Framgångsfaktorer i familjeföretag

Tuclea och Tigu (2005) förklarar att fördelen med kunskap är att ett fåtal människor kan göra en organisation framgångsrik. Omvänt kan därmed förlusten av dessa människor bidra till organisationens nedgång. Jacobsen och Thorsvik (2008) förklarar vidare att humankapital blir allt viktigare för organisationer. Fagerfjäll instämmer i resonemanget och menar att den typen av enmanskontroll MW utövade i slutet av sin karriär inte var optimal för Wallenbergsfären.

Hatch (1997) förklarar att organisationer förmedlar sitt lärande med hjälp av historier, symboler, förväntningar och beteendenormer, och att lärandet därmed är kopplat till kulturella processer. Dahlbäck bekräftar detta genom att beskriva hur MW ställde mycket höga krav och ofta gav honom hård kritik under hans första tid på Investor. Han tillägger att MW aldrig gav

beröm och menar att detta var ett sätt forma honom. Marcus Wallenbergs agerande kan i det här fallet förklaras av teorin Bohlin el al (1992) framhåller, som går ut på att ledaregenskaper inte är medfödda utan att flertalet framgångsrika ledare har utvecklats som ledare under sin ledargärning. Hansson & Magnusson (2009) redogör för viktiga framgångsfaktorer i en verksamhet och nämner att ledare som visar stor passion inför att förverkliga det man beslutat och brinner för sitt uppdrag, är en sådan faktor. I enlighet med ovan nämnda resonemang förklarar Dahlbäck att det är roligt och fascinerande att fatta beslut, utvecklas och se att företagen går bra. Han beskriver Wallenbergfamiljens medlemmar som utpräglade tävlingsmänniskor som brinner för sitt arbete. Andersson (2001) menar att tillväxt inte enbart uppkommer på grund av att möjligheter uppstår i företagens omgivning, utan att det fordrar handlande individer för att uppnå detta. Jacob Wallenberg stödjer denna teori då han menar att en av anledningarna till att Wallenbergsfären lyckats utvecklas så väl är att hans förfäder var mycket skickliga och handlingskraftiga runt 1850-talet och fram till sekelskiftet, då Sverige som industrination skapades. Dahlbäck beskriver även han de första generationerna som mycket begåvade, duktiga och hårt arbetande. Fagerfjäll framhåller i sin tur att bland annat Knut Agaton var en mycket handlingskraftig man som var med och genomförde flera stora projekt. Vidare liknar Fagerfjäll Marcus Wallenberg Jr, MW, vid en industriregissör som var mycket handlingskraftig.

Fagerfjäll förklarar hur han anser att familjen Wallenberg är mycket skickliga i kristider, att de är bättre på defensiven än offensiven. När de är försiktiga klarar de sig ofta väldigt bra.

Som exempel nämner Fagerfjäll kriserna på 90-talet som de klarade sig igenom väldigt bra.

Fagerfjäll får stöd i sitt resonemang av Olson och Zuiker (2003) som menar att familjeföretag reagerar olika i tider som präglas av stabilitet och tider i förändring. Olson och Zuiker (2003) anser vidare att den långsiktiga hållbarheten i alla familjeföretag är beroende av dess förmåga att förutse och svara på förändring. Kansikas & Nemilentsev (2010) är inne på samma linje och menar att med gemensamma mål kommer familjeföretag bestående av familjmedlemmar, och personer som inte tillhör familjen men innehar chefsbefattningar, att klara sig igenom svåra prövningar som vinnare. Vidare hävdar Olson & Zuiker, (2003) att familjen i sig utgör en betydande skillnad i familjeföretag. I oroliga ekonomiska tider syns ett mönster som konstaterar att familjeföretagen är de företag som i störst utsträckning överlever, inte nödvändigtvis på grund av att det är en god bransch utan som ett resultat av familjens inblandning. Trots att Wallenbergsfären hittills varit skickliga på att möta förändringar menar

Fagerfjäll att han har svårt att se att familjen Wallenberg kommer vara lika inflytelserika om 50 år. Han förklarar att kulmen på storhetstiden nåddes på 1970-talet då banden mellan MW och statsminister Tage Erlander var mycket starka.

