• No results found

Varför upplever företag ett behov av att köpa uppdragsanalys?

3. METOD

4.3 Varför upplever företag ett behov av att köpa uppdragsanalys?

4.3.1 Svårigheten för mindre bolag att synas

Företagsrespondent A förklarar att medan många bolag på Large Cap ofta följs av flera analytiker är det många mindre bolag som inte följs alls. F instämmer med A och berättar att ”[…] det finns en begränsad mängd analytiker och de fokuserar på de stora företagen. Är man ett litet bolag som vi, så är det svårt att nå ut och göra sig gällande i bruset”. F tillägger att en anledning till beslutet att köpa uppdragsanalys var att de ville få ut mer information om verksamheten till marknaden.

Företagsrespondent E förklarar att uppdragsanalys ”[…] främst är en lösning för bolag som nyligen noterats på börsen, är lite mera okända eller har en speciell verksamhet”. A berättar att ”[…] den främsta anledningen till att vi använder oss av uppdragsanalys är på grund av svårigheten för mindre bolag att annars synas på aktiemarknaden”. Även företagsrespondent B förklarar ”[…] att bolaget inte var tillräckligt stort för att bankerna skulle ta upp bevakningen på egen hand”. Enligt G är det väldigt viktigt, särskilt för småbolag, att ha analyser för att vidga vyerna och få fler aktiesparare att hitta aktien och investera i den för annars blir ”[…] det är lätt att man bara sitter och läser pressmeddelanden och då är det ju verkligen bara bolagets syn på det hela”.

A berättar att bolaget tidigare följdes av två oberoende analytiker men på grund av nedskärningar så slutade en av analytikerfirmorna att följa dem vilket ledde till att de kände ett behov av att köpa uppdragsanalys. Även företagsrespondent E förklarar att företaget endast följdes av en eller två analytiker när de började köpa uppdragsanalys, vilket respondenten tror är den största anledningen till att bolaget började köpa uppdragsanalys. Vidare beskriver E sin syn på uppdragsanalys som att den ”[…] utgör

34

ett bra komplement till traditionell analys vilket man inte kan påverka om man får eller inte”.

4.3.2 Investerarperspektivet

Företagsrespondent H beskriver investerarperspektivet som den främsta anledningen till att de köper uppdragsanalys. H berättar att ”[…] eftersom vi i dagsläget är noterade på First North så har flera investerare, både befintliga och potentiella, genom åren efterfrågat ett andrahandsutlåtande på hur man ska bedöma oss”. Även C förklarar att de köper uppdragsanalys eftersom de vill ha en utomstående experts utlåtande om företaget eftersom ”[…] en aktieanalytikers utlåtande inger ett annat förtroende hos investerare jämfört med om företaget självt skickar pressmeddelanden”. Enligt företagsrespondent D är en anledning till att de började köpa uppdragsanalys att de skulle komma åt det segmentet av investerare som ”[…] misshandlas av de stora analyshusen” med vilket respondenten syftade till mindre privata investerare. D fortsatte förklara att storbankernas analyser framförallt riktar sig mot institutionella investerare och att de analyserna inte är tillgängliga för alla.

Företagsrespondent H förklarar att institutionella investerare ofta vänder sig direkt till företagsledningen om de har frågor om bolaget innan de gör en investering, men uppdragsanalyser ger privata investerare en mer detaljerad syn på bolaget som investering. Företagsrespondent E berättar att de har över 20 000 aktieägare, där många av dem är småsparare och genom uppdragsanalysen får även de tillgång till en analytikers utlåtande. Vidare förklarar E att ”[…] institutionella investerare inte har några problem att få tag i analys eftersom de ofta har egna analytiker eller har en etablerad relation med någon bank som sköter det åt dem”. E förklarar att de tycker att det känns bra att ha en uppdragsanalys ute eftersom analysen sprids på forum och det kommenteras kring den. Företagsrespondent C berättar att ”[…] uppdragsanalys är till för att skapa mervärde för aktieägarna”. Både A och B förklarar att uppdragsanalysen är ett sätt för dem att öka synligheten ut mot aktiemarknaden vilket leder till ett större intresse för bolaget bland investerare. Företagsrespondent G utvecklar resonemanget genom att säga att desto fler aktieägare de har desto mer syns de, vilket leder till mer utrymme i media eftersom det finns ett större intresse av bolaget. Samtidigt berättar G att ”[…] när vi behöver

35

finansiering så är det viktigt att vi har aktieägare som är villiga att vara med och fortsätta investera i bolaget".

