Examensarbete
på kandidatnivå i Informatik
Motiv, möjligheter och
framgångsfaktorer med RFID
på lastbärare
Sammanfattning
Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk-samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman-hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat-ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistikaktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de involverade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur.
Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett behov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma.
Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Under-sökningen skulle även visa vilka motiv som fanns för ett införande av RFID, vilka framgångskritiska faktorer som kan påverka ett införande och vilka förändringar som kan åstadkommas jämfört med dagens system i verksamheten.
Abstract
The gap between large and small local operators in the transport market is increasing, leading to demands for cost-effective and differentiated activi-ties. This helps in increasing the efficiency and automation of business pro-cesses. One problem for businesses in the logistics context could be that carriers are lost in the supply flow which can be both costly and reduce cus-tomer satisfaction. RFID, Radio Frequency Identification is a technology that can be used in logistics processes to provide increased visibility for both storage and logistics activities in the flow from supplier to customer. In order to deploy such a solution and get access to the intended benefits, the involved actors need to be engaged in a common system that requires the setup of an appropriate infrastructure.
Brunskoggruppen AB, a small logistics company located in Ljungby expe-riencing increased costs for lost carriers in the supply chain and a need for streamlining the flow of information regarding this.
The purpose of this thesis was to investigate and give an example of how Brunskoggruppen AB may introduce an automated solution for the tracea-bility of load carriers, using literature studies, interviews and features of action research. The study would also include the motives for the introduc-tion of RFID, the critical success factors that may affect the introducintroduc-tion and what changes can be achieved compared to current systems in the busi-ness.
Förord
Detta examensarbete utgör den avslutande delen på systemvetarprogrammet med inriktning mot affärs- och verksamhetsutveckling vid Linnéuniversite-tet i Växjö. ArbeLinnéuniversite-tet har utförts i samarbete med Brunskoggruppen AB. Vi skulle vilja ta tillfället i akt att tacka medarbetarna på Brunskoggruppen för det trevliga bemötandet. Vår handledare Tobias Andersson Gidlund hyl-las för värdefulla synpunkter och konstruktiv kritik. Detta arbete hade inte kunnat slutföras om det inte hade varit för dem som på ett eller annat sätt har bidragit med värdefull information under arbetets gång.
Växjö, maj 2012
Innehåll
1 Introduktion _______________________________________________ 8
1.1 Bakgrund ____________________________________________ 8
1.2 Tidigare forskning _____________________________________ 9
1.3 Problemformulering ___________________________________ 10
1.4 Syfte och frågeställning ________________________________ 11
1.5 Avgränsning _________________________________________ 11 1.6 Målgrupp ___________________________________________ 11 1.7 Disposition __________________________________________ 11 1.8 Begrepp ____________________________________________ 12 2 Verksamhetsbeskrivning ____________________________________ 15 3 Metod __________________________________________________ 17 3.1 Vetenskaplig ansats ___________________________________ 17
3.2 Kvalitativ eller kvantitativ undersökning ___________________ 17
3.3 Aktionsforskning _____________________________________ 18
3.4 Datainsamling ________________________________________ 20
3.4.1 Urval ___________________________________________ 22
3.4.2 Genomförande av kvalitativ datainsamling _____________ 22
3.5 Analys av resultat _____________________________________ 23
3.6 Tillförlitlighet ________________________________________ 24
3.7 Etiska överväganden __________________________________ 24
4 Teori ___________________________________________________ 26
4.1 Logistikprocesser och automatisering _____________________ 26
5 Resultat _________________________________________________ 42
5.1 Resultat från intervjuer _________________________________ 42
5.1.1 Inventering av lastbärare idag ________________________ 43
5.1.2 Förbättringsmöjligheter _____________________________ 45
5.1.3 Kunskap om RFID- tekniken ________________________ 47
5.1.4 Motiv till införande av RFID ________________________ 47
5.1.5 Acceptans till ny teknik ____________________________ 50
5.1.6 Möjligheter för tekniken i framtiden ___________________ 53
5.1.7 Förväntningar på införande __________________________ 54 5.2 Genomförbarhetsstudie ________________________________ 55 5.2.1 Processkartläggning _______________________________ 56 5.3 Kravanalys __________________________________________ 59 5.4 Systemdesign för exempelapplikation _____________________ 61 5.4.1 Användarfall _____________________________________ 62 5.4.2 Databasstruktur ___________________________________ 63 5.5 Läsbarhetstest ________________________________________ 64 6 Analys __________________________________________________ 66
6.1 Förväntade fördelar och motiv för RFID ___________________ 66
6.2 Processförändring _____________________________________ 68
6.3 Framgångfaktorer för RFID på lastbärare __________________ 68
6.4 Lösningsförslag för införande på fallföretaget _______________ 70
7 Metodreflektion ___________________________________________ 75
8 Avslutning _______________________________________________ 76
8.1 Slutsats _____________________________________________ 76
8.2 Förslag till fortsatt forskning ____________________________ 76
Figurförteckning
Figur 1.1, Uppsatsens uppbyggnad. ... 12
Figur 2.1, Organisationsshema Brunskoggruppen ... 15
Figur 3.1, Aktionsforskning som en cyklisk process ... 19
Figur 3.2, Processen för aktionsforskning som ansats ... 20
Figur 3.3, Uppsatsens väg för besvarande av frågeställningar ... 21
Figur 4.1, RFID-kommunikation ... 29
Figur 4.2, Användarfallsdiagram exempel ... 35
Figur 4.3, IS Success Model ... 40
Figur 5.1, Organisationsschema för respondenter ... 43
Figur 5.2, Administrativt flödesschema ... 57
Figur 5.3, Dataflödesdiagram över den nuvarande processen ... 58
Figur 5.4, Dataflödesdiagram över den framtida processen ... 59
Figur 5.5, Användarfallsdiagram över exempelapplikationens menyval .... 62
Figur 5.6, ER-diagram över databasstruktur från genomförbarhetsstudie ... 63
Figur 5.7, ER-diagram över databasstruktur för RFID-applikation ... 63
Tabellförteckning
Tabell 4.1, RFID-teknikens frekvenser ... 30Tabell 4.2, Beskrivning av prioritering genom MoSCoW ... 34
Tabell 4.3, Användarfallsspecifikation exempel... 35
Tabell 5.1, Kravtabell (MoSCoW) för applikationen till handenheten... 60
Tabell 5.2, Kravtabell (MoSCoW) för RFID-taggar ... 61
Tabell 5.3, Kravtabell (MoSCoW) för RFID-läsaren ... 61
Tabell 5.4, Tabell över RFID-taggar och deras räckvidd ... 64
1 Introduktion
I detta avsnitt introduceras läsaren till ämnena informationsteknik (IT) och logistik genom en diskussion kring bakgrunden till uppsatsen samt tidigare forskning. Här presenteras även studiens syfte och de frågeställningar som ligger till grund för studien samt uppsatsens uppbyggnad.
