Frågeställning och Syfte - Jag ska ge er ett nytt hjärta

Kapitel 1: Introduktion

1.2 Frågeställning och Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka uttrycket ”ett nytt hjärta” (שדח בל) i Hesekiel 36:26 och vad detta vill säga om folkets sätt att förhålla sig till den Gud som kallar Israels folk för sina och som de kallar sin. Huvudfrågan lyder: Vad är innebörden i uttrycket ”ett nytt hjärta” i dess litterära kontext, i Hesekiels bok som helhet men framförallt Hes 36:16–18, samt vad detta uttryck säger om relationen mellan Gud och Israel i Hes 36:16-38? För att besvara detta kommer jag att arbeta med följande tre underfrågor: Vad finns för teologiska motiv bakom uttrycket? Varför anger texten att folket ska skäm-mas? Vad är avhängigt Gud respektive folket i det som behöver ske för att en förvandling av folkets hjärta ska kunna äga rum?

1.3 Metod

I denna uppsats jobbar jag med en historisk-kritisk metod med fokus på en synkron läsning. Det innebär att jag inte kommer att intressera mig för texternas förhistoria eller olika stadier i Hesekiels boks utveckling utan kommer att läsa boken så som vi nu har den i sin helhet. När man arbetar med en text på detta sätt, visar Hayes & Holladay, att man utgår från att den bibliska kommunikationen har ett tydligt ärende och att det finns en retorisk situation som består av någon som kommunicerar,

några som är målet för kommunikationen samt ett ärende.¹ En viss kännedom om kommunikatören och mottagarna av kommunikationen kan därför vara till stor hjälp när det gäller att tolka själva tex-ten, därför utforskar jag vilka dessa kan tänkas vara.Vidare kommer jag, utifrån min litterära metod, att läsa min text om det nya hjärtat i sin något större litterära kontext, samt i ljuset av andra relevanta texter i Hesekiel.

1.4 Disposition

I kapitel ett ger jag en introduktion till det arbete jag här presenterar, inklusive en forskningsöversikt.

I kapitel två kommer jag sedan att, med grova penseldrag, måla den teologiska kartan som finns i Hesekiels bok, samt att göra ett ordstudie om ”hjärtat” i GT. I kapitel tre gör jag en första bearbetning av den bibeltext som kommer att vara den primära texten för min analys för att sedan i kapitel fyra fördjupa några av de perspektiv som framkommit i föregående kapitel. Dessa perspektiv är skapelse-teologi, skammens roll och funktion i Hes 36 och frågan om vem som är agent i skapandet av det nya hjärtat. Vart och ett av dessa perspektiv svarar på en av mina underfrågor. Till sist kommer jag så att göra en sammanfattning och slutsats av vad jag kommit fram till.

1.5 Avgränsning och material

Det finns tre texter i Hesekiel som talar om ”ett nytt hjärta” (11:19; 18:31; 36:26). Jag kommer inte att göra en ingående bearbetning av alla dessa utan fokuserar på den text jag anser vara mest utförlig och heltäckande utifrån min frågeställning, nämligen 36:26 med omgivande verser. De övriga två texterna kommer jag enbart att beröra i den utsträckning de kompletterar mitt huvudsakliga avsnitt.

Dessa tre texter nämner också ”en ny ande”, detta behandlar jag som ett parallellbegrepp till det nya hjärtat. I kapitel 36 talar också Gud om att han ska fylla folket med sin egen ande, en formulering som väcker frågor om relationen mellan antropologi och pneumatologi, men det är en fråga som jag dock inte behandlar i denna uppsats eftersom fokus ligger på just det nya hjärtat. Till min hjälp i min analys kommer jag i huvudsak att använda Daniel Blocks, Walther Zimmerlis, Walter Eichrodts och Leslie Allens kommentarer kring Hesekiel, då dessa anses generellt vara välkända och välrenomme-rade kommentarer. Jag kommer också att använda Christina Wendlands I Will Give You a Heart of Flesh samt en del andra artiklar och uppslagsverk.

1 Hayes & Holladay 1987, 74.

Forskningsöversikt

Denna forskningsöversikt kan verka något spretig i sin karaktär, vilket beror på att den handlar om relationen mellan Gud och Israel på ett mycket bredare plan än enbart hjärtat, eftersom det inte skri-vits så mycket med detta fokus.

