Framgångsdefinitioner

Hur ska man tolka svaren från elever, skolledningar, personal och föräldrar? Vad säger de om framgång? Vad säger de inte? Intervjusvaren innehåller så många aspekter. En hel del av svaren liknar varandra, men det spretar också åt många olika håll. Svaren behöver sorteras och kategoriseras, men hur? Vilka svar ingår i samma kategorier? Och hur hänger svarskategorierna ihop? Vad finns det för samband?

I kapitlets inledning skrev jag om hur betygen bestämmer framgångens innebörd. Nu vill jag mer bestämt kalla det en definition. Betygen definierar framgång. Med betygens framgångsdefinition menar jag den framgång i sko- lan som det sätts betyg på. Vad det innebär i detalj kan säkert skilja sig en hel del från lärare till lärare och skola till skola. Men framgången går att peka ut. Åtminstone av den enskilde läraren.

Slående är hur mycket både elever, skolledning, personal och föräldrar säger om sånt som inte ingår i betygens framgångsdefinition. Det som eleverna lägger störst vikt vid gäller vardagen, t ex arbetsformerna, medinflytande, för- troendefulla relationer med lärarna, lärarnas eget samarbete och föräldrars delaktighet. Om skolan är framgångsrik eller ej beror på hur väl den fungerar till vardags. Betygen gäller dock inte hur skolan fungerar i vardagen, utan vad vardagen resulterar i. Resultaten av skolan säger dock inte eleverna så myck- et om. För eleverna är det viktigast att skolans vardagsliv fungerar.

Även skolledningarna, personalen och föräldrarna lägger stor vikt vid var- dagen, t ex i form av elevaktiva arbetssätt, synliggörandet av varje elev, demo- krati, förtroendefulla relationer och samarbete med föräldrar. Skolledningarna, personalen och föräldrarna framhåller dock också vikten av vad skolan resul- terar i, men till en stor del sånt som betygen inte täcker in, t ex stolthet, själv- känsla, framtidstro, etik och social kompetens.

Betygens framgångsdefinition räcker uppenbarligen inte för att förstå vad elever, skolledning, personal och föräldrar säger. Det behövs en bredare defi- nition av framgång som svaren kan placeras in i. Mitt förslag är att svaren delas upp i process respektive resultat. Framgång i skolan kan gälla både pro- cess och resultat. Man skulle kunna skilja mellan processframgång och resul- tatframgång.

Eleverna nämner flera kriterier på processframgång. En framgångsrik pro- cess kännetecknas av temaorienterade arbetsformer i grupper, medinflytande för elever, intresseväckande uppgifter, trygghet samt goda relationer, särskilt

mellan lärare och elever. Lärarna måste visa förtroende för eleverna och vara bra på att lyssna. Det är viktigt också med bra relationer mellan eleverna respektive lärarna. Processframgång kännetecknas även av föräldrarnas enga- gemang och delaktighet.

Personalen betonar särskilt synen på eleverna. För personalen känneteck- nas en framgångsrik process av att eleverna blir sedda för vad de är. Att deras rötter tas tillvara. De måste få känna att de duger. Det är också viktigt med elevaktiva arbetssätt och demokratiska beslutsformer. Skolan måste göra sig intressant och meningsfull för eleverna.

Även bland skolledningarna finns det ett starkt stöd för kriterier på pro- cessframgång som elevaktiva arbetssätt och elevernas medinflytande. I övrigt förekommer det mest kriterier på resultatframgång i svaren från skolledning- arna. Även personalen nämner flera kriterier på resultatframgång. Svaren från eleverna gäller dock mest processframgång. I svaren från föräldrarna är kri- terierna på process- och resultatframgång ganska sammanvävda.

Kanske kan det som sägs om resultatframgång delas in i sex kriterier. Det gäller för det första elevernas förhållande till sig själva, dvs tron på sig själva och sina möjligheter. Det ska ligga till grund för egna och fria framtidsval. Det andra kriteriet gäller förhållandet till andra. Eleverna måste lära sig att samarbeta och klara av sociala relationer, t ex lösa konflikter. För det tredje gäller det förhållandena i samhället. Eleverna behöver skaffa sig en stabil vär- degrund för att sen också kunna utvecklas till aktiva medborgare.