1.1 Bakgrund
Logistikprocesser kan vara komplicerade och det är ofta svårt att spåra när och hur gods försvinner eller felplacerats (Foster et al, 2006).
I takt med ökande krav på allt från kostnadseffektiv logistik till spårbarhet och andra avancerade logistiktjänster har IT varit en naturlig förutsättning för att kunna uppfylla kundernas krav i transportbranschen. En tydlig tendens är att aktörerna på logistikmarknaden försöker förbättra sina positioner i värde-kedjan. Anledningen är att både tillväxt och lönsamhet är bättre högre upp i förädlingskedjan och att transportera gods är en bastjänst med stor prispress (Fredholm, 2006).
Traditionellt sett har chaufförer haft med sig fraktsedlar på papper som läm-nas in på kontoret samtidigt som bilen ankommer med gods. Möjligheten att minska ledtider blir uppenbar om transporten har bokats elektroniskt så att planeringen kan ske innan godset anländer. En annan viktig pusselbit är att gods och paket märks med en streckkod eller en RFID-tagg för automatisk identifiering (Fredholm, 2006). Ett problem för verksamheter i logistiska sammanhang kan vara att lastbärare (se kapitel 1.8) försvinner i leveransflö-det vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten (Israelsson & Nordlund, 2009; Lidén, 2000). Med automatisk identifiering avses förmågan att automatiskt kunna läsa ett meddelande i form av en kod samt överföra och tolka den i en dator. Det primära syftet är att identifiera ett objekt, exempelvis en lastpall (Mattson, 2002).
tillämp-ningar i branscher som detaljhandeln, försvaret, säkerhet och farmaci. Det är först under senare år som tillverkare av RFID-taggar tagit fram mer prisvärda varianter vilket har lett till ökade möjligheter för RFID i automation, spårning och kostnadsbesparande potential i industriella processer. De flesta av de branscher som använder pallar eller containrar arbetar med RFID i viss ut-sträckning direkt eller indirekt, internt inom organisationen eller externt i leveranskedjan. RFID har visat sig vara en gångbar teknik i logistiska sam-manhang (Foster et al, 2006). Under den teoretiska referensramen presenteras tekniken för RFID ytterligare.
Hårdvaran för RFID innebär flera gånger en stor kostnad för verksamheten. En minst lika viktig del av en RFID-lösning är att informationssystemet (se kapitel 1.8) kan ta emot, bearbeta och skicka vidare informationen som kommer från chippet (Fredholm, 2006). Information som inrapporteras till företagets affärssystem kräver ofta omfattande arbetsinsatser. Risken för fel-aktigheter vid manuell inrapportering är dessutom påtaglig och de felaktig-heter som uppstår kan avsevärt påverka informationskvaliteten. Inrapporte-ring av information är därför ett angeläget område för effektiviseInrapporte-ring (Matt-son, 2002).
Fallet hos Brunskoggruppen AB består i att ta fram riktlinjer för ett införande av den tekniska RFID-lösningen för implementering av denna i verksamheten och hos kund. Uppdraget innebär förutom teknikval, anpassning av program-vara och nuprogram-varande affärssystem även nya rutiner i verksamheten.
1.2 Tidigare forskning
Mycket av den forskning som finns tillgänglig beskriver RFID som teknik och hur den kan tillämpas i värdekedjan, i logistik- eller tillverkningsproces-ser (Foster et al, 2006). En mindre del forskning finns vad det gäller metoder och verktyg för att stödja införande i verksamheten och framförallt på den svenska transportmarknaden (Wagner et al, 2007).
Hull & Waldholm (2005) har i sin studie undersökt möjligheten för införande av RFID på pappersbruk och diskuterar hur en lösning med tekniken skulle kunna utformas. De belyser förstudiens betydelse för genomförandet då deras undersökning visar att pappersbruket inte var en lämplig miljö för införande av RFID med den teknik som fanns tillgänglig vid studiens uppkomst.
fort-satta studier vore att utföra en praktiskt orienterad utvärdering av införandet av en RFID-lösning. Det skulle ge en djupare förståelse för själva imple-menteringen samtidigt som det blir möjligt att påvisa om de positiva effekter de tagit upp verkligen uppstår.
Pigni et al (2006) menar att implementationskostnaden för RFID har hindrat organisationer från att införa tekniken i verksamheten och har kortsiktigt setts som en lösning ämnad för endast större organisationer. Det har bidragit till en minskad expansion och kunskap om hur information om identifiering kan hanteraeras av företag, hur det kan integreras med deras existerande system och vilka effekter det kan ha på deras försörjningskedja (se kapitel 1.8). Vi anser att det saknas tillräckliga studier för en praktiskt tillämpbar lösning för identifiering och spårning av lastbärare vilket denna studie ämnar under-söka och beskriva.
1.3 Problemformulering
Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk-samhetens processer.
Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be-hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma.
