Studiens kvalité

Enligt Justesen m.fl. (2011) får en studies forskningsperspektiv konsekvenser för vilka kvalitetsaspekter som är av särskild betydelse. Bryman och Bell (2017) anser att kvalitativa studier bör bedömas och värderas utifrån andra kriterier än de som kvantitativa forskare använder sig av. De föreslår därför två alternativa grundläggande kriterier för bedömning av en kvalitativ studie. Det första kriteriet är trovärdighet vilket består av fyra delkategorier som har en motsvarighet inom kvantitativ forskning. Delkategorierna är

tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Det andra kriteriet för

bedömning är äkthet. 3.3.1 Trovärdighet

För att en studie ska anses vara trovärdig krävs att samtliga fyra delkategorierna är uppfyllda. Bryman och Bell (2017) beskriver att tillförlitlighet skapas genom en

respondentvalidering. För att säkerställa studiens tillförlitlighet tillfrågades

respondenterna om de ville ta del av det transkriberade materialet innan det publicerades vilket flera respondenter ville. Det transkriberade materialet skickades ut till respondenterna och de ombads att ge återkoppling om de upplevde att de misstolkats. Vidare skickades följdfrågor ut när vi behövde bekräfta att respondenten tolkats på rätt sätt. En viktig aspekt att belysa gällande trovärdighet är att det går att ifrågasätta ifall de personer som intervjuats svarat sanningsenligt. För både aktieanalytiker och företagsrespondenter går det att argumentera för att det funnits incitament att ge andra svar än deras verkliga uppfattningar. Ett sätt att minska risken för detta var att anonymisera samtliga personer och företag som medverkat i studien.

Det andra delkriteriet under trovärdighet är överförbarhet (Bryman & Bell, 2017). Eftersom studien endast inkluderar ett fåtal intervjuer finns det en möjlighet att ett annat resultat uppnåtts om andra respondenter valts. Vidare hade studiens respondenter olika erfarenheter av uppdragsanalys och företagen de arbetar på skiljer sig från varandra. En persons upplevelse kan därför inte med säkerhet generaliseras på andra i allmänhet. Det finns även en möjlighet att samma respondenter svarat annorlunda om studien gjorts vid en annan tidpunkt. Eftersom studiens avgränsats till att undersöka personer och företag som är verksamma inom Sverige kan även studiens resultat skilja sig åt om den utförts i en internationell kontext.

27

Det tredje delkriteriet är pålitlighet (Bryman & Bell, 2017). För att säkerställa studiens pålitlighet innehåller metodavsnittet en redogörelse för de olika momenten i arbetsprocessen, argument för de metoder som använts samt hur respondenterna valts ut. Vidare har det under studiens gång hållits opponeringsseminarier och handledningstillfällen. Inför opponeringsseminarierna har medstudenter och handledare läst studien och bidragit med kritik och tips angående formulering av syfte och forskningsfrågor samt studiens utformning. Dessa tillfällen anses ha bidragit till att öka pålitligheten och kvalitén i studien.

Det sista delkriteriet under trovärdighet är konfirmering (Bryman & Bell, 2017). För att minska risken för objektiva tolkningar båda medverkat under intervjuerna när det varit möjligt. Vidare har det insamlade materialet diskuterats och tolkats gemensamt. I tillägg har vi kontinuerligt granskat varandras material för att minimera risken för att det innehållit personliga värderingar.

3.3.2 Äkthet

Det andra kriteriet som Bryman och Bell (2017) beskriver som grundläggande för en kvalitativ studie är äkthet. För att säkerställa att studien uppfyllde kriteriet erbjöds alla respondenter möjligheten att ta del av en transkriberad version av intervjun kort efteråt. De som tackade ja uppmanades att läsa igenom transkriberingen och återkomma om vi missförstått något personen sagt eller menade. Eftersom det fenomenologiska perspektivet tillåter visst utrymme av tolkning skrevs det transkriberade materialet om för att göra det mer läsvänligt innan det skickades ut. Därmed blev det extra viktigt att respondenterna tog del av materialet eftersom texten låg till grund för analysen. I den händelse vi uppfattat respondenterna fel korrigerades transkriberingen innan materialet användes i studien.