Kansikas och Nemilentsev (2010) hävdar att långsiktig orientering är ett av de värden som kan ses som en del av familjeföretagets identitet. Jacob Wallenberg stämmer in i Kansikas och Nemilentsevs (2010) mening och förklarar att Wallenbergstiftelserna, med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i spetsen, spelat en betydande roll i uppbyggnaden av företagsimperiet då de skapat ägarstabilitet och därmed förutsättning för långsiktighet. Dahlbäck menar även han att stiftelserna haft en positiv effekt för Wallenbergsfären då kapitalet hållits ihop och inte spritts ut på olika arvtagare. Enligt Fagerfjäll har stiftelserna varit en av de viktigaste anledningarna till att familjen Wallenberg lyckats så väl. Han förklarar att då socialdemokraterna tog makten ville de ha en marknadsekonomi utan kapitalism, vilket ledde till att politiken som fördes i landet inte var till gagn för kapitalstarka familjer. Men då Wallenbergfamiljen hade sina tillgångar låsta i stiftelser hade de heller ingen större privatförmögenhet, varför familjen inte förlorade lika mycket på den nya politiken som övriga kapitalister. Kansikas och Nemilentsev (2010) förklarar vidare att ett resultat av den långsiktiga orienteringen bland annat är den genuina respekten som förekommer för tidigare traditioner, men även en förståelse för att verksamheten ska förbli levande. Fagerfjäll beskriver just detta genom att förklara hur Knut Agaton och Marcus Wallenberg Sr tog över banken efter sin far och att sedan Marcus barn, MW och Jacob i sin tur fick föra arvet vidare.

Dahlbäck påpekar dock att det inte alltid suttit just två bröder eller kusiner vid rodret, utan att Peter Wallenberg var själv i sin generation på senare dagar och att de nu sitter tre personen på betydande poster inom sfären: Marcus, Jacob och Peter Wallenberg Jr.

5.4 Finansiering och varumärkets roll

Bolmgren och Hult (1996) menar att begreppet finansiering inom den privata sektorn som ett sätt att skaffa pengar för den löpande verksamheten, men även för anskaffning av nödvändiga investeringar. Fagerfjäll förklarar hur familjen Wallenberg skapade sig en maktposition inom svenskt näringsliv genom sina tidiga samarbeten med svenska industriföretag. Vidare

förklarar han hur de gick in i krisdrabbade företag och tillsatte nya ledningar. På detta vis fick Wallenbergsfären inflytande i dessa företag. Andrén och Eriksson et al (2005) menar att

företagande handlar, precis som all annan finansiell verksamhet, om att investera pengar i en osäker framtid för att förhoppningsvis generera en avkastning som är större än

grundinvesteringen. Hallgren (2003) förklarar att finansiering i praktiken är en funktion på företagets toppnivå. God hantering av finansiella beslut fordrar att företagsledaren följer väl med i den ekonomiska utvecklingen runt om i världen. Detta var enligt Fagerfjäll något Peter Wallenberg var mycket erfaren inom då han tack vare sin industripraktik utomlands var bättre förberedd än någon annan för den globala ekonomin som kom under 80- och 90-talet.

Wallenbergsfären har idag stort inflytande i många företag genom stiftelserna. stiftelserna har störst inflytande i maktbolaget investor. Investor äger och kontrollerar i sin tur flera företag som bland annat; SAS, ASEA, Skandinaviska Enskilda Banken (Segerstedt och Rydberg et al, 1982). Fagerfjäll förklarar att mellan 1982-1997 var det Investor som blev familjens maktbolag. Det blev en blandning av ett maktbolag och en investeringsbank.

Keller och Apéria et al (2008) förklarar att fler och fler företag har insett att en av deras mest värdefulla tillgångar är det varumärke som associeras med deras produkter eller tjänster.

Dahlbäck beskriver hur Marcus Wallenberg gav honom generella råd. Bland annat sa MW en gång åt honom: ”Kom ihåg Claes, du investerar inte bara våra pengar utan även Wallenbergnamnet, du får inte göra affärer som försämrar vårt varumärke”. De Chernatory och Mcdonald et al (2011) menar att företag måste försäkra sig om att deras varumärken levererar vad de lovat, för att uppmuntra kunderna att agera positiva förespråkare för varumärket och produkten. Vidare menar de att framgångsrikt varumärkesbyggande bidrar till vinning genom att ge värde som lockar kunderna att köpa en produkt eller tjänst.

5.5 Tendenser i det empiriska materialet

I vår empiriska undersökning gick att se vissa mönster och tendenser som intervjupersonerna påtalade som fick stöd i den teoretiska referensramen. Vi sammanfattar här de faktorer intervjupersoner nämner som betydande för Wallenbergsfärens utveckling. Utifrån dessa kommer vi inleda vårt avslutande kapitel där våra slutsatser dras.