Brunskoggruppen AB önskar därför införa en lösning för spårbarhet på last-bärare i den egna verksamheten och hos kund som ett sätt att optimera hante-ringen av dessa. Lösningen ska innehålla hårdvara, mjukvara och en plan för införande. Företaget har valt att använda sig av RFID som den tekniska lös-ningen för införandet då tekniken visat sig vara gångbar på flera områden vad det gäller identifiering och spårning av material. Valet av teknik grundar sig på en genomförbarhetsstudie gjord under hösten 2011 där denna studie tar sin utgångspunkt från.
Det är denna lösning samt dess förväntade effekter gentemot nuvarande han-tering vi avser att undersöka i denna studie. Lösningen är avsedd för Brun-skoggruppen AB men bör kunna tillämpas även i andra liknande verk-samheters leveransflöden där man önskar en bättre kontroll över material som rör sig genom försörjningskedjan.
uppsatsen belysa de aspekter som är viktiga att beakta vid ett införande av RFID-teknik under de angivna förutsättningarna samt vilka effekter som kan uppstå på system och verksamhet vid införandet.
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka och ge ett exempel på hur ett lo-gistikföretag kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Undersökningen skall även visa på vilka effekter ett sådant införande kan ge i
verksamheten. Tidigare problemdiskussion har lett fram till de
frågeställ-ningar vi valt att behandla, vilka är följande:
Hur kan ett införande av RFID se ut hos ett logistikföretag?
o Vilka motiv finns för att införa identifiering på lastbärare? o Vilka förändringar kan åstadkommas med RFID jämfört med
dagens system i verksamheten?
o Vilka framgångskritiska faktorer finns det vid införande av RFID på lastbärare?
1.5 Avgränsning
Denna studie är avgränsad till att endast undersöka ett exempel på en lösning för införande av spårbarhet på lastbärare och inte andra typer av gods. Olika objekt har olika förutsättningar för teknikens fungerande vilket skulle inne-bära ett alltför stort fokus på teknik istället för den process som studien be-handlar. Vi har valt att inte heller ta hänsyn till ekonomiska aspekter eller andra typer av tekniska lösningar för spårbarhet då studien bygger på en ännu ej publicerad genomförbarhetsstudie av Marcus Varland där valet av teknik, i detta fall RFID redan gjorts. Denna studie innehåller inte heller design för hur data presenteras hos kundföretaget då det är det valda fallföretagets processer vi valt att beakta.
1.6 Målgrupp
Uppsatsen riktar sig till studenter och lärare inom informatik- och logistikom-rådet, transportbranschen med intressenter och liknande företag som står in-för en eventuell implementering av en spårbarhetslösning.
1.7 Disposition
I det första kapitlet (introduktion) presenteras bakgrunden till
kapitlet ges en övergripande beskrivning av verksamheten där undersök-ningen genomförts. Tredje kapitlet (metod) motiverar och beskriver genom-förandet och plan för analys. Beskrivning av hur syfte och forskningsfrågor kan förverkligas besvaras. I fjärde kapitlet (teori) presenteras och diskuteras de termer som nödvändigt är att förstå för vidare läsning. Det femte kapitlet (resultat) presenterar den empiriska undersökning som gjorts i form av inter-vjuer och framtagande av riktlinjer. I sjätte kapitlet (diskussion) belyses det material som presenteras i föregående kapitel utifrån den problemställning som specificerats i början. Sjunde kapitlet innehåller en reflektion över me-todval. I åttonde kapitlet (slutsats) sammanfattas föregående analys och pre-senteras som arbetets resultat. Även förslag på vidare forskning prepre-senteras i slutet.
Figur 1.1, Uppsatsens uppbyggnad.
1.8 Begrepp
Här förklaras översiktligt de begrepp som har använts i arbetet för att ge läsa-ren en grundläggande förståelse. De begrepp som valts att förklaras är pro-cess, logistik, försörjningskedjor, lastbärare och informationssystem, för att de är återkommande och har en stor betydelse för studiens förståelse.
Process
En process är en kedja av aktiviteter med en tydlig början och ett tydligt slut som både är planerad och repetitiv. En process olika aktiviteter är oftast både
• Bakgrund • Syfte • Avgränsningar • Uppbyggnad
1 Introduktion till ämnesområdet
• Beskrivning av undersökningens kontext
2 Verksamhetsbeskrivning
• Plan för genomförande och analys
3 Metod
• Teoretisk referensram och termer för vidare förståelse
4 Teori
• Empirisk undersökning
5 Resultat
• Analys och diskussion utifrån teori och empiri
6 Diskussion
• Diskussion och reflektion över valet av metod för undersökningen
7 Metodreflektion
• Studiens slutsats
administrativa och operativa och funktionsöverskridande (Oskarsson, Arons-son och Ekdahl 2006). Beynon-Davies (2009) menar att en process är en mekanism för transformation med aktiviteter som omvandlar en insats till ett resultat.
Definitionen av process som används i denna studie är att en process är ett planerat flöde av aktiviteter, vilket är återkommande och används för att skapa ett värde.
Logistik
Logistik omfattar enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2006) ett sätt att effektivt planera, genomföra och styra förflyttning och lagring av material, ofta genom flera företag, vilket innefattar det informationsflöde som behövs för att materialflödet ska fungera. Arbetet med att ta fram och förmedla denna typ av information är en del av logistiken. Fredholm (2006) menar att logistik är de aktiviteter som har att göra med att erhålla rätt vara eller service på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt kvantitet till lägsta möjliga kostnad. Traditionellt sett har de fysiska aktiviteterna varit dominerande men under senare år har flödet av information blivit allt viktigare för att effektivisera logistiken, minst lika viktiga som själva godsflödena (Fredholm, 2006), Studiens definition av logistik är en process för att genomföra och styra för-flyttning och lagring av material genom ett materialflöde och ett informat-ionsflöde.
Försörjningskedja
Mattson (2002) menar att en försörjningskedja består av aktörer som står i ett visst beroendeförhållande till varandra och genom vilka material, betalningar och information flödar. De olika aktörerna kan vara interna eller externa be-roende på om de är inom en organisation eller flera, men har normalt sett ett tillhandahålla/ta-emot-förhållande till varandra. Denna definition har även antagits i studien.
