Litteraturen visar att det finns ett antal faktorer som bör undersökas vid ett införande av RFID i en verksamhet för att ge de effekter som förväntas. I detta avsnitt tas endast de faktorer som är relevanta för fallstudiens kontext upp.
Ett system accepteras inte alltid villkorslöst av dess användare, så strategier för hantering av intressenter bör ingå, inte bara i implementeringen utan i alla faser av utvecklingen av ett system (Beynon-Davies, 2009). Här finns enligt Boddy, Boonstra och Kennedy (2008) en skillnad mellan system som ersätter och de som kompletterar mänskliga färdigheter. De flesta människor väl-komnar automatisering av tråkiga, repetitiva och felbenägna uppgifter. När människor ser att ett IT-system kan utföra dessa mer effektivt än de själva kunde, reagerar de oftast positivt. Detta är mest troligt att hända när männi-skor tolkar situationen som att de kommer behålla sitt jobb och samtidigt kunna göra ett mer intressant arbete. Vad folk inte välkomnar är automatise-ring av betydande eller värdefull kompetens och erfarenhet. Inte heller väl-komnar de att förlora sin anställning för att ersättas av en maskin. Om de har kvar sitt arbete men endast utför de resterande uppgifter som systemet inte tar hand om, tar de psykiskt avstånd från uppgiften och kommer sannolikt att tappa både intresse och engagemang för arbetet. Motsatsen innebär istället
komplementaritet till en situation i vilken en teknik stöder eller ökar värdet av en existerande kunskap. Personalen får bättre eller snabbare information som tillåter dem att tillämpa sina kunskaper på ett mer produktivt sätt, vilket bidrar till resultat och engagemang (Boddy, Boonstra och Kennedy, 2008). Delone och McLean (2003) menar att ett informationssystems framgång kan definieras av olika perspektiv och ömsesidiga beroenden till varandra. Deras modell tar upp tre aspekter av teknisk kvalitet: kvalitet på den information som produceras, kvalitet på själva systemet och kvalitet på den funktion som systemet tillhandahåller. Dessa typer av kvalitet påverkar det efterföljande användandet av systemet, både i form av viljan att använda och hur det an-vänds samt användarens tillfredställelse av att använda systemet. Som ett resultat av att systemet används uppstår vissa fördelar som i sin tur även kan ha en påverkan på användarnas vilja att använda systemet och deras tillfred-ställelse av användande.
Figur 4.3, IS Success Model enligt DeLone & McLean (2003)
De fördelar som uppstår är tänkt att omfatta dels individuella effekter, dels organisatoriska effekter då flera intressenter, både inom organisationen och utanför kan dra nytta av införandet av ett informationssystem. Återkopp-lingen kan även bestå av negativa ”fördelar” men bristen av positiva effekter kommer då troligtvis att leda till minskad användning och till och med upp-hörande av systemet (DeLone & McLean, 2003). Beynon-Davies (2009) me-nar att informationssystem måste utformas i den meningen att dess viktigaste egenskaper fastställs innan de konstrueras och genomförs. Dessa viktiga funktioner eller egenskaper kan då ge ett grundläggande sätt att bedöma sy-stemets värde eller framgång.
Fredholm (2006) menar att den viktigaste faktorn vid införande av RFID är att komma tillrätta med kunskapen om tekniken. Både på en övergripande
nivå för att förstå möjligheter och begränsningar, men även på teknisk nivå för att hantera utvecklings- och införandeprojekt. Även om företag kan ha en god förståelse för RFID-teknikens förmåga att tillfredsställa deras behov i försörjningskedjan, misslyckas de generellt i att förstå hur de ska gå vidare. Pigni et al (2006) menar att företag inser att ett högre värde kan levereras till kunderna genom förbättrad produktivitet, logistik och förvaltning av till-gångar eller noggrannhet vad det gäller inventering. Men de saknar förstå-else för hur RFID-systemets hårdvara och mjukvara möts, vilka modifie-ringar som är nödvändiga av de interna processerna för att dra nytta av tekni-ken, vilka ändringar som bör tillämpas i de befintliga informationssystemen och vem som kan ge dem den hjälp de behöver för att nå framgång med pro-jektet.
RFID-tekniken förbättras ständigt. Trots detta finns det för närvarande flera begränsningar relaterade till signalens förmåga att passera igenom vissa material som exempelvis mänsklig vävnad, vätskor, olika metaller och andra typer av förpackningsmaterial. Förmågan att läsa signalen på vissa avstånd är relaterad till storleken på antennen på den sändande taggen och därför även storlek och kostnad för själva taggen, frekvensen som används och materialet signalen måste passera igenom. Vidare, kan närheten av andra taggar hämma en noggrann inläsning av signalen (Curtin et al, 2007).
Andra operativa problem som kan uppstå är påverkan på signalens avstånd och kvalitet genom det material som taggen är applicerad på. Material med hög fuktighet samt metaller och vissa plaster kan reducera avläsningsav-ståndet med upp till femtio procent enligt Pigni et al (2006). Det är därför viktigt att taggen är anpassad för det material den skall appliceras på.
Curtin et al (2007) hävdar att RFID tillsammans med omdesign av processer resulterar i fler fördelar än enbart tekniken. Dock bör det ändå ske en kritisk granskning om RFID kan generera affärsnytta utan att en omdesign krävs. Curtin et al. (2007) menar vidare att man bör titta på hur olika processer i organisationen förändras med införande av RFID, även arbetsroller och ar-betsbeskrivningar. Organisationens ledning och det politiska klimat som finns påverkar även den effektivitet som tekniken genererar. Curtin et al (2007) menar att det finns ett samband mellan organisationens kapacitet och absorberande förmåga att integrera ny teknik och att den nya tekniken snabbt omsätts och betalar sig i organisationens verksamhetsprocesser.
5 Resultat
Här presenteras resultatet från de intervjuer som genomförts och den process för införande som studerats och tagits fram för verksamhetens behov.