska lönsamhet för stadsdelen eftersom bostadsägare, invånare och näringsidkare får möjligheten att investera och påverka sin inkomst med hjälp av den utvecklade stadsdelen.