Lastbärare
En lastbärare är en enhet för att hålla samman gods under transport och lag-ring. Exempel på lastbärare är container, flak och lastpall (Central Sweden Logistics, 2007). En annan typ av lastbärare är stålrack som genom en stål-konstruerad ”vagn” kan transportera känsligt gods.
Informationssystem
lag-ring och distribution av information vilket stödjer aktiviteter utförda av män-niskor. Avison & Fitzgerald (2002) menar att ett informationssystem i en organisation tillhandahåller processer och information som är användbar för organisationens medlemmar och kunder och kan hjälpa dem fungera mer effektivt. Beynon-Davies, 2009 menar vidare att teknik som används för denna typ av kommunikation betecknas ICT, Information communication technology. ICT-system är ett begrepp för en organiserad samling av hård-vara, mjukhård-vara, data och kommunikationsteknologi designat för att stödja delar av ett informationssystem. Information används som input till systemet som behandlar informationen och distribuerar den som output, för tolkning av människor.
2 Verksamhetsbeskrivning
Brunskoggruppen AB är ett logistikföretag i tredje generation som bedriver åkeriverksamhet i Ljungby. Organisationen har idag 35 heltidsanställda chaufförer, 15 tjänstemän och ett 40-tal bilar.
Figur 2.1, Organisationsshema Brunskoggruppen
Brunskoggruppen AB har två affärsområden för inrikes- och utrikestrafik samt lager och logistik. Företaget arbetar med specialanpassade transporter som kan anpassas gentemot varje kund. Godset kan variera från styckegods till maskiner, tankar, transformatorer, men även hus och truckar. Vikten på godset sträcker sig ifrån några kilo på en träpall till transporter på över 100 ton, vilket fraktas både inrikes och utrikes.
Slingtrafik kallas en sträcka där ett antal kundföretag samverkar under en i förväg bestämd rutt. Det ger planeringfördelar tillsammans med en högre fyllnadsgrad i lastbilarna, vilket för de involverade även innebär att trans-portkostnaderna minskar då alla delar på samma kostnad. Träpall, emballage och returer hanteras även här.
Affärsområdet för lager och logistiklösningar disponerar lagerfastigheter där företagets kunder erbjuds hyra lagerplats. Här tillämpas även kundlösningar med till exempel lagerhantering inklusive plockning, packning, märkning, containerhantering och sammanställning av sändning och order. Även ett effektivt IT-stöd erbjuds. Det kombinerat med att kundföretagen får ett
VD
Administration
IT Ekonomi
Inköp & Service
mindre behov av egen lagerpersonal leder till att de kan fokusera mer på den egna kärnverksamheten.
3 Metod
Det finns flera olika metodinriktningar att arbeta med beroende på vilken typ av studie som ska genomföras. Nedan presenteras de val av metoder som gjorts och som anses mest relevanta för undersökningen. Varje begrepp besk-rivs och följs sedan av en motivering av de ställningstaganden som gjorts.
3.1 Vetenskaplig ansats
Enligt Jacobsen (2002) finns det två tillvägagångssätt för att kartlägga verk-ligheten och dra slutsatser: induktiv kontra deduktiv ansats. Induktion innebär att forskaren med en öppen ansats går ut i verkligheten nästan helt utan för-väntningar och samlar in information för att sedan systematisera den data som han fått in. Utifrån dessa data formuleras teorierna. Målet är att inga för-utfattade meningar och förväntningar ska begränsa forskaren i vilken in-formation han samlar in, vilken ska kunna återges korrekt i ett givet samman-hang.
Deduktion, innebär enligt Björklund & Paulsson (2003) till motsats från in-duktion, att forskaren går ”från teori till empiri” och utifrån den befintliga teorin drar slutsatser om separata företeelser. Det innebär att forskaren först skaffar sig vissa förväntningar som bygger på tidigare teorier och empiriska rön och sedan går ut och samlar in empiri för att se om förväntningarna stämmer överens med verkligheten (Jacobsen, 2002).
Studiens vetenskapliga ansats är deduktiv genom valet att tillämpa litteratur-studier, lämpliga för undersökningen, för att ge en teoretisk bakgrund till den praktiska processen bakom införande av teknik i verksamhet. Då studien även tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod som enligt Jacobsen (2002) är mer öppen för ny information får det konsekvensen av vissa induktiva inslag i den vetenskapliga ansatsen. Det innebär ett öppet förhållningssätt till den information som samlats in genom intervjuer utan avsikt att påverka respon-denternas svar.
Vi har utgått från den empiriska undersökningen av hur respondenterna på Brunskoggruppen ser på att implementera RFID på lastbärarnivå, men även tagit till oss det teoretiska materialet för att skaffa oss en överblick över tek-nik och processförändring som förberedelse inför undersökningen.
3.2 Kvalitativ eller kvantitativ undersökning
uppgiftslämna-ren kan ge och bidrar till detaljerade beskrivningar och nyanser. Detta gör att det är lättare att få fram den riktiga förståelsen för ett fenomen. En kvalitativ metod är lämplig då man vill skapa klarhet i ett begrepp eller fenomen och få fram en nyanserad beskrivning av det. Det är också lämpligt när man vill un-dersöka samband mellan individ och kontext. En kvalitativ metod fungerar även bra då frågeställningen inte är helt klar och är flexibel för förändringar i upplägget under undersökningens gång (Jacobsen 2002).
Den kvantitativa metoden har enligt Björklund & Paulsson (2003) istället sin utgångspunkt i att verkligheten kan mätas och värderas numeriskt. Metoden förutsätter att respondenternas svar kan anpassas till redan förutbestämda svarsalternativ vilket kan ge en snäv och onyanserad bild av verkligheten (Jacobsen, 2002).
I denna uppsats har en kvalitativ undersökning med intervjuer använts för att svara på de frågeställningar som definierats. Den kvalitativa undersöknings-metoden är lämplig för studien då den är flexibel till forskningsobjektets kon-text och ger en mer nyanserad och tolkningsbar bild av processen som stude-ras.
