• Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm:
Liber AB.
• Baeten, G., Westin, S., Pull, E., & Molina, I. (2017). Pressure and violence:
Housing renovation and displacement in Sweden. Environment and Planning. A, 49(3), 631–651. https://doi.org/10.1177/0308518X16676271
• Bengtsson, B., red., Annaniassen, E., Jensen, L., Ruonavaara, H. & Sveinsson, J.
R. (2013) Varför så olika? Nordisk bostadspolitik i jämförande historiskt ljus.
Malmö: Égalité
• Beusch, P. (2018). Integrera styr- och kontrollverktyg för hållbarhet. I Rimmel, G., Arvidsson, S., Beusch, P., Hartmann, B., Jonäll, K., Sabelfeld, S., & Skoog, M. (Red.), Redovisning för hållbarhet (1 uppl.). Sanoma Utbildning.
• Borglund, T., De Geer, H., Sweet, S., Frostenson, M., Grafström, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, A.E. & Windell, K. (2021). CSR och hållbart
företagande. (Tredje upplagan). Stockholm: Sanoma utbildning.
• Boverket b. (2003). Bättre koll på underhåll. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2003/battre_koll_p a_underhall.pdf
• Boverket f. (2007). Bostadspolitiken – Svensk politik för boende, byggnade och planering under 130 år. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/bostadspolitik en.pdf
• Boverket c. (2010). Socialt hållbar stadsutveckling. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar-stadsutveckling.pdf
• Boverket e. (2015) Attraktiva miljonprogramsområden: platskvalitet med ökad delaktighet. Hämtat från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/attraktiva-miljonprogramsomraden-platskvalitet-med-okad-delaktighet3.pdf
• Boverket a. (2020). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder.
Hämtat från
59
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogramme/
• Boverket d. (2020). Förhållningssätt till hållbar utveckling. Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/fysisk-planering/forhallningssatt1
• Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder.
Stockholm: Liber AB.
• Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business research methods. (4. ed.) Oxford:
Oxford Univ. Press
• Cattano, C., Valdes-Vasquez, R., Plumblee, J. M., & Klotz, L. (2013). Potential solutions to common barriers experienced during the delivery of building renovations for improved energy performance: Literature review and case study. Journal of architectural engineering, 19(3), 164-167.
• Eccles, R. G., Ioannou, I., & Serafeim, G. (2014). The Impact of Corporate Sustainability on Organizational Processes and Performance. Management Science, 60(11), 2835–2857. https://doi.org/10.1287/mnsc.2014.1984
• Forsemalm, J., Johansson, M., Göransson, P., & Ander, M. (2019).
Evidensbaserad stadsutveckling: bortom urbana anekdoter (Första upplagan).
Dokument Press.
• From, L. (2011) Hållbar stadsutveckling: forskningsöversikt. Stockholm: Formas.
• Grankvist, P. (2009). CSR i praktiken: hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar.Liber.
• Grauers, F. (2016). Fastighetsköp. (21., [rev.] uppl.) Lund: Juristförlaget.
• HALL, T., & VIDÉN, S. (2005). The Million Homes Programme: a review of the great Swedish planning project. Planning Perspectives, 20(3), 301–328.
https://doi.org/10.1080/02665430500130233
• Hedenfelt, E. (2013). Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling: ett integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system.
[Malmö]: Malmö högskola.
60
• Hedenus, F., Persson, M., & Sprei, F. (2018). Hållbar utveckling. Lund:
Studentlitteratur AB,
• Helsingborg. (27 augusti 2016). Planprogram för Närlunda. Hämtat från https://helsingborg.se/bo-bygga-och-miljo/bostader/bostadsomraden-och-samhallen/narlunda/
• Helsingborg. (2 februari 2021) Närlunda. Hämtat från https://helsingborg.se/bo-bygga-och-miljo/bostader/bostadsomraden-och-samhallen/narlunda/
• Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2.,[rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
• Häkkinen, T., & Belloni, K. (2011). Barriers and drivers for sustainable building.
Building Research and Information : the International Journal of Research, Development and Demonstration, 39(3), 239–255.
https://doi.org/10.1080/09613218.2011.561948
• Ikerd, J. (2012). The essentials of economic sustainability (1st ed.). Kumarian Press.
• Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
• Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Liber.
• Khadra, A., Hugosson, M., Akander, J., & Myhren, J. (2020). Development of a Weight Factor Method for Sustainability Decisions in Building Renovation. Case Study Using Renobuild. Sustainability (Basel, Switzerland), 12(17), 7194–.
https://doi.org/10.3390/su12177194
• Kungliga Tekniska Högskolan [KTH].(15 juni 2020). Ekonomisk hållbarhet.
