Betygen behöver kompletteras. Det står klart efter det förra kapitlet. Men hur och med vad? En del föreslår dokumentationer av olika slag, t ex portfolio och utvecklingssamtal. Det är säkert viktigt och bra. Men jag tror inte att det räcker. Det krävs en starkare belysning.
Betygen äger förmågan att lysa upp framgångar rent generellt. Det beror på kvantifieringarna av elevernas resultat. I varje ämne översätter betygen värdet av elevernas resultat till en av flera förutbestämda nivåer. Värdet anses motsvara en viss nivå. Därmed möjliggörs jämförelser, beräkningar och sta- tistiska beskrivningar.
Dokumentationer av typen portfolio ger ett helt kvalitativt uttryck för elevens framgångar. Det kan säkert synliggöra en mångfald av nyanser. Det ger säkert en mer rättvis bild av den enskilde eleven. Däremot blir det svårt att göra jämförelser, mellan ämnen, elever, klasser eller skolor. Kvalitativa uttryck kan inte användas för att beskriva situationen i en klass eller på en hel skola.
Det kan dock betygen. Nyanser går visserligen förlorade, men till förmån för jämförbarheten. Och den behövs. Inte bara för att massmedia ska få sätta tänderna i något. Politiker, personal och föräldrar har säkert också ett intres- se av jämförbarheten. Och inte minst eleverna själva. Man vill få reda på hur man har lyckats, jämfört både med sitt eget utgångsläge och med andras. Framgångar som inte i något avseende uttrycks kvantitativt riskerar att ham- na i skuggan av betygen.
Det tycks också rektorn på Kroksbäck mena när han poängterar behovet av officiella sanktioneringar med hög status:
Jag hoppas att det nån gång i framtiden kommer officiellt sanktionerade mät- metoder med samma status som kunskapsbetygen.
Intresset för alternativa framgångsmått verkar vara ganska starkt. Det fram- går av intervjuerna, som här t ex med en av skolledarna på Vivalla:
Jag tror på att man utvärderar det man gör. Sen om man kallar det betyg, det må så vara. Jag är övertygad om att vi måste bredda dom ingående delarna i den utvärderingen. Visst, baskunskaper måste vi ha och vi måste dessutom bli bättre på att alla ungdomar tillgodogör sig dessa baskunskaper. Men sen
finns det dom andra delarna och dom utvärderas inte offentligt idag. Och då kan man bli lite fundersam. Är det av intresse för samhället att dom kunska- perna som alla vet är så viktiga, att dom utvärderas. Eller ska det bara stå i ett åtgärdsprogram? Är det viktigt för samhället?
Mycket av det som man gör och faktiskt lyckas med på utanförskapssko- lorna hamnar utanför betygssättningen. Och detta tycks öka. Man blir bättre och bättre på det som betygen inte gäller. På en del utanförskapsskolor växer det därför fram interna former för synliggöranden, t ex på Gårdsten:
För några år sen var vi allt för fokuserade på betygen. Det var också för mycket fokusering på svenska, matte och engelska. Vi glömde att det var barn, inga maskiner. Nu har vi lyckats vända det. Det är mycket det här med utvecklingssamtal. Där kan man förklara och motivera. Även om man inte blir godkänd så kan man bli stärkt genom samtalet. Nu fokuserar vi mer på arbetsmetoder. Betygen är ju självklart viktiga, men inte för själva verksam- heten. Det är bara vad eleven sedan har med sig för att kunna söka in på rätt program. Eleverna själva får en bättre och mer rättvis bild genom utveckling- ssamtalen som dom har då från 1 klass.
Sen finns det andra skolor där man har satsat på att utveckla enkätmetoder. På t ex Kroksbäck använder man sig av en trivselenkät. Även på Bredbyskolan använder man sig av enkäter. Rektorn pekar dock på flera svårigheter:
Jag tror att enkäter på ett sätt kan mäta framgång, men inte fullt ut. Det kan ge en delbild, t ex kring trivsel, delaktighet, social utveckling. Men det finns inte en tillräckligt stor kunskap i skolan om hur man ska genomföra dessa enkäter. Centralt i Stockholm stad finns en väldigt effektiv organisation för att formulera enkätfrågor som är möjliga att sammanställa statistiskt. Men det finns inte hos oss en tillräckligt stor kompetens i att analysera dom här siffrorna. Och framför allt finns det inte hos oss en tillräckligt stor kompetens i att skapa ett sånt klimat med föräldrarna att det är angeläget för föräldrarna att besvara den här enkäten, dvs ge oss ett underlag.