3.3 Aktionsforskning
Aktionsforskning kan enligt Rönnerman (2004) betecknas som en ansats som tar utgångspunkt i praktiken, verkar för ett samarbete mellan forskare och praktiker och verkar för en forskning som leder till förändring. Aktionsforsk-ning har en relation mellan tänkandet om praktiken och handlandet i prakti-ken vilket innebär att utveckla och förändra en verksamhet men också att tillhandahålla kunskap om hur denna förändring går till och vad som händer under arbetets gång.
Denscombe (2000) menar att det är fyra karaktäristiska drag som definierar aktionsforskningen:
Praktisk inriktning, där syftet är att behandla praktiska verkliga
pro-blem och frågor, huvudsakligen på arbetsplatser i organisationsmäss-iga miljöer.
Förändring ses som en integrerad del av forskningen. Både genom att
lösa praktiska problem och som ett medel för djupare förståelse för fenomen och företeelser.
Aktivt deltagande från de centrala människorna som är involverade i
En cyklisk process, där forskningen innehåller en återkopplingsmek-anism då de inledande resultaten ger möjlighet till förändringar som sedan implementeras och utvärderas som utgångspunkt för fortsatt ut-veckling.
Figur 3.1, Aktionsforskning som en cyklisk process, efter Denscombe (2000)
Aktionsforskning innebär ett samarbete mellan forskare och praktiker vilket gör att två kunskapsfält möts. De båda fälten har var för sig utvecklat sin spe-cifika kunskap och i detta samarbete handlar det om att ta tillvara på den kun-skap och kompetens som finns, men också om att utmana såväl den veten-skapligt som den praktiskt grundade kunskapen och kompetensen (Bini, 2009).
De centrala momenten i aktionsforskning är enligt Rönnerman (2004) att som forskare ställa frågor till verksamheten, iscensätta en handling, följa hand-lingens process och reflektera över vad som där sker.
I denna studie har inslag av aktionsforskning tillämpats genom att författarna har bidragit till att på fallföretaget utforma en lösning för spårbarhet på last-bärarnivå, följt processen för införande av lösningen och utvärderat nuläge och förväntade effekter.
Nedan visas en figur över studiens tillvägagångssätt genom stadierna för akt-ionsforskning efter Bini (2009). Området som var i behov av förbättring be-skrevs och en frågeställning utformades. Utifrån frågan ”Hur kan spårbarhet på lastbärarnivå införas?” gjordes en kravspecifikation och utifrån litteraturen och intervjuer togs ett lösningsförslag för själva aktionen fram tillsammans med en plan för genomförande. Processen följdes och studerades med hjälp av anteckningar och intervjuer. Studien innefattar inte ett fullständigt genom-förande av aktionen vilket bidrar till att studien endast tillämpar inslag av aktionsforskning.
Figur 3.2, Processen för aktionsforskning som ansats efter Bini (2009)
3.4 Datainsamling
Enligt Jacobsen (2002) finns det två kategorier av information som kan sam-las in till en studie; primärdata och sekundärdata. När forskaren samlar in information från personer eller grupper av personer för första gången räknas det som primärdata. Datainsamlingen är skräddarsydd för den definierade problemställningen och forskaren går direkt till den primära informations-källan (Jacobsen, 2002).
De primärdata som samlats in för denna studie är genom intervjuer på Brun-skoggruppen AB som utförts individuellt med personer som antas påverkas av ett införande av en spårbarhetslösning. Syftet med intervjuerna var att samla in information om vilken uppfattning respondenterna hade om nuläget
Områdesbeskrivning Frågeställning Aktionssförslag
Plan för aktion Genomförande
av aktion Studera aktion
och vilka förväntningar på effekter som fanns. Intervjuerna utfördes parallellt med processen för att ta fram ett lösningsförslag till införande av spårbarhet på lastbärare.
Inom aktionsforskning tillämpas förutom intervjuer även egna anteckningar av den aktion som utförs. Anteckningarna är ett redskap för att följa det egna tänkandet och handlandet i verksamheten. Rönnerman (2004) menar att skri-vandet bidrar till reflektion av olika slag. Praktisk reflektion innebär att fors-karen skriver ned vad som praktiskt ska förändras och diskuterande reflektion markerar vad som ska diskuteras med de involverade deltagarna. Teoretisk reflektion innebär att forskaren anknyter till litteratur, teorier och forskning. De anteckningar som gjorts under denna studie kommer inte presenteras i denna uppsats mer än de resultat de bidragit till.
Sekundärdata är enligt Jacobsen (2002) motsatsen till primärdata och innebär att forskaren inhämtar information som är insamlad av andra. Denna typ av information kan användas när det inte finns tillgång till insamling av all de primärdata som önskas eller när forskaren vill veta hur andra människor har tolkat en viss situation eller händelse.
I denna studie har det inte funnits behov av att tillämpa sekundärdata då pri-märdata funnits tillgänglig genom intervjuer.
Sammanfattningsvis ska studien bedrivas med en deduktiv ansats med inslag av aktionsforskning genom en kvalitativ datainsamling. Nedan visas en figur över hur studiens syfte och forskningsfrågor ska besvaras i analysen genom den teori och empiri som presenteras.
Figur 3.3, Uppsatsens väg för besvarande av frågeställningar
* Hur kan ett införande av RFID se ut hos
Brunskoggruppen AB?
* Vilka motiv finns för att införa identifiering på lastbärare? * Vilka förändringar kan åstadkommas med RFID jämfört med dagens system i verksamheten? * Vilka framgångskritiska faktorer finns det vid införande av RFID på lastbärare? Forsknings-frågor Logistikprocesser och automatisering • Logistikprocesser • Processkartläggning • Automatisering RFID-tekniken • Tagg • Frekvens • Läsare • Informationssystem Införande av RFID-teknik • Genom-förbarhetsstudie • Kravanalys • Systemdesign • Test Framgångskritiska faktorer Teori Resultat från intervjuer • Inventering av lastbärare idag • Förbättrings-möjligheter • Kunskap om RFID-teknik • Motiv till införande • Acceptans Genom-förbarhetsstudie • Process-modellering Kravanalys Systemdesign Test Resultat
3.4.1 Urval
Vi har valt att intervjua ett antal nyckelpersoner i verksamheten som valts ut efter en kartläggning där berörda aktörer av det nya införandet identifierats. De personer som antogs påverkas i högst grad av införandet tillsammans med ett slumpmässigt urval av chaufförer genomfördes det intervjuer med. Vi har även valt att intervjua IT-ansvarig för hans tekniska syn på det aktuella infö-randet och VD för ett mer lednings- och framtidsinriktat perspektiv. Respon-denterna är valda för att få en så bred och relevant syn från verksamheten som möjligt, med infallsvinklar ifrån samtliga berörda nivåer och avdel-ningar. Intervjuerna genomfördes under maj 2012.