Walther Eichrodt introducerade i sin Theology of the Old Testament (3 vol., 1933–1939)tanken om att förbund är den term som framför allt definierar relationen mellan Gud och Israel i Gamla testamentet. Även forskningen kring Hesekiel har dominerats av förbundstanken där den stora beto-ningen ligger på lydnad mot de bud Gud har givit. Hesekiels roll är att förklara varför folket har hamnat i exil (på grund av sin olydnad) och att uppmana dem till omvändelse.²

Det finns forskare som har fortsatt att betona förbundet som det övergripande temat men som samtidigt kritiserat den brist på mänsklig frihet som finns i tidigare tolkningar av boken, och bristen på ömsesidighet i relationen mellan Gud och folket. Margaret Odell skriver till exempel i sin kom-mentar Ezekiel (2003) om tempelvisionen i de sista åtta kapitlen av Hesekiels bok och pekar ut hur den nya staden är en plats där frihet råder, hur Guds majestät verkar vilja uttryckas i en djupare, autentisk ömsesidig relation som präglas mer av frihet än av enbart lydnad.³

Stephen L. Cook and Corrine L. Patton utforskar i sin bok Ezekiel’s Hierarchical World: Wrest-ling with a Tiered Reality (2004) frågan om hierarki i Hesekiel och menar att den typen av hierarki man tidigare läst in har lett till förtryck i kyrkan eftersom förståelsen av relationen mellan Gud och folket tenderar att påverka hur man förstår relationen mellan mänskliga ledare och deras följare/un-derlydande. Cook och Patton visar hur en god hierarki är ett sätt att skapa en ordning där både män-niskors och skapelsens värde månas som det bör, samt hur ömsesidig kommunikation och välmående utmärker en god hierarki.⁴

Terence E. Fretheim gör i sitt verk God and World in the Old Testament: A Relational Theology of Creation (2005) en genomgång av hela Gamla testamentet utifrån ett skapelse- och relationsper-spektiv. Han kritiserar där bl.a. Eichrodt för hans sätt att låta förbundstanken vara den mest centrala tanken i förståelsen av relationen mellan Gud och Israel. Han menar att Israel var Guds folk långt innan något förbund ingicks, något som märks i Mose ord till Farao: ”Släpp mitt folk!” (2 Mos 8:1) Istället är händelserna vid Sinai en formalisering av en redan existerande relation. Israels folk är först och främst skapade av Gud och därigenom redan utvalda, först därefter kommer förbundet.⁵

Christina Wendland menar i sin I Will Give You a Heart of Flesh (2017) att förbundet med sin tydligt hierarkiska karaktär ändå är för smalt och har i sin forskning argumenterat för att trofasthet

2 Forskningsöversikten bygger till stora delar på Wendland 2007.

3 Wendland 2007, 129.

4 Wendland 2007, 130.

5 Fretheim, 2005, 10-20.

bör vara det dominerande temat i tolkningen av relationen mellan Gud och folket i Hesekiel. Utgångs-punkten för hennes forskning är Fretheims ovan nämnda verk,ett verk där skapelsen snarare än för-bundet lyfts fram som det primära sättet att definiera relationen mellan Gud och Israel. Den största skillnaden mellan dessa utgångspunkter ligger i hur man talar om Guds makt i denna relation. Där förbundstanken tenderar att betona Guds omutliga vilja som Israel antingen vägrar eller inte klarar av att lyda, där betonar skapelsetanken ett slags begränsande av Guds absoluta makt då Gud släpper in människan i sin värld, en människa som verkligen är fri och kan påverka, enligt Wendland.⁶ Hjärtat är platsen där denna relation har sitt säte och Wendlands stora fråga är hur denna relation uttrycks. I stället för att formulera den i termer som uttrycker Guds radikala auktoritet, använder hon termer som snarare förknippas med överlåtelse och frihet, även om det givetvis finns en kategorisk skillnad mel-lan Gud och Israel i denna relation.⁷

John F. Kutsko (2000) menar att för Hesekiel är närvaron av en gudabild, till skillnad från den rådande uppfattningen, inte tecknet på en Guds närvaro utan tvärtom ett bevis på dennes frånvaro.