Det krävs med andra ord en särskild kompetens i analysen och tolkningen av resultaten. Dessutom är det nödvändigt att skapa legitimitet. Annars vill nog varken elever eller föräldrar vara med i enkätundersökningar. Och om de ändå ställer upp så svarar de kanske avsiktligt fel. I så fall beroende på att de inte tror på undersökningen. Svårigheterna till trots måste enkäter sägas vara en
viktig utvecklingsväg. Framför allt för att alla berörda parter kan få komma till tals.
Denna andra etapp av projektet Framgångsalternativ har tydliggjort behovet av nya framgångsmått. Det behövs nya mått på framgång som kan komplet- tera betygen. Dessa mått måste vara stabilt förankrade i definitioner av fram- gång. Annars kan de lätt framstå som godtyckliga. Dessutom måste måtten möjliggöra jämförelser. Annars kommer de att underordnas betygen.
Utvecklingen av nya framgångsmått är huvudsyftet med den tredje och avslutande etappen av projektet. Arbetet kommer att ske i nära samarbete med tre grundskolor. Var och en av skolorna utser en lokalt ansvarig. I dennes ansvar ingår att driva en lokal utveckling av såväl definitioner som mått på framgång. I första hand ska elever engageras i processen, men även annan personal och föräldrar. Därigenom kommer projektet att berikas med mycket erfaren- het, idéer, fantasi och kreativitet. Samtidigt kan det skapas en legitimitet. Den blir viktig sen när resultaten ska prövas. Skolornas utvecklingsprocesser kom- mer att kretsa kring två huvudfrågor. Den ena om definitionen av framgång. Vad skall känneteckna en framgångsrik skola? Den andra frågan om måtten på framgång. Hur skall denna framgång mätas?
Elevernas engagemang ska integreras i den ordinarie undervisningen och inte ske vid sidan om. Det ger en viktig signal om att skolan tar arbetet på all- var. Då blir det lättare att engagera eleverna och få deras stöd. Tanken är ock- så att engagemanget ska vara till gagn för den ordinarie undervisningen. En bred diskussion kommer att dra igång om vad skolan ska göra och varför. Dess resultat kan sen ligga till grund för kommande planeringar och prioriteringar.
För att utveckla framgångsmåtten behöver eleverna lära sig formulera frå- gor och svarsalternativ. Den kunskapen kan vara till nytta i de flesta ämnen. Hanteringarna av svaren kommer att inbjuda till diskussioner om etik och vär- deringar. Svarsbearbetningarna kan bli inspirerande för ytterligare mattein- lärning. Tolkningarna av resultaten kan stärka ett kritiskt och flexibelt tän- kande. Elevernas engagemang kommer att kunna befrämja deras utveckling till kunskapssubjekt.
Utvecklingsarbetet kommer att ske under hösten 2002. När det är klart ska resultatet sen prövas på skolorna. Huvudsakligen datateknik kommer att användas. Det innebär att arbetet på skolorna också måste inbegripa utveck- lingen av begripliga och intresseväckande framställningsformer. Inte bara text blir användbart, utan även bild, figurer och layout. Kanske även ljud.
Min uppgift som projektledare blir att stödja och koordinera skolornas loka- la processer. I stödet ingår att tillhandahålla den utbildning som visar sig behö- vas. Det kan gälla såväl teorier om människa och samhälle som metodkun- skaper om t ex frågeformulering och utvärderingar. Det blir också min upp- gift att ta tillvara på resultaten, analysera och utvärdera. Tanken är att projek- tet ska resultera i kunskaper som man kan gå vidare med.