3.3.3 Metodkritik

Den främsta kritiken som riktas mot kvalitativa studier är att de kan vara impressionistiska och subjektiva (Bryman & Bell, 2017). De skriver att det beror på att resultatet till stor del bygger på forskarnas egna uppfattningar om vad som är viktigt eller betydelsefullt samt att forskarna även kan påverkas av det personliga förhållandet de etablerar med undersökningspersonerna. Med anledningen av att vi valde ut den data som utifrån syftet ansågs mest intressant att analysera finns det en möjlighet att andra författare hade

28

kommit fram till helt andra slutsatser. Genom att inkludera ett kvantitativt bidrag avsågs att presentera hur fördelningen av riktkurser i uppdragsanalyser ser ut och därigenom visa att diskussionen inte är påverkad av egna värderingar eller tolkningar.

Vidare undersökte studien hur uppdragsanalyser upplevs från två olika perspektiv, företagsrespondenternas och aktieanalytikernas. Även om det går att argumentera för att parternas intressen kan vara sammanlänkade med varandra, hävdar vi att det hjälpt oss med att utforma analysen på ett mer objektivt sätt. Vidare inkluderade studien tidigare forskning som belyser både de positiva och negativa aspekterna med aktieanalys och beroendesituationer. Det kvantitativa bidraget, vilket sammanställdes i empiriavsnittet, visar att majoriteten av de uppdragsanalyser vi tagit del av är av positiv karaktär. Vi vill tydliggöra att trots att de är positiva så är det idag omöjligt att avgöra huruvida analytikern har rätt eller fel eftersom prognoserna är framåtriktade.

Med anledning av den pågående Covid-19-pandemin genomfördes samtliga intervjuer över telefon istället för ett fysiskt möte. Det finns därför en risk att studien inte fångat alla respondenternas upplevelser, eftersom intervjupersoner, enligt Bryman och Bell (2017), tenderar att ge utförligare svar vid ett fysiskt samtal. Med det i åtanke ställdes flera följdfrågor till huvudfrågorna som avsåg att få överlappande svar och därigenom få ett djupare perspektiv och minska risken för att någon aspekt utelämnades. En annan kritik mot kvalitativa studier är svårigheten att replikera och generalisera. Bryman och Bell (2017) förklarar att kvalitativa data påverkas av forskaren själv, vilket gör det svårt för en annan forskare att replikera samma studie. Genom att beskriva alla stegen i studien avsågs att underlätta genomförandet av en replikerande studie. Vidare skriver de att personerna som intervjuas i en kvalitativ studie inte kan anses vara representativa för en hel population. Studiens resultat har baserats på den empiri som framkommit under intervjuerna. Vi är medvetna om att eftersom datainsamlingen bygger på relativt få personers synpunkter och upplevelser om uppdragsanalys, kan ett annat resultat ha erhållits om andra respondenter deltagit. Men samtidigt har inte avsikten med studien varit att generalisera svaren på ett bredare perspektiv utan snarare att öka förståelsen för hur marknadsaktörer upplever uppdragsanalys samt analysera vad det kan innebära.

29 3.3.4 Källkritik

I studiens bakgrund och problemformulering har nyhetsartiklar använts för att belysa ämnet samt den kritik som riktas mot uppdragsanalys. Anledningen är att området är relativt outforskat vilket inneburit svårigheter att hitta vetenskapliga artiklar som skrivits inom ämnet. Eftersom det finns en risk att nyhetsartiklar är färgade av skribentens egna åsikter har de endast inkluderats i första kapitlet eftersom de på ett bra sätt belyser diskussionen om uppdragsanalys.