 Stiftelserna. Samtliga respondenter påpekar att stiftelserna spelat en betydande roll för Wallenbergsfärens utveckling. De framhåller att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse skapat ägarstabilitet och varit en förutsättning för långsiktighet då kapitalet kunnat hållas ihop.

 Ansvar och arv. Intervjupersonerna menar att det skapats en anda inom Wallenbergsfären där man ska vara lojal, arbeta hårt och där de inblandade känner stort ansvar. Flera råd går i arv för att underlätta för kommande generation.

Respondenterna vittnar även om att pliktkänsla och att det finns ett tävlingsmoment i Wallenbergfamiljens arbetsåtaganden.

 Tur och tajming. Här påpekas att utöver skicklighet och hårt arbete har även tur och tajming varit bidragande orsaker Wallenbergfamiljens framgångar. A O Wallenberg verkade under en tid då Sverige som industrination skapades. Dessutom bidrog Peter Wallenbergs långa utlandsvistelse till att han var väl förberedd för tiden som följde efter att Sverige avreglerats.

 Sparsamhet. Att A O Wallenberg var mycket skicklig på affärer framgår av empirin.

Men då Stockholms Enskilda Bank höll på att gå omkull på 1870-talet bidrog detta till att kommande generationer blev mer försiktiga och sparsamma. Till stor del har familjen Wallenberg dessa karaktärsdrag att tacka för att de klarat sig ur 1900-talets finanskriser.

6. SLUTSATS

Vi vårt avslutande kapital presenteras de slutsatser som dragits utifrån vår forskningsfråga, genom vilken vi uppfyller uppsatsens syfte. Vi för här en diskussion om tendenser som gått att se under uppsatsens gång där vi låter våra personliga reflektioner komma fram. Vi finner det föga meningsfullt att utifrån denna studie komma med framtida rekommendationer till familjen Wallenberg. Vi väljer istället att fokusera på det Wallenbergsfären åstadkommit under sin drygt 150 år långa historia och komma med synpunkter på detta.

6.1 Besvarande av uppsatsens syfte och forskningsfråga

6.1.1 Syfte

Att Wallenbergsfären har en betydande roll inom svenskt näringsliv var något vi var väl medvetna om innan uppsatsprocessen tog fart. Det talas ofta om familjen Wallenberg och företagen de genom sina stiftelser och maktbolag har ägande i. Däremot berörs inte lika ofta hur de byggt upp sitt imperium och vad det är som gjort familjen så framgångsrik. Detta var något vi ville fördjupa oss i varför uppsatsens syfte blev följande:

Vårt syfte med att genomföra denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna till Wallenbergsfärens framgång. Vår avsikt är att se till händelser och personer och hur dessa påverkat sfärens utveckling i gynnsam riktning.

Utifrån syftet blev vår forskningsfråga:

 Vad är det som gjort att familjen Wallenberg lyckats skaffa sig en sådan stark ställning inom svenskt näringsliv?

Efter att ha utfört både en teoretisk och empirisk studie ska vi nu besvara denna fråga.

6.1.2 Vad är det som gjort att familjen Wallenberg lyckats skaffa sig en sådan stark ställning inom svenskt näringsliv?

Under uppsatsprocessen gång har vi i allt större utsträckning lyckats definiera olika händelser och beslut som kan ses som avgörande, eller i alla fall betydande för Wallenbergsfärens

utveckling. Det är naturligtvis svårt att med bestämdhet hävda orsak och verkan samband, men det finns flera händelser och trender i familjen Wallenbergs historia där det med stor trovärdighet går att förklara konsekvenserna.