Litteratur
Bengtsson, Monica & Nilsson, Jan (2001) Samarbete som språngbräda för utveckling. Att se och förstå undervisning – en studie av teoretiska kun- skaper i praktiken. Rapporter om utbildning 7/2001 – Malmö Högskola,
Lärarutbildningen, Regionalt Utvecklingscentrum. Malmö
Bunar, Nihad (1999) Skolan mitt i förorten. Skolan, segregationen och integ- rationen. PARTNERSKAP för MULTIETNISK INTEGRATION 1:99. Umeå Dahl, Karin & Rudvall, Göte (red) (2001) Moteld - boken för dig som vill
påverka skolan. Smedjebacken: Bilda Förlag
Frykman, Jonas (1998) Ljusnande framtid. Skola, social mobilitet och kultu-
rell identitet. Falun: Historiska Media
Giddens, Anthony (1999) Tredje vägen. Om förnyelsen av socialdemokratin. Lund: Atlas
Granath, Gunilla (1997) Gäst hos overkligheten. En 48-årig sjundeklassares
dagbok. Avesta: Ordfront förlag
Hargreaves, Andy (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur
Hultinger Eva-Stina & Wallentin,Christer (red) (1996) Den mångkulturella
skolan. Lund: Studentlitteratur
Integrationsverket (2000:6) Låt oss tala om flickor .... Integrationsverkets rap-
portserie 2000:6. Norrköping
Integrationsverket (2000:9) En statistisk presentation av storstadskommuner- na. Nationell utvärdering av Storstadssatsningen. Delrapport.
Malmgren, Lars-Göran & Nilsson, Jan (1993) Litteraturläsning som lek och
allvar. Lund: Studentlitteratur
Nordström, Gert Z (1992) Bilden i det postmoderna samhället. Malmö: Carlssons
Rubinstein Reich, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd (2000) Den svenska skolan i det mångkulturella samhället. Rapporter om utbildning 6/2000 –
Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Regionalt Utvecklingscentrum.
Malmö
Skolverket (1999:160) Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Skolverkets
rapport nr 160. Örebro
Skolverket (1999:170) Samband mellan resurser och resultat. En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Skolverkets rapport nr 170. Kalmar
SOU (1996) Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet (Delbetänkande av Skolkomittén SOU 1996:143)
SOU (1997) Skolfrågor – om skola i en ny tid. Stockholm: Utbildnings- departementet (Skolkommittén 1997:121)
Stigendal, Mikael (1999) Sociala värden i olika sociala världar. Segregation
och integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur
Stigendal, Mikael (2000) Skolintegration – lösningen på skolans problem?
Rapporter om utbildning 1/2000 – Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Regionalt Utvecklingscentrum. Malmö
Stigendal, Mikael (2001) Framgång - vad är det? Mötet mellan utanförskap
och innanförskap i skolan (rapport).
Stigendal, Mikael (2001) Lärare och elever i skilda världar. Invandrare &
Stigendal, Mikael (2002) Den gode socialvetenskaparen. Vetenskapsteori i
vardande. Lund: Studentlitteratur
Stockholms stad (2000) Skolundersökning. Skolåren 7-9. Utrednings- och
statistikkontoret. Stockholm
Ålund, Aleksandra (1997) Multikultiungdom- kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur
D
et finns en stor oro över att allt fler elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. En fjärdedel av landets samtliga elever år nio fick våren 2001 inte godkända betyg i ett eller flera ämnen. Men mäter verk- ligen betygen allt? Tänk om det är andra kunskaper som behövs för att klara sig bra i samhället? Tar den svenska skolan och samhället hand om de många kompetenser och skilda kulturer många barn och ungdomar tar med sig in i skolan? Detta är några av utgångspunkterna i denna rap- port som också frågar sig vad som är måttet på framgångsrika skolor, vilka processer leder till att barn och ungdomar utvecklas, hur relateras betygen till vilken nivå eleverna kom in i det svenska skolsystemet från början. M.m.Resultaten och resonemangen bygger på ett stort antal intervjuer gjorda med elever, lärare, föräldrar och skolledare på 10 skolor i bl.a. Gårdsten i Göteborg, Botkyrka Hjulsta, Rinkeby och Skärholmen i Stockholm och Kroksbäck och Rosengård i Malmö.