För att införskaffa relevant information om ämnet har främst databaser tillgängliga från Linköpings universitet använts (Business Source Premier). För att säkerställa att studien innehåller relevanta källor har endast vetenskapliga artiklar som har blivit peer-reviewed och publicerats i vetenskapliga tidskrifter använts. Vidare bedömdes tidskriftens kvalité utifrån tidskriftens publicerade betyg på norska listan där de viktigaste kraven var att den fanns med på listan och hade ett betyg på minst ett. Den norska listan mäter kvantitet och kvalitet på publiceringskanaler och de betygsätts därefter. Tidsperspektivet är värt att belysa eftersom flera artiklar som använts skrevs för länge sedan. Med hänsyn till att forskning och beteende förändras finns det en risk för att de därmed inte är lika relevanta idag. För att minimera risken har äldre artiklar främst använts när de är skrivna av vedertagna författare som det refereras till även i nyare studier och kurslitteratur. Majoriteten av forskningen som hänvisats till i den teoretiska referensramen berör aktieanalys och inte uppdragsanalys. Det beror på att vi anser att forskning om aktieanalys till stor del bör gå att applicera på uppdragsanalys.

3.4 Etik

Bryman och Bell (2017) nämner fem etiska principer som gäller för bland annat svensk forskning. De principer de nämner är informations-, samtyckes-, konfidentialitets-,

anonymitets- och nyttjandekravet samt falska förespeglingar. För att uppfylla informationskravet informerades respondenterna om studiens syfte genom det mejl som

skickades ut (bilaga 1). En beskrivning av syftet fanns även med i den intervjuguide (bilaga 2 & 3) som skickades ut inför intervjuerna. Det gjordes även för att respondenterna inte skulle uppleva att de blivit missledda. I tillägg innehöll intervjuguiden även intervjufrågorna för att respondenterna skulle ges tid att förbereda och reflektera över sina svar. Ytterligare en anledning till att frågorna skickades ut i förväg var respondenterna skulle fundera över om det fanns frågor personen inte ville svara på, eftersom de berörde

30

deras arbete vilket kunde innebära att de inte fick svara på grund av sekretesskäl. Vidare poängterades både i mejl och inför intervjuerna att deltagandet var helt frivillig och att de när som helst hade möjlighet att avbryta intervjun. De informerades även om att de hade möjligt att avstå från att svara på frågor som de inte ville eller hade möjlighet att svara på. En förfrågan om respondenten godkände att intervjun spelades in gjordes också med hänsyn till samtyckeskravet.

För att säkerställa att studien uppfyllde konfidentialitets- och anonymitetskravet var utgångspunkten att alla respondenter skulle anonymiseras såvida inte en respondent specifikt bad om att inte få vara anonym. Vidare hanterades de kontaktuppgifter som hämtades från olika företags hemsidor, anteckningar som togs under intervjun samt inspelningar av intervjuerna på ett sådant sätt att endast studiens författare hade tillgång till det. Intervjuinspelningar och samt personuppgifter till studiens respondenter har hanterats på anordningar som är lösenordskyddade så att ingen obehörig ska kunna få tillträde till det. Utöver det förklarades att allt material rörande respondenternas personuppgifter skulle raderas permanent efter inlämnandet av studien. Vidare anonymiserades även uppgifter rörande bolagens produkter, affärsområden, verksamhetsbeskrivningar et cetera för att personer med insikt inte skulle kunna lista ut vilka företag som inkluderades i studien. Slutligen har det material som samlats in endast använts med ändamålet att analysera det för att kunna besvara studiens forskningsfrågor, vilket respondenterna informerades om både via mejl samt muntligt i inledningen av intervjuerna.

31

4. EMPIRI

4.1 Uppdragsanalyser

Vi upplever att uppdragsanalyserna generellt präglas av en positiv rubriksättning och att de positiva aspekterna ges mycket utrymme. Exempel på rubriksättningar vi observerat är ”Genombrott på gång” och ”Bra marginal i sikte”. I uppdragsanalyserna framgår alltid att den är betald av bolaget samt vad analyshusen gör för att minska intressekonflikten. På vilket sätt det framgår varierar dock mellan de olika bolagen. Det vanligaste är att uppdragsanalytikern (eller hela analysavdelningen) inte får äga aktier i bolaget. Det gäller dock inte alla, en bank skriver exempelvis att de får äga maximalt 0,5 procent av det totala antalet aktier i bolaget men ibland saknas en sådan begränsning. I uppdragsanalyser från någon av de större bankerna framgår även att de får åta sig andra uppdrag åt samma bolag parallellt med uppdragsanalysen.