Det stora problemet för folket, själva anledningen till exilen, är deras oförmåga att förstå detta då de konstruerar gudabilder och sätter alltför stor tillit till templet, platsen för Guds närvaro När Gud låter templet förstöras och landet erövras är det, förutom ett straff, också en pedagogik för att återskapa den rätta relationen mellan Gud och Israel, menar Kutsko. Det är ett återvändande till ökenvand-ringen, en tid då Guds närvaro rörde sig tillsammans med folket, oberoende av en plats. Gud vill påminna om sin transcendens. I detta ser Kutsko en parallell till hur exempelvis Babylon med flera behandlar andra besegrade folks gudabilder. En erövring följdes ofta av ett förflyttande av det beseg-rade folkets viktigaste gudar till segrarens huvudstad. Där kunde de med tiden restaureras för att sedan föras tillbaka till sin gamla boning, men nu med dess nya överhuvuds märken eller tecken på sig. Så är det även med Israels exil, med den skillnaden att Gud, och inte Babylon är den sanna orsaken bakom Babylons erövring och det är folket, och inte någon bild av trä eller sten, som är Guds sanna bild. Här återställer Gud sitt folk genom att återskapa den rätta relationen mellan dem, och återför dem sedan till sitt eget land som återupprättade avbilder av den Sanne Guden.⁸

Steven S. Tuell argumenterar i sin artikel ”Divine Presence and Absence in Ezekiel’s Prophecy”

(2000) för att Hesekiel gör en radikal omtolkning av vad som egentligen är Guds närvaro bland folket.

Guds kabod (härlighet) återfinns i P enbart på heliga platser, men i Hesekiel kommer Guds härlighet till profeten på en plats som är allt annat än helig för folket. Förståelsen av Guds härlighet förändras från att vara förknippad med tempel och bilder, till att förknippas med Guds eget ord. Tempelvisionen i slutet av boken visar folket att deras eget tempel i Jerusalem enbart är en bild av Guds himmelska

6 Wendland 2007, 131.

7 Wendland 2007, 134.

8 Kutsko 2000, 101–149.

boning och fungerar som en försäkran att Gud verkligen är ohotad av Babylon. Detta hämtar han delvis från dödahavstexten Songs of the Sabbath Sacrifice, där Qumrankommuniteten förstår detta som en bild av den himmelska världen. Därifrån kommer Guds ord och så länge folket har Guds ord, är de alltså inte övergivna.⁹

Jacqueline E. Lapsley skriver i sin tur om skammens positiva roll i bland annat de texter jag undersöker i artikeln ”Shame and Self-Knowledge: The Positive Role of shame in Ezekiel’s View of the Moral Self” (2000). Hon skiljer mellan den skam som läggs på av andra, och den skam som kommer inifrån, från ånger. Det är den andra typen av skam hon framför allt fokuserar på och menar att detta är en gåva från Gud, en del av återställandet. Vad Gud vill ha är inte bara ett folk som lyder etiska bud utan snarare ett folk som har ett helt nytt sätt att förhålla sig till och förstå sig själva, sin omvärld och sin Gud. Här är skammen ett centralt verktyg för att åstadkomma denna förvandling och skapa en kärlek till det goda och en avsky för det onda. Detta är ett nytt kapitel i förståelsen av moral i Israels historia, menar hon.¹⁰

Vi ser alltså att det skrivits en hel del om relationen mellan Gud och Israel i Hesekiels bok. Mitt bidrag kommer att vara att bearbeta frågan just utifrån en text om ”ett nytt hjärta” som huvudfokus, och väva samman ett antal olika, tidigare forskningstrådar i detta.

9 Tuell 2000, 97–118.

10 Lapsley 2000, 143–174.

Kapitel 2: Introduktion till Hesekiels bok

2.1 Översikt av Hesekiels bok

Hesekiel var själv av prästerlig släkt (1:3),¹¹ och tillhörde den våg av judar som deporterades till Babylon år 597 f.kr. Han är därmed samtida med Jeremia, visar Zimmerli.¹² När det kommer till att framföra sitt profetiska budskap tycks hans kreativitet inte känna några gränser. Han ligger till exem-pel på den ena sidan 390 dagar och på den andra under 40 dagar som en symbol för Israels och Judas skulder (4:1–17). Han rakar sitt eget huvud för att illustrera hur Guds domar kommer att gå fram som en rakkniv (5:1–17). Han låter bli att sörja sin hustru, även det en handling som fungerar som en profetisk bild av Guds handlande med folket (24:15–24).

Det budskap han framför är ett minst sagt skarpt budskap. För det första pekar Wendland ut att 24 av bokens totalt 48 kapitel innehåller Guds vrede riktad mot sitt folk och ytterligare åtta kapitel uttrycker Guds vrede gentemot andra folk.¹³ Här finner vi en del magstarka bilder då Israel och Juda till exempel beskrivs som otrogna hustrur som ska stenas och stympas som ett resultat av sin otrohet.