För det fjärde måste åren i skolan resultera i att eleverna förstår vitsen med utbildning och känner lust till ett fortsatt lärande. För det femte behöver ele- verna givetvis skaffa sig kunskaper, men det gäller huvudsakligen baskun- skaperna (läsa, skriva och räkna). Kännetecknande för en framgångsrik skola är, för det sjätte, också att eleverna utvecklar ett eget tänkande och en förmå- ga till kritisk reflektion. Det stämmer väl överens med vad jag tidigare kalla- de en utveckling till kunskapssubjekt. På en av skolorna argumenterar man också för hur viktigt det är att se eleverna som subjekt och inte som objekt.

En framgångsrik skola känns igen på att eleverna utvecklar självförtroen- de, samarbetsförmåga, grundläggande värderingar, lust till fortsatt lärande, bas- kunskaper och en egen tankeförmåga. Det utgör beståndsdelarna i den grund som krävs för att man ska kunna fungera i samhället. Det är helheten av dessa kriterier som jag föreslår att vi kallar en definition av resultatframgång.

I vilken utsträckning man lyckas beror på vägen dit, dvs processen. Process och resultat hänger ihop. Man åstadkommer de resultat som processen har

gjort en förtjänt av. Som en av föräldrarna på Kroksbäck säger så krävs det demokrati, för annars tar eleverna inte kunskapen till sig. En av lärarna på St Botvid betonar vikten av vad man kan kalla en subjektiverande människosyn, helt enkelt för att eleverna då skaffar sig bättre språkkunskaper.

Intervjuerna hjälper oss att urskilja ett antal kriterier på processframgång. Helheten av dessa vill jag kalla en definition av processframgång. Vilka kri- terier som behöver ingå i definitionen och hur många kan säkert diskuteras. Men följande kriterier bör ingå i definitionen:

• Verksamhet: Lärandet sker i varierande, aktiverande och individuellt anpassade former.

• Makt och medinflytande: Eleverna får vara med och bestämma om såväl innehåll som arbetsformer och ordningsregler.

• Mening: Skolan görs meningsfull för eleverna.

• Yttre samverkan: Skolan gör föräldrarna delaktiga och samverkar med lokalsamhället.

• Inre sociala relationer: Relationerna mellan lärare och elever präglas av en subjektiverande människosyn (lärarna ser eleverna som subjekt), god kommunikation (lyssnande och förståelse) samt förtroende.

Det jag anser mig finna stöd för i intervjuerna med elever, skolledningar, personal och föräldrar är således en övergripande definition av framgång i skolan. Denna övergripande definition kan delas upp i definitioner av pro- cess- respektive resultatframgång. Var och en av dessa definitioner består av ett antal kriterier. Även den övergripande definitionen består av kriterier och de gäller sambanden mellan process och resultat. I en framgångsrik skola strä- var man målmedvetet efter att få process och resultat att hänga ihop.

2.3 Slutsatser

I detta kapitel har jag analyserat svaren från elever, skolledningar, personal och föräldrar på en fråga om framgång. Vad ska känneteckna en framgångs- rik skola? Så löd frågan. Svaren möjliggör fyra slutsatser:

1. Betygens framgångsdefinition: Elever, skolledningar, personal och för- äldrar säger så mycket mer om framgång än vad betygen täcker in. Det tydliggör betygens funktion som framgångsdefinition. Betygen funge- rar inte bara som mått på framgång utan också som definition. Det som man måste vara bra på för att få betyg ingår i definitionen.

2. Processframgång: Intervjusvaren tydliggör också begränsningarna i betygens framgångsdefinition. Hur skolan fungerar täcks inte in utan bara dess resultat. Mycket av det som sägs i intervjuerna gäller dock var- dagen. Det har hjälpt mig att formulera en definition av vad som kan kal- las processframgång.

3. Resultatframgång: Men betygens framgångsdefinition täcker inte heller in alla önskvärda resultat. Intervjuerna lägger grund för en bredare defi- nition av resultatframgång. Det finns det stöd för i Läroplanen. Denna alternativa framgångsdefinition består av sex kriterier; nämligen själv- förtroende, samarbetsförmåga, grundläggande värden, lust för fortsatt lärande, baskunskaper och en egen tankeförmåga.

4. Vidgad framgångsdefinition: Att döma av intervjusvaren pågår det en spontan utveckling av framgångskriterier på skolorna. Det gäller dels processen och dels resultaten, men framför allt både och i ett samman- hang. Processer utvecklas för att åstadkomma bättre resultat, men då i en bredare mening än vad betygen mäter. Det finns en strävan efter hel- het av process och resultat. Genom att formulera en övergripande defi- nition av framgång i skolan har jag försökt tydliggöra sammansättning- en av denna helhet.