Hämtat från https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo- hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976
• Lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt (SFS 1982:352). Justitiedepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1982352-om-ratt-till-fastighetsforvarv-for_sfs-1982-352
61
• Lind, H. & Lundström, S. (2007). Bostäder på marknadens villkor. (1. uppl.) Stockholm: SNS.
• Lind, H., Annadotter, K., Björk, F., Högberg, L., & Af Klintberg, T. (2016).
Sustainable Renovation Strategy in the Swedish Million Homes Programme: A Case Study. Sustainability (Basel, Switzerland), 8(4), 388–.
https://doi.org/10.3390/su8040388
• Maclaren, V. (1996). Urban Sustainability Reporting. Journal of the American Planning Association, 62(2), 184–202.
https://doi.org/10.1080/01944369608975684
• Mangold, M., Österbring, M., Wallbaum, H., Thuvander, L., & Femenias, P.
(2016). Socio-economic impact of renovation and energy retrofitting of the Gothenburg building stock. Energy and Buildings, 123, 41–49.
https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2016.04.033
• Mjörnell, K., Femenías, P., & Annadotter, K. (2019). Renovation Strategies for Multi-Residential Buildings from the Record Years in Sweden—Profit-Driven or Socioeconomically Responsible? Sustainability (Basel, Switzerland), 11(24), 6988–. https://doi.org/10.3390/su11246988
• Naturvårdsverket. (2021.) Hållbar stadsutveckling. Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Hallbara-stader/
• Olsson, S., Malmqvist, T., & Glaumann, M. (2015). Managing Sustainability Aspects in Renovation Processes: Interview Study and Outline of a Process Model. Sustainability (Basel, Switzerland), 7(6), 6336–6352.
https://doi.org/10.3390/su7066336
• Palm, O. (2 april 2019). Lägenheter på Närlunda blir bostadsrätter. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/lagenheter-pa-narlunda-blir-bostadsratter
• Riksdagen. (2010). Uppföljning av statens satsning på hållbara städer. Stockholm:
Riksdagstryckeriet
• Rimmel, G., Arvidsson, S., Beusch, P., Hartmann, B., Jonäll, K., Sabelfeld, S., &
Skoog, M. (2018). Redovisning för hållbarhet (1 uppl.). Sanoma Utbildning.
62
• Rogge, N., Theesfeld, I., & Strassner, C. (2018). Social Sustainability through Social Interaction—A National Survey on Community Gardens in Germany.
Sustainability (Basel, Switzerland), 10(4), 1085–.
https://doi.org/10.3390/su10041085
• SABO. (2017). Hem för miljoner-upprustning av rekordårens bostäder. Hämtat från
https://forvaltarforum.se/wp-content/uploads/2017/10/Hem_for_miljoner_SABO_webb.pdf
• SKL - Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Trafik för en attraktiv stad:
Handbok. (3 upplaga). Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.
• Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande:
rapporter, projektarbete och examensarbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
• Thuvander, L., Femenías, P., Mjörnell, K., & Meiling, P. (2012). Unveiling the Process of Sustainable Renovation. Sustainability (Basel, Switzerland), 4(6), 1188–1213. https://doi.org/10.3390/su4061188
• Tunström, M (2012).Miljonprogrammet-het debatt om utvecklingen framåt. I:
Johansson, B (red), Miljonprogrammet: utveckla eller avveckla: Formas fokuserar 20. Stockholm: Forskningsrådet formas. ss 113-121.
• Wangel, J. (2013). Hur hållbara är Hammarby Sjöstad och Norra
Djurgårdsstaden? I Hållbarhetens villkor. Malmö: Bokförlaget Arena. Hämtad från
http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A616463&dswid=8517
• Wheeler, S. M. (2010). Planning for sustainability: Creating livable, equitable and ecological communities. New York; Routledge
• Ullstad, E. (2008), Hållbar stadsutveckling: en politisk handbok från Sveriges Arkitekter. Stockholm: Sveriges arkitekter.
• United Nations (1987). Report of the World Commission on Enviroment and Development (A/RES/42/187). http://www.un-documents.net/a42r187.htm
• United Nations. (2015). Transforming our world: The 2030 Agenda for sustainable
development.https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030
%20Agenda%20for%20Sustainable%20Development%20web.pdf
• Yan, Y., Wang, C., Quan, Y., Wu, G., & Zhao, J. (2018). Urban sustainable development efficiency towards the balance between nature and human
well-63
being: Connotation, measurement, and assessment. Journal of Cleaner Production, 178, 67–75. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.01.013
• UN-Habitat. (2014). A new strategy of sustainable neighbourhood planning: Five principles.
https://unhabitat.org/sites/default/files/download-manager-files/A%20New%20Strategy%20of%20Sustainable%20Neighbourhood%20Plann ing%20
• UN-Habitat. (u-å). A better quality of life for all in an urbanizing world. Hämtad från https://unhabitat.org/about-us