Vidare visar hon att de vanliga termerna för kärlek och trofasthet lyser med sin frånvaro hos Hesekiel och till och med i de stycken där det faktiskt handlar om folkets upprättelse och räddning understryks det gång på gång att det inte är för deras skull Gud handlar utan för sitt eget namns skull.¹⁴

Guds kärlek saknas dock inte i boken utan blir tydlig då Gud uttrycker den framtid Gud planerat för folket (en framtid som för övrigt visar att de extrema bilder av dom som finns kommer att visa sig vara något begränsade i förhållande till verkligheten), som är full av välstånd (Hes 34–48) men också som en underliggande motivering till Guds domar. Block menar sig se en svartsjuka från Guds sida i Hesekiel som är berättigad, precis som makens svartsjuka gentemot hustrun som lämnar honom, eller fadern som blir övergiven av sina barn. Han menar att intensiteten i vreden mot allt som hotar denna relation står i direkt proportion till djupet av hans längtan och kärlek. Block skriver: ”It [God's love] arises out of the profoundity of his covenant love. Because he feels so deeply he must respond so vigorously.”¹⁵

Tidigt i boken får Hesekiel se en syn som börjar med att han får se templet i Jerusalem och folket där bedriver avgudadyrkan över hela tempelområdet (8:1–11:25). På grund av detta lyfter sig Herrens härlighet från templet och överger det. Temat avgudadyrkan är något som sedan löper som

11 Jag använder Bibel 2000 om inget annat anges.

12 Zimmerli 1979, 12–14.

13 Wendland 2007, 36.

14 Wendland 2007, 36.

15 Block 1997, 14.

en röd tråd genom hela profetens budskap, både som motivering till Guds domar (5:11; 16:36; 20:32), men också som något Gud ska befria folket ifrån (11:18; 36:25; 40:7).

Hesekiel bok kan delas upp i tre större delar, menar Douglas Stuart. Kapitel 1–24 handlar om Guds heliga och rättmätiga vrede över Israels synder, som primärt består av avgudadyrkan och blods-utgjutelse. Jerusalem kommer att förstöras, inklusive det tempel där Gud uppfattas ha sin boning, och en deportation kommer att ske. Kapitel 25–32 visar dock att detta inte alls är något nederlag för Gud, tvärtom är Gud den absolut suveräne, vilket här uttrycks genom att Gud även har makt och rätt att döma de andra folken. Notera dock att Babylon inte får någon del i dessa domar, något som stärker tanken om Guds suveränitet genom att Babylon i själva verket är Guds redskap. Resten av boken, som utspelas efter att Jerusalem fallit år 587 f.kr, handlar sedan om återvändandet till landet och upprättelsen av relationen till Gud.¹⁶ Min primära text finns alltså i denna tredje och sista del.

2.2 Begreppsanalys av ”hjärta”

2.2.1 ”Hjärtat” i Gamla testamentet

Hjärtat (hebreiska בל) återfinns 851 gånger i Gamla testamentet och syftar de allra flesta gångerna på det mänskliga hjärtat, visar Wendland.¹⁷ Denna term har en otrolig mångfald av betydelser. Först och främst kan man konstatera att termen בל i princip är utbytbart mot שפנpå många ställen I GT. Johan-nes Botterweck visar att i den gammaltestamentliga människosynen har man inget intresse av att isolera olika delar av människan utan förstår henne framför allt som en helhet och därför används också hjärtat på olika sätt i olika kontexter.¹⁸ Han menar att ord som karaktär, personlighet, vilja och sinne alla är moderna termer som uttrycker något av innebörden av בל.

Människans drivkraft utgår från hjärtat. Bevarar man sitt hjärta så får man ett gott liv, eftersom livet utgår från hjärtat (Ords 4:23). Då Jeremia inte vill predika Guds ord är det som om det brann en eld i hans hjärta, och denna eld driver honom att ändå förkunna (Jer 20) och på samma sätt driver psalmistens brinnande hjärta honom att ropa till Gud.¹⁹ Gud använder också individers hjärtan för att handla i och genom människor, det är till exempel Faraos hjärta som förhärdas i samband med uttåget och folkets hjärtan som mjukas upp så att de följer Guds stadgar och bud i samband med återvändan-det från exilen i Hesekiel.²⁰

