Frågor associerade med beroendeproblematiken

4.5.1 Upplever företag att det finns en beroendeproblematik?

Företagsrespondent B uppger att det rent objektivt finns en beroendeproblematik vid uppdragsanalys, vilket beror på att analyserna är betalda av bolaget och kanske därför inte är helt objektiva i sina bedömningar. Respondenten får medhåll av A som förklarar att ”[…] en uppdragsanalys är mer positivt vinklad mot företagets vinning i och med det är en köpt analys”. Av den anledningen anser A att det är bättre att ha en icke-köpt analys

40

eftersom de är mer neutrala. F upplever frågan kring analytikerns oberoende ytterst relevant men respondenten bedömer att det inte är ett problem i deras fall. Enligt D kan man argumentera för att det i grund och botten finns en beroendeproblematik eftersom det är det främsta skälet till att uppdragsanalys ifrågasätts. D förklarar att ”[…] så länge det sköts på ett professionellt sätt är oberoendet inte ett problem” men betonar att risken finns för att analysen kan vara präglad av den enskilde analytikern eller företagets förhållningssätt.

Flera respondenter påpekar att det är viktigt att det framgår att det är en uppdragsanalys och att det då finns ett bakomliggande kommersiellt förhållande. Enligt företagsrespondent C kan det finnas en beroendeproblematik men C anser att det inte är något konstigt med det så länge man är transparent. C förklarar att ”[…] så länge analytikern skriver så att det är klart och tydligt att det är en betald tjänst så är det därefter upp till läsaren av analysen”. Även H förklarar att eftersom ”[…] det är just en uppdragsanalys bör man vara väldigt tydlig med att det är det”. H tillägger att det inte går att komma ifrån att bolaget betalar för att en analytiker ska marknadsföra bolaget och aktien. H anser att det därför är viktigt att det framgår att det är en betald analys, för att det inte ska misstolkas som en ren köprekommendation.

Företagsrespondent A berättar att en negativ aspekt med uppdragsanalys är ”[…] att de investerare som vet om att det är en köpt analys är mer skeptiska än de hade varit till en icke-köpt analys”. Vidare berättar A att de inte upplever någon skillnad mellan den analysföretaget de betalar och den som följer dem ändå eftersom båda aktörerna är ”[…] väldigt professionella och har en hög integritet”. Även B berättar ”[…] att när det gäller professionella investerare så finns det en viss skepticism mot uppdragsanalys” eftersom professionella investerare litar mer på de oberoende analyserna som görs av storbankerna. D tillägger att ”[…] vissa personer ser nog ner på uppdragsanalys och rankar den lägre en än traditionell analys” men trodde att det snarare är personligt och skiftar mellan olika aktörer där vissa kanske ser uppdragsanalys som ett bra komplement.

Företagsrespondent E berättar att det är knepigt att man vid uppdragsanalys betalar för objektivitet och förklarar att ”[…] utmaningen för uppdragsanalytiker är att hålla sig neutrala trots att de har en kundrelation med företaget”. E förklarar att en uppdragsanalytiker kan ha en egen agenda men det kan en aktieanalytiker också ha.

41

E tillägger att det kan finnas flera faktorer till att en analytiker sätter ett visst pris eller skriver en viss rekommendation eftersom analytiker har en annan arbetsplats och de kan därför ha en annan lojalitet. E berättar att analysföretaget de anlitar ”[…] är så måna om sitt anseende som duktiga analytiker att de inte kan tillåta sig att bli för kompis med bolaget”. Vidare förklarar F att respondenten personligen upplever att analytikerna är professionella och förväntar sig att de i analysen tar upp både positiva och negativa aspekter. F tillägger att ”[…] trovärdigheten hos analytikerna skulle sjunka om de inte var objektiva” D berättar ”[…] att i deras fall har analysföretaget stor integritet och har inte varit mjuka på grund av att de betalar dem”. Företagsrespondent D berättar att de under åren haft perioder av både med- och motgång och upplever att den aktör som utför deras uppdragsanalyser i perioder har varit mer pessimistisk än de oberoende analytikerna. Med anledning av det anser D att risken är liten för att just uppdragsanalyserna blir överdrivet positiva.