3.4.2 Genomförande av kvalitativ datainsamling
Utifrån problemställning och forskningsfråga utformades intervjufrågorna. Frågorna operationaliserades och grupperades under teman. De teman som valts ut rör attityder och förväntningar runt den nuvarande hanteringen av lastbärare på arbetsplatsen tillsammans med införande av ny teknik.
För intervjuerna utarbetades en intervjuhandledning. Intervjuhandledningen fungerar som ett stöd för intervjuaren och är halvstrukturerad vilket innebär att typen av frågor genomgår en viss utvecklingsprocess för att säkerställa ämnesfokus och att frågorna har en öppen karaktär (Gillham, 2008). Intervju-erna kan med en intervjuhandledning anpassas till varje intervjuperson samti-digt som risker för ja- och nej-svar minskar. Tanken är att de frågor som står under varje kategori inte nödvändigtvis måste ställas om uppgiftslämnaren redan har berört området. De ger istället riktlinjer för den information som är av intresse att samla in (Jacobsen, 2002).
Intervjuerna genomförs på fallföretaget där respondenterna befinner sig i en naturlig kontext på sin arbetsplats. Intervjuerna ska registreras noggrant, gärna med detaljer, analyser och variationer. Som Jacobsen (2002) skriver är inspelning av intervjuer att föredra då det ger en fullständig återgivning av intervjun och formas inte av intervjuarens intresse eller förmåga att anteckna. Problemet med enbart noteringar blir att information sållas i registreringsö-gonblicket och gör det även svårt för andra att senare gå igenom materialet och dra slutsatser.
De rådata som samlats in transkriberades och kommenterades där det var möjligt. Kommentarerna kan bestå av sammanfattning i tre huvudelement, exempelvis genom värdering där uppgiftslämnaren värderar hur han eller hon upplever en beskriven situation. Därtill kan det kompletteras med en förkla-ring som beskriver uppgiftslämnarens förklaförkla-ring till varför en viss situation
som erhålles efter intervjun antecknas direkt efteråt. När detta var gjort skrevs en sammanfattning där syftet var att hitta huvudteman i det som upp-giftslämnarna sagt.
3.5 Analys av resultat
Vid en kvalitativ datainsamling ska materialet som samlats in analyseras. Vi har här valt att beskriva hur vi valt att analysera vårt material efter Jacobsen (2002). Analysens fokus ska vara en kombination av den enskilda uppgifts-lämnarens åsikter men även vara tvärs över flera fall vilket innebär att inter-vjuobjekten jämförs med syftet att skapa en bild av hur flera personer upp-fattar ämnet, i detta fall införande av en spårbarhetslösning på lastbärarnivå i verksamheten.
Data kategoriseras genom att skapa kategorier som intervjuerna sedan hän-förs till. Enligt Jacobsen (2006) ska kategorierna vara relevanta i förhållande till de data som samlats in men även vara begreppsmässigt relevanta genom andras sätt att uppfatta begrepp och genom hur befintlig empiri och teori har
behandlat sådana kategorier. Därefter görs en indelning i underkategorier
efter de svar som samlats in då data från intervjuerna flyttas in under respek-tive kategori. De kategorier som valts ut är hur respondenterna ser på arbetet idag och vad de önskar förbättra, vilken kunskap som finns om RFID-teknik i verksamheten och vilka motiv som finns för ett införande av tekniken samt hur acceptansen för ny teknik ser ut i verksamheten.
När data har kategoriserats finns möjlighet att identifiera samband genom att söka likheter och olikheter mellan enheter. Detta görs genom att upprätta tabeller som förenklas genom graderingar. Därefter går det att se vad som avviker från den allmänna bilden och om kategoriseringen eventuellt behöver göras om eller om det finns andra förhållanden som förklarar uppgiftslämna-rens inställning. En beskrivning tas fram av de eventuella samband som iden-tifieras tillsammans med citat som ger en mer detaljerad och nyanserad bild
av det vi kommit fram till (Jacobsen 2002). Dessa faser är parallella vid
kva-litativa ansatser och gör att man kan anpassa metoden till den kunskap som förvärvas under tid.
3.6 Tillförlitlighet
En studies kvalitet beror på om den empiri som samlats in kan ses som giltig och relevant (valid), tillförlitlig och trovärdig (reliabel) samt i vilken ut-sträckning värderingar påverkar studien (objektivitet).
Giltighet och relevans kan delas in i två komponenter. Intern giltighet, som handlar om ifall vi faktiskt mäter det vi har för avsikt att mäta (Jacobsen, 2002). Den externa giltigheten enligt Jacobsen (2002) handlar även om i hur hög grad ett resultat från ett sammanhang kan överföras till att gälla också i ett annat. Om detta ska vara möjligt måste det vi har studerat vara
represen-tativt för det sammanhang vi vill överföra det till. Vi anser att det vi har
stu-derat till viss del är generaliserbart och därmed överförbart till liknande orga-nisationer som väljer att införa RFID-teknik på sina lastbärare. Detta motive-ras genom att undersökningen även basemotive-ras på litteraturstudier och tidigare empiriska rön även om hänsyn måste tas till de rådande förutsättningarna i verksamheten (Denscombe, 2000).