När biskopssonen André Oscar Wallenberg grundade Stockholms Enskilda Bank var han ute i helt rätt tid. Det var 1850-tal och Sverige skulle snart gå från att vara ett bondesamhälle till att bli en industrination. A O Wallenberg som var något av en gambler satsade ofta hårt och tog stora risker. Detta är en av anledningarna till att banken snabbt blev framgångsrik, men också en anledning till att banken höll på att gå omkull på 1870-talet. Detta kom att prägla kommande generationer och gjorde att de blev mer försiktiga och sparsamma. Redan här går att se ett grunddrag i Wallenbergsfären, att man ska verka utan att synas och inte göra affärer som försämrar familjens varumärke. Denna försiktighet som kom till som en följd av A O Wallenbergs ibland djärva affärer, kan många gånger ha varit räddningen för Wallenbergfamiljen. De hade låtit långsiktig sparsamhet bli ett ledord i dess affärsidé. Genom försiktighet klarade man sig igenom finanskriserna i början av 1900-talet. Vi menar att A O Wallenbergs handlingar på 1800-talets senare hälft inte endast innebar att han lade grunden för en än idag framgångsrik bank, utan även att de ledde till att hans arvtagare lärde sig att vara mer försiktig i sina affärer. Att påstå att hans risktagande skulle haft en direkt avgörande betydelse för släktens framtid vore en överdrift, men vi anser att det varit en påverkande faktor som i slutändan medfört något positivt för Wallenbergsfären. Att Stockholms Enskilda Bank i ett tidigt skede hade som affärsidé att gå in med kapital i krisdrabbade industriföretag ser vi också som en av nyklarna till Wallenbergfamiljens framgång. Redan här skapade man en relation till industrin som än idag är djupt rotad.

A O Wallenbergs äldste son, Knut Agaton, skiljer sig från övriga Wallenbergfamiljen i ett par avseenden. Dels fick han aldrig några barn och dels är han den ende i släkten som samlat på sig en större privatförmögenhet. Detta har varit av stor betydelse för Wallenbergsfären. Här menar vi att K A Wallenbergs barnlöshet och hans ihopsamlade privatförmögenhet varit en direkt avgörande anledning till att familjen Wallenberg lyckats så väl. Då det inte fanns någon arvinge till Knut Agatons förmögenhet valde han att skapa en stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Stiftelsen har gjort att familjens kapital hela tiden varit bundet och inte kunnat slösas bort av kommande generation.

När arbetarrörelsen tog fart i Sverige och då socialdemokraterna kom till makten spelade stiftelsen även då en viktig roll. Då den största delen av familjen Wallenbergs kapital fanns bundet i stiftelsen hade de inte någon större privatförmögenhet, varför de inte förlorade lika mycket på socialdemokraternas politik som övriga kapitalister. Efter kriget då Wallenbergsfären, med Marcus ”MW” Wallenberg i spetsen, var mycket produktiva hade de nära kontakt med socialdemokraterna. Det råder inget tvivel om att familjen Wallenberg är och alltid har varit kapitalister, ett uttryck som i vissa människors öron har en negativ klang.

Men vi menar att Wallenbergfamiljen snarare bör ses som produktiva kapitalister som i generationer skapat sysselsättningstillfällen och varit med och byggt upp Sverige. Hade de istället haft en stor privatförmögenhet och endast sett till sina egna intressen menar vi att kontakten med socialdemokraterna inte kunnat bli densamma. Eftersom regeringen under den här tiden byggde ”folkhemmet Sverige” gick industrins hjul på högvarv och Marcus Wallenberg hade större inflytande än någon annan på industrin. Här bildades en kontakt mellan familjen Wallenberg och socialdemokraterna som blev mycket betydelsefull. Att MW hade nära kontakt med regeringen under en tid då Sveriges industri blomstrade menar vi var ännu en starkt bidragande orsak till att Wallenbergsfären lyckades mycket väl under den här tiden.

Investor, som ägs av stiftelsen, har i sin tur bidragit till finansierandet av flera av de storföretag som i dagsläget kontrolleras av Wallenbergdynastin. Man kan alltså urskilja vilken stor roll denna stiftelse spelat i Wallenbergsfärens historia då den till mångt och mycket både skyddat dem under perioder då skatten varit som hårdast, och gynnat då den gett dem möjlighet att finansiera flera av de företag som de styr.

Familjen Wallenberg och socialdemokraterna hade redan under kriget haft nytta av varandra då regeringen anförtrott Jacob och Marcus Wallenberg att sköta kontakterna med Tyskland respektive England. Men efter den uppmärksammade Boschaffären vände regeringen Wallenbergsfären ryggen och nekade familjen Wallenberg sitt stöd. Familjen Wallenberg riskerade repressalier för deras samarbete med det tyska företaget. Men plötsligt riktades västvärldens uppmärksamhet och ansträngningar mot kommunismen istället för efterkrigsspelet vilket gjorde att Boschaffären kom i skym undan. Vi menar att om kommunismen inte skulle dykt upp som ett hot för västvärlden hade troligen familjen Wallenbergs historia tagit en vändning. En svartlistning eller liknande skulle kunna bli förödande för familjen. Framför allt eftersom svensk industri de kommande årtionden skulle

gå en mycket ljus framtid till mötes. Frågan är hur Wallenbergsfärens ställning i svenskt näringsliv i så fall skulle sett ut idag. Vi vill påstå att deras roll som industriregissörer inte skulle varit lika framträdande och att Marcus ”MW” Wallenbergs dominanta ställning inom svenskt näringsliv inte skulle vara lika påtaglig. Vi menar att de i detta fall hade turen på sin sida och att de, slarvigt uttryckt, gynnades av kommunismen.