Företagsrespondent E anser att från bolagens sida är utmaningen att respektera att analytikerna är professionella människor som gör sitt jobb och att företagen inte ska förvänta sig att de kan styra någon bara för att de betalar för tjänsten. E vidareutvecklar att ingen tjänar på en situation där ”[…] majoriteten av de analytiker som följer bolaget tycker att aktien är ganska ointressant medan en uppdragsanalytiker tycker att det är det bästa som har hänt”. Företagsrespondent G förklarar att om ”[…] de (analytikerna) säger nånting som vi inte håller med om eller att de ger en riktkurs som vi kanske inte håller med om” så kan det påverka bolaget negativt. Respondenten förklarar dock att aktieanalytiker skulle skada sitt rykte om de ger felaktig information i analysen.

4.5.2 Möjligheten att granska uppdragsanalysen

Flera av respondenterna berättar att de har rätt att granska uppdragsanalysen innan den publiceras. Företagsrespondent A förklarar att det skiljer sig åt beroende på hur professionellt man arbetar hos de olika analytikerfirmorna. A berättar att respondenten tidigare arbetat som CFO på ett företag som använde sig av uppdragsanalys från tre olika analysfirmor. Vidare poängterar A att den aktör de arbetar med idag inte tillåter att bolaget gör några ändringar men att på sin förra arbetsplats ”[…] var det lite olika men det var några som, när de hade skrivit sin analys, skickade den till oss först så att vi fick ge synpunkter och möjlighet att ändra i text”.

42

Företagsrespondent C berättar istället att ”[…] det är ett krav från bolagets sida att vi ska få granska analysen innan publicering”. Vidare förklarar C att eftersom det är en betald tjänst vill de att det står rätt saker i analysen som företaget själva vill ska nå fram. C förklarar dock att det ”[…] främst gäller den tekniska biten” och tillägger att ”[…] man ska vara försiktig med att lägga sig i för mycket i själva värderingen av bolaget eftersom det är analytikerns jobb”. Företagsrespondent B berättar att ”[…] det naturligtvis står analytikerna fritt att göra sin egen bedömning av bolaget”. Däremot tillägger B att ”[…] om analysen skulle ha rena faktafel, eller om analytikern hade bedömt marknadsandelen fel eller liknande saker då skulle jag påpeka de sakerna till uppdragsanalytikern, precis som jag skulle ha gjort med en oberoende banks analytiker”. Även företagsrespondent D förklarar att de skulle agera på rena faktafel eller om analytikern missuppfattar marknaden men tillägger att ”[…] det i slutändan är upp till den enskilde analytikern som lämnar sin analys och rekommendation och det är inget vi kan påverka”.

Företagsrespondent E berättar att de ”[…] för en löpande dialog med analytikerna eftersom de har ett behov av att förstå situationer rätt”, men att tillvägagångssättet inte skiljer sig mellan uppdragsanalytiker och vanliga analytiker. E tillägger att när det gäller kommentarer kring kvartalsrapporter och andra saker som händer så skickas aldrig något ut på förhand. Företagsrespondent F förklarar att de under den inledande granskningen fick se ett utkast och hade då möjlighet att ge feedback så att analytikern inte hade missförstått verksamheten. Enligt F har de rätt att granska vissa saker i analysen innan den publiceras men förklarar att det handlar om frågor kring verksamheten och inte något som har med värderingen av bolaget att göra. Vidare berättar B att analytikerna ofta är väldigt måna av att stämma av med bolagen om exempelvis hur branschen ser ut eller hur produkterna används. B förklarar att det ofta sker på initiativ av analytikerna för att de vill försäkra sig om att de har uppfattat verksamheten rätt. B tillägger att bolaget aldrig får granska en analys på förhand, eftersom den kan anses vara kurspåverkande information.

Enligt företagsrespondent G får de titta på den inledande analysen innan den går ut offentligt och ibland kan de få läsa uppdateringarna så de inte går ut med felaktig information. G upplever dock att analytikern generellt har en väldigt bra bild eftersom det ställs väldigt många frågor till bolaget under inledande analysen, för att de ska få en bra förståelse för bolaget. Företagsrespondent H berättar att de har möjlighet att

43

godkänna analysen innan den publiceras och att det är helheten vi godkänner. H förklarar att ”[…] avtalet är utformat så att vi kan stoppa publiceringen”. H tillägger att det skulle kunna uppstå en situation där bolaget och analytikern inte kan möta varandra i sina uppfattningar, men har hittills inte upplevt det.