För att uppnå hög reliabilitet och validitet ska urvalet av undersökta enheter vara väl motiverat och tydligt utifrån studiens syfte och undersökt på ett tro-värdigt sätt.
För att säkra studiens objektivitet måste de val som görs i studien tydliggöras och motiveras. Det innebär också att återge källor så sakligt som möjligt och inte enbart välja ut fakta och argument som man själv står för (Björklund & Paulsson, 2007), vilket så även har varit ambitionen med de intervjuer och litteraturstudier som gjorts i denna undersökning.
3.7 Etiska överväganden
Denscombe (2000) menar att forskaren vid en aktionsforskningsbaserad stu-die oundvikligen påverkar andra. Det betyder att forskaren måste iaktta de forskningsetiska reglerna vilket innebär att skaffa sig tillåtelse, behandla in-formationen konfidentiellt och skydda identiteter.
Vid påbörjan av denna studie diskuterades och klargjordes vad som gäller ifråga om anonymitet för individer och företag då fallföretagets kund där im-plementering skall ske tills vidare föredrar att vara anonymt.
4 Teori
Studien inbegriper en införandeprocess för RFID på lastbärare och dess för-väntade effekter och framgång i verksamheten. I den teoretiska redogörelsen ingår en beskrivning av processer och hur de kan förändras med hjälp av tek-nik. Vidare beskrivs RFID-tekniken och vilka motiverande faktorer som kan bidra till ett införande. Införandet beskrivs med hjälp av olika faser för systemutveckling och ett ramverk för antagande av RFID. Avslutningsvis presenteras framgångskritiska faktorer för att ge en bild av vad som kan på-verka införandet av teknik i en verksamhet.
4.1 Logistikprocesser och automatisering
En process i logistiksammanhang definieras av Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2006) en kedja av aktiviteter som är planerad och genomförs på ett standardiserat sätt. Det ska även finnas tydliga mål för processen, en beskriv-ning av vilka steg som ingår och vilka resultat som förväntas. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2006) menar att den stora vinsten med processen är att den har en integrerande roll mellan olika funktioner.
Mattson (2002) menar att för att effektivisera material- och informationsflö-den mellan aktörer i försörjningskedjor är det en fråga om att lägga ett in-formationsteknologiskt perspektiv tillsammans med ett rationaliseringsper-spektiv på verksamheter. Detta innebär även att de strukturmässiga relation-erna mellan aktiviteter och aktörer är klart specificerade och har någon typ av arbetsflöde och rutin över sig. Processförbättringar och utformning av systemstöd för de effektiviserade processerna kan då bygga på väldefinierade och klarlagda förhållanden mellan de ingående aktiviteterna.
Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2006) handlar logistik till stor del om att förändra logistikens processer och aktiviteter så att de bättre motsvarar logistikens övergripande målsättningar, vilket innebär hög leveransservice och låga kostnader. Det är därför av stor vikt att kunna förstå och analysera den rådande situationen, och att ha verktyg och metoder för att kunna jämföra olika lösningar med varandra.
4.1.1 Processkartläggning
lämplig-aste sättet att modellera organisatoriska system (Beynon-Davies, 2009). No-tationen bör dock enligt Beynon-Davies (2009) vara begriplig för de intres-senter, analytiker och verksamhetsansvariga som är involverade i föränd-ringen av processerna.
Genom användning av dataflödesdiagram kan processer beskrivas med de aktiviteter och aktörer som verkar i dem. Dataflödesdiagram tillhandahåller enligt Avison & Fitzgerald (2002) ett av de viktigaste medlen i strukturerade system, nämligen föreställningen av strukturen. Dataflödesdiagrammets gra-fiska natur innebär att det kan användas som en statisk del av dokumentat-ionen kring systemet men också som ett kommunikationsverktyg för använ-dare och beställare. Gelinas, Oram & Wiggins (1993) förespråkar en enkel notation med cirkel som symboliserar en funktion eller process där inkom-mande dataflöden transformeras till utgående dataflöden. En mottagare eller destination representeras av en kvadrat och då horisontella linjer represente-rar en plats där data lagras.
Boddy, Boonstra och Kennedy (2008) menar att det finns två metoder för processförbättring. Den första innebär en grundläggande omvärdering av pro-cessen genom att designa helt nya processer från början. Denna typ av metod kan vara svårare att utföra då det kan generera ett motstånd från personal som aktivt är involverade i den specifika processen i företaget. Den andra innebär att genom systematisk omdesign identifiera existerande processer, göra en kritisk utvärdering av dessa samt ta fram en plan för väsentliga förbättringar. Ett steg i analysarbetet är att ställa sig följande frågor:
Finns det möjlighet att eliminera onödiga processteg?
Finns det möjlighet att förenkla processteg som innehåller för många
och/eller långa procedurer?
Finns det möjlighet att integrera processteg som är separerade och
ut-förda av olika personer eller avdelningar?
Finns det möjlighet att automatisera manuella processteg?
Denna typ av frågor kan enligt Boddy, Boonstra och Kennedy (2008) använ-das för att analysera gamla och nya processer samt stimulera till nya idéer för att skapa ny processdesign. Processförbättring kan även vara länkade till ett företags organisatoriska mål genom exempelvis förbättrad kvalitet, snabbare processer och reducerade kostnader.
4.1.2 Automatisering av processer
inter-aktion. Mattson (2002) menar vidare att finns det två typer av automatisering av processer. Vid totalautomatisering kan människans roll elimineras helt och vid partiell automatisering där arbetsinsatser utförda av människor delvis kan elimineras och det manuella inslaget har istället en form av övervaknings- eller kompletteringsfunktion.