Utformningen av uppdragsanalyserna varierar mellan de olika analysföretagen. Majoriteten använder sig av prisintervallen bull, base och bear. Andra använder sig av hög, medel och låg potential, eller köp-, behåll och säljrekommendationer. Värderingen innehåller en tidshorisont där det vanligaste är att prognoserna avser tolv månader, även om mer diffusa beskrivningar observerats. Exempelvis framgår i ett fall att värderingen kan “[...] ligga några år bort i tiden”. Flera analysföretag beskriver uppdragsanalys som marknadsföring och samtliga är tydliga med att upplysa om att de uppdragsanalyser som finns publicerade på deras respektive hemsidor inte är att betrakta som investeringsrådgivning. Nedan presenteras en sammanställning av rekommendationerna i 100 uppdragsanalyser.

Figur 2. Procentuell fördelning av uppdragsanalyser

78% 11% 10% 1% 0% Köp >20% Öka 10-20% Neutral 10-(-10%) Minska (-10)-(-20%) Sälj <(-20%)

32

4.2 Beskrivning av respondenter

Företagsrespondent A arbetar som CFO och har arbetat på företaget sedan 2019. Företaget följs av totalt två aktieanalytiker, varav en är uppdragsanalytiker. De har använt sig av uppdragsanalyser i ungefär två år.

Företagsrespondent B är verksam som CFO och har arbetat på företaget sedan 2005 men i nuvarande position sedan 2011. Företaget följs av totalt fem aktieanalytiker varav tre är uppdragsanalytiker. De har använt sig av uppdragsanalys i ungefär 15 år.

Företagsrespondent C jobbar sedan hösten 2019 som VD och var tidigare aktiv i bolaget som styrelseledamot. Företaget följs av en uppdragsanalytiker sedan ungefär ett års tid och de har ingen aktieanalytiker som följer bolaget.

Företagsrespondent D är verksam som CFO på företaget och har haft den positionen sedan 1995. Företaget följs av fyra analytiker varav en är uppdragsanalytiker. De har köpt uppdraganalys från samma företag i sex till sju år.

Företagsrespondent E arbetar som ansvarig för investerarrelationer och har arbetat på företaget sedan 2019. Företaget följs av fyra analytiker varav en är uppdragsanalytiker. Företagsrespondent F är verksam som CFO och vice VD på ett företag där respondenten arbetat sedan 2016. Företaget följs av en uppdragsanalytiker som de samarbetat sedan början av 2019. De har ingen annan analytiker som följer dem.

Företagsrespondent G arbetar som CFO på ett företag där respondenten har arbetat i 3,5 år varav respondenten haft rollen som CFO i 2,5 år. Företaget följs av två uppdragsanalytiker och de har ingen annan analytiker som följer dem.

Företagsrespondent H innehar rollen som IR-ansvarig och CFO vilket respondenten haft i fem års tid. Bolaget följs av en uppdragsanalytiker och de har köpt bevakning sedan 2016.

Uppdragsanalytiker I har arbetat som aktieanalytiker i fyra år och har gjort uppdragsanalyser i cirka två år.

33

Uppdragsanalytiker J har arbetat som aktieanalytiker i ungefär 20 år och gjort uppdragsanalys i fem år.

Uppdragsanalytiker K är verksam som aktieanalytiker sedan två år och har arbetat med uppdragsanalyser under hela den perioden.

Uppdragsanalytiker L jobbar som aktieanalytiker sedan ungefär 15 år och har gjort uppdragsanalyser i ett års tid.