A berättar att när de börsnoteradades var det många investerare som till en början placerade företaget i fel bransch, trots att 85–90 procent av intäkterna från verksamheten kunde hänföras till en och samma bransch. Även F berättar att uppdragsanalysen är ett sätt att ge småsparare och privata investerare bättre insyn i verksamheten eftersom det kan vara svårt för dem att förstå vissa bolag, deras affärsidé och marknad. D tillägger att de vill få en ”[…] bra genomlysning av bolaget med jämna mellanrum för att investerare och tänkbara investerare ska förstå bolaget på rätt sätt”. B berättar att man med uppdragsanalysen vill öka intresset för bolaget hos investerare genom att tillhandahålla information som är tillgänglig för alla. B beskriver uppdragsanalysen som ”[…] en tjänst till privata investerare så att de har möjlighet att få ett andrahandsutlåtande från någon som satt sig in i bolaget”.

4.3.3 Finansiella målsättningar

Vidare uppger några av företagsrespondenterna att de har finansiella mål och att de delvis ligger till grund för beslutet att köpa uppdragsanalys. Företagsrespondent A berättar att ett mål med uppdragsanalysen är att få upp värderingen på aktien (P/E-talet). Enligt A har de en målsättning om att värderas till ett P/E-tal på mellan 20–25 (mot tidigare 10). A berättar att anledningen är att bolaget ville kunna använda sig av aktier som betalmedel vid en eventuell nyemission eller framtida förvärv och då krävs enligt A att P/E-talet ligger på den nivån för att inte få för stor utspädning av aktier.

Enligt företagsrespondent B är en anledning till att de använder sig av uppdragsanalys att det ska hjälpa till att ”[…] driva likviditeten i aktien”. B förklarar att ökad handel i aktien är till stor nytta för befintliga aktieägare eftersom det underlättar om de vill ”[…] kliva in eller ut ur aktien”.

Företagsrespondent C berättar att ett av målen är att visa investerare att aktiekursen kan vara bra mycket högre i framtiden jämfört med vad aktien handlas till idag. Vidare utvecklar C resonemanget med att bolaget och styrelsen upplevde att ”[…] antalet aktieägare inte gjorde bolaget rättvisa” utan de ansåg att det borde vara minst det dubbla antalet. Enligt C utvärderades därför ett antal olika metoder för hur man skulle kunna öka antalet aktieägare där uppdragsanalys var ett av alternativen.

36 4.3.5 Analysföretaget

Utöver att undersöka anledningarna till att bolaget köper uppdragsanalys tillfrågades respondenterna om varför de valde sina respektive analysföretag. Enligt Företagsrespondent A fördes en dialog med flera företag som erbjuder uppdragsanalys. A berättar att det ”[…] i slutändan handlade om vad vi skulle få betala och vad vi förväntade oss att analysen skulle medföra”. A tillägger att aktören de använder sig av varken är den billigaste eller den dyraste, men att de upplever att de får ut väldigt mycket av samarbetet i form av mervärdestjänster såsom investerarträffar. Företagsrespondent B berättar istället att de valde en analytikerfirma som erbjöd en likviditetsgaranti på aktien med anledningen av att ökad likviditet var det främsta målet med uppdragsanalysen. B tillägger även att aktören de samarbetar med erbjuder videointervjuer med bolagets VD i samband med kvartalsrapporter vilket B upplever som ”[…] ett trevligt format som gör att många investerare kan få en snabbgenomgång om vad som hänt under kvartalet”.

Företagsrespondent E upplever att det inte fanns jättemånga alternativ inom uppdragsanalys i Sverige. Vidare berättar E att ”[…] eftersom vi ville bredda täckningen är det smart att använda sig av någon med ett etablerat varumärke där man vet att de brukar göra bra analyser och har ett gott renommé.” Att valet föll på just den analytikern berodde enligt E på att CFO:n på företaget tidigare varit i kontakt med en analytiker och att man hade förtroende för de analytiker som arbetade där. Företagsrespondent F berättar att de utvärderade olika aktörer men valde tillslut den analytikerfirma som de ansåg vara bäst profilerad mot den bransch som bolaget är verksam inom. F förklarar att eftersom de är profilerade mot den branschen utgör aktören ”[…] en bra informationskanal till de investerare bolaget riktar sig mot” vilket även D håller med om. Enligt företagsrespondent D så uppvaktades de av flera aktörer som tillhandahåller uppdragsanalys men förklarar att det i slutändan handlade om att ”[…] vi tyckte att de hade en bra täckning mot mindre aktieägare, något som vi upplevde att vi saknade”. Företagsrespondent G förklarar att de har bytt analysbolag under de senaste åren men ”[…] man vill ha en långsiktig relation med dem för att de bygger upp sin kunskap om bolaget och kan på så sätt sätta tydligare estimat och liknande kring aktien och sådär, men samtidigt så är det bra att byta lite också så man får nån som har en lite ny bild av bolaget”. Enligt G är det bra att ha två uppdragsanalyser eftersom den ena riktar sig främst till

37

småsparare och den andra mot institutioner. En av analytikerna är dessutom välkänd inom den bransch där företaget är verksamma, vilket G menar inger ett större förtroende hos investerare.