Uppslitande relationer inom familjen har i vissa fall fått tragiska konsekvenser, men ibland även positiva. Vi menar att Peter Wallenbergs infekterade relation till sin far Marcus var en starkt bidragande orsak till att han sökte sig utomlands. Att arbeta på banken under sin far lockade honom inte. När Peter sedan återvände hem efter ett drygt decennium i utlandet var Sverige inte längre reglerat. Vi vill påstå att Peter Wallenberg, med år av erfarenhet från utlandet, då var bättre förberedd än någon annan för den nya avreglerade tiden i Sverige. Om Peter Wallenberg istället valt att fortsätta sin karriär i utlandet anser vi att det i allra högst grad skulle påverkat Wallenbergfamiljens framtid. Hans far Marcus enmanskontroll hemma i Sverige blev allt mer ohållbar och MW drev sig själv allt hårdare. Att Peter tillslut återvände hem innebar att det nu fanns en möjlig efterträdare i landet, trots att MW fortfarande inte såg sin son som den ultimate arvtagaren till imperiet. Utan att ha vetskap om Peter Wallenbergs kompetens, eller insikt i schismen mellan honom och hans far, vill vi påstå att det var bra för Wallenbergfamiljen att han återvände till Sverige för att efter sin fars bortgång kunna ta över som familjens överhuvud. Om någon utomstående skulle få för stort inflytande utan att Wallenbergmedlemmarna längre har makt inom sfärens, menar vi att det finns risk att grundläggande värderingar och traditioner, som funnits inom familjen i generationer, skulle kunna rubbas. Wallenbergnamnet i sig är något familjen och dess medarbetare är noga med att vårda och precis som MW en gång sa till Claes Dahlbäck får man inte göra affärer som försämrar deras varumärke.

KÄLLFÖRTECKNING

Litteraturförteckning

Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994): Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, S. ( 2001): Det växande företaget. Lund: Studentlitteratur.

Andrén, N, Eriksson, T et al. (2005): Finansiering. Korotan ljubljana, Slovenien.

Armstrong, G. Kotler, P. (2007): Marketing: An introduction. Pearson prentice hall.

Arvidson, P. Thomasson, J et al. (2007): Den nya affärsredovisningen. Liber AB, Malmö.

Ax, C. Johansson, C et al. (2006): Den nya ekonomistyrningen. Författarna och liber AB Bell, J. (2000): Introduktion till forskningsmetodik. 3:e uppl. ed. Lund: Studentlitteratur.

Bohlin, H. Granstrand, O. Johansson G.L. (1993): Så leder vi. 1:a uppl. ed. Malmö: Liber ekonomi.

Bolmgren, R, Hult Å. (1996): finansiering och kalkylering. Gleerups förlag.

Brunsson, N. Olsen, J. James G. (1998): Organizing organizations. Bergen-Sandviken Norway: Fagbokförlaget.

Bryman, A, Bell, E, & Nilsson B. (2005): Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1:a uppl.

ed. Malmö: Liber ekonomi.

Czarniawska, B. (1998): Organisationsteori på svenska. Malmø: Liber.

Dalen, M. (2007): Intervju som metod. gleerups utbildning AB, Malmö.

De Chernatory, L, McDonald, M et al. (2011): creating powerful brands. Fjärde upplagan.

Storbritannien.

Falonius, T. (2010): varumärket inifrån och ut. Sahara printing , Egypten

Grape, O. Blom, B & Johansson R. (2006): Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund: Samfundslitteratur.

Graziano, Anthony M., and Michael L. (2004): Raulin. Research methods: a process of inquiry. 5th ed. Boston Pearson/Allyn & Bacon.

Grønmo, S, & Winqvist, T.(2006): Metoder i samhällsvetenskap. 1:a uppl. ed. Malmö: Liber.

Hallgren, Ö. (2003): Finansiell metodik. Parajett AB, Landskrona

Hansson, Jan, and N. P. Magnusson. (2010): Den framgångsrika verksamheten: vägar till

Hansson, Jan, and N. P. Magnusson. (2010): Den framgångsrika verksamheten: vägar till