Hjärtat är också centrum för den intellektuella delen av människan. I kontrast till sinnena som upplever smaker och synintryck med mera är det hjärtat som minns, förstår och uppmärksammar.²¹

16 Fee & Stuart 2002, 195–197.

17 Wendland 2007, 26.

18 Botterweck, Fabry och Ringgren, TDOT, s.v. בֵל, 412–413.

19 Botterweck, Fabry och Ringgren, TDOT, s.v. בֵל, 424.

20 Botterweck, Fabry och Ringgren, TDOT, s.v. בֵל, 425.

21 Botterweck, Fabry och Ringgren, TDOT, s.v. בֵל, 419.

Detta gäller både för Gud och människor. När psalmisten utbrister ”vad är då en människa att du tänker på henne?” (Ps 8), är det Guds hjärta som är uppmärksamt på honom eller henne. Att för folket minnas till exempel Jerusalem medan de befinner sig i exilen, att minnas avgudarnas oförmåga att hjälpa, befrielsen från Egypten, allt detta sker i hjärtat.²²

Det allra mest frekventa, menar Wendland, är just att beskriva detta sistnämnda.²³ I dessa fall översätts begreppet ofta med ord som engelskans ”mind” (Jes 6:10) och ”will” (Jer 7:24) och för-knippas många gånger med relationen till Gud. Människan kallas att älska Gud med hela sitt hjärta (5 Mos 6:5), att bära med sig Guds bud i sitt hjärta (5 Mos 4:10), hjärtat gläder sig i Gud (Ps 13:5), fruktar Gud (Job 23:16) och bekänner Gud (Ps 34:19).²⁴

Gamla testamentet beskriver också Guds hjärta i relation till människan. En intressant iaktta-gelse relaterat till detta är att inga avgudar någonsin har ett hjärta eftersom de inte lever, vilket är en skarp kontrast till Gud. Guds hjärta har medkänsla (Hos 11:8), sörjer (Jer 4:19), med mera. Guds hjärta fungerar också som en norm för människan att efterlikna En rättfärdig präst agerar till exempel i enlighet med Guds hjärta (1 Sam 2:35) och de goda herdarnas kvaliteter är även de i linje med Guds hjärta (Jer 3:15).²⁵ Ett gott hjärta reflekterar alltså Guds sätt att se, höra, älska och känna den andre i relationen. Men vi finner även beskrivningar då hjärtat gör det rakt motsatta, uttrycker en olikhet och därmed en otrohet gentemot Gud (5 Mos 2:30, Hes 2:4).²⁶

Vi ser alltså att hjärtat har en oerhörd bredd av funktioner, så som minne, centrum för handling, personlighet och karaktär. Jag anser att Block sammanfattar det bra då han menar att hjärtat utgör människans centrum, själva sätet för hennes vilja, känsla och tanke.²⁷ Han anser också att ”en ny ande” i Hes 36 i princip fungerar som en parallell till ”ett nytt hjärta”, en uppfattning jag delar.²⁸

2.2.2 Hjärtat i Hesekiel

I Hesekiel används termen ”hjärta” bl.a.i förhållande till folket för att beskriva deras förhållande till Guds vilja. Vid ett antal tillfällen beskrivs folket som de som får ta emot Guds ord, men på grund av sina hårda hjärtan kommer de inte att lyssna utan att fortsätta vara motsträviga (2:4; 3:7). På andra ställen finns hjärtat på ett rakt motsatt sätt, på två ställen handlar det om ett löfte att Gud ska ge dem ett hjärta av kött (11:19–21; 36:26), och på ett annat ställe är det en uppmaning att folket ska omvända sig och skapa sig ett nytt hjärta (18:31). I alla dessa exempel handlar det om att leva i enlighet med Guds vilja.

22 Botterweck, Fabry och Ringgren, TDOT, s.v. בֵל, 422.

23 Wendland 2007, 26.

24 Wendland 2007, 26–27.

25 Botterweck, Fabry och Ringgren, TDOT, s.v. בֵל, 434–435.

26 Wendland 2007, 27.

27 Block 1998, 355.

28 Block 1998, 355.

Hesekiel talar även om de falska profeternas hjärtan. Domen över dessa är att de profeterar ur sina egna hjärtan och inte utifrån Guds hjärta när de ger sina försäkringar om välgång. De profeterar inte omvändelse, utan säger vad än folket vill höra, för sin egen försörjnings skull (13:2, 7). Detta

In document Jag ska ge er ett nytt hjärta (Page 5-0)