Automatisering har historiskt sett mest tillämpats i vid tillverkningsprodukt-ion men har i större utsträckning också aktualiserats inom administrattillverkningsprodukt-ion som ett sätt att minska administrativa kostnader och reducera ledtider av olika slag (Mattson, 2002). En typ av administrativ automatisering är automatiserad inrapportering av information där två huvudtyper av system kan särskiljas: identifieringssystem och inskanningssystem. Automatisk inskanning innebär att fritextsidor inläses av en scanner där en textmassa tolkas för att identifie-rade nummer, kvantiteter, datum och belopp och så vidare kan identifieras, behandlas och lagras av ett informationssystem. Tekniken kan tillämpas på olika typer av fakturor eller fraktsedlar (Mattson, 2002). Automatisk identifi-ering eller Auto ID är ett samlingsnamn för olika tekniker och metoder (Fredholm, 2006) och karaktäriseras av förmågan att automatiskt kunna läsa data i form av en kod samt digitalt överföra den och tolka den i ett informat-ionssystem. Det primära syftet är att identifiera ett objekt, exempelvis en lastpall, en produkt eller en inbetalningsavi (Mattson, 2002). En teknik för automatisk identifiering är RFID.
4.2 RFID-tekniken
Figur 4.1, RFID-kommunikation, fritt efter Fredholm (2006)
De komponenter som behövs för att RFID-tekniken ska fungera är
Läsare med läs- eller skriv- och läsenhet med en radiodel och en
CPU-del1
Antenn, som avger det elektromagnetiska fältet och är avstämd för
den aktuella frekvensen
En transponder i form av en RFID-tagg bestående av en antenn, ett
RFID-chip och en typ av kapsling (Pigni et al, 2006; Identsys, RFID Consulting, 2012 )
Taggar kan vara passiva eller aktiva. Passiva taggar innehåller en mindre mängd data och kräver inget batteri utan aktiveras genom att en läsare skickar ut en radiovåg som träffar chippet, vilket räcker för att det ska aktiveras och få tillräckligt med energi för att dess inbyggda minneskrets ska kunna för-medla sin identitet till avläsaren (Fredholm, 2006). Eftersom passiva taggar inte har en strömkälla, är de mindre, billigare och bättre för miljön. Aktiva taggar lagrar mer data, drivs av ett litet batteri, och har läs- och skrivfunkt-ioner (Taghaboni-Dutta, 2006).
Att välja transponder för ett särskilt användningsområde är ett viktigt övervä-gande och bör enligt Lewis (2004) ta hänsyn till faktorer som storlek, håll-barhet, motstånd för utsatta miljöer, påverkan från material som metall eller vätskor och exponering för temperaturskillnader.
Kommunikation mellan läsare och tagg sker via kommunikationsfrekvenser vilka klassificerar RFID-systemet (Lewis, 2004). Klassificeringen visar även vilken lämplighet tekniken har för ett användningsområde, (se tabell 3.1). Pigni et al (2006) menar att det i dagsläget inte finns någon global standard för RFID-kommunikation men i flera länder finns särskilda bestämmelser för att kontrollera att elektromagnetiska signaler från olika applikationsområden inte ska störa ut varandra.
Lågfrekvent LF Högfrekvent HF Ultrahögfrekvent UHF Mikrovågor
Frekvens < 135 kHz 13,56 MHz 868 MHz (Europa) 2,45 GHz
Räckvidd < 0,5 m 1-1,5 m 1,5 – 7 m 1-10 m
Ändamål Djur, passersystem Bibliotek, tvätterier, smart cards, bagage, logistik på artikelnivå
Logistik på pall och kartong-nivå, containrar, Vägtullar, Real-tidskontroll av gods, containrar Datakomm. Has-tighet
Låg Högre Ännu högre Högst
Penetration Mycket god, även genom vätska
God, även genom vätska Måttlig, stoppas av vätska eller människokropp
Dålig
Aktiv/passiv Oftast passiv Oftast passiv Aktiv eller passiv Aktiv eller passiv
Storlek Större antenn Stor Liten tagg, frihet i formval Liten tagg, frihet i formval
Generellt Mest använd pga. mogen teknik
Lägst kostnad om stor serie
Olika frekvenser gällande olika länder
Reflekteras av metall, högre kostnad
Tabell 4.1, RFID-teknikens frekvenser efter Lewis (2004); Heró, Ohlsson & Wolf (2004)
Pigni et al (2006) menar att det för alla enheter som använder RFID-kommu-nikation finns en maximal räckvidd där överföring mellan sändare och mot-tagare kan fungera tillförlitligt. Om avståndet ökar utöver denna räckvidd kommer mottagaren förmodligen inte korrekt kunna återskapa den informat-ion som sänds. Vid införande av tekniken bör en viss marginal räknas med, som inte överensstämmer helt med den maximala räckvidden, eftersom det exakta avståndet kan förändras från gång till gång. Den exakta räckvidden kan påverkas av flera olika faktorer, vilka kortfattat kan sammanfattas som följande:
Effekten i den överförda signalen
Känsligheten hos den mottagande utrustningen
Den omgivning, genom vilken signalen färdas
Om flera RFID-taggar samtidigt finns tillgängliga i läsarens närhet kommer signalerna kollidera och störa ut varandra som ett resultat av att alla taggar skickar signaler samtidigt. Avläsaren bör kunna hantera denna typ av signal-kollision genom att vara utrustad med ett protokoll för anti-signal-kollision utfor-mad för att sortera taggar och välja ut dem individuellt (Lewis, 2004).
Läsaren är ett av nyckelementen för ett RFID-system och bör vara en del i urvalsprocessen vid utvärdering av frekvens och transponder. Läsaren bör vara anpassad för den valda frekvensen och regionen den ska verka i, ha nät-verksanslutning samt ha ett användargränssnitt för den mellanprogramvara som behandlar informationen innan den vidaresänds till affärssystemets data-bas.
Mellanprogramvaran används då RFID-systemet genererar stora mängder data från många olika läsare i produktion. Syftet är att filtrera ut de data som är relevant för mottagande affärssystem. Detta kan ses som en buffertlösning placerad mellan läsare och den server som lagrar informationen (Lewis, 2004). Bergdahl (2007) menar att behovet för mellanprogramvara inte alltid är befogat då läsarna allt oftare utrustas med egna filtrerande mjukvarupro-gram från leverantörerna. Affärssystemen tenderar även att ta över vissa delar av de uppgifter som mellanprogramvaran annars tar hand om.
4.2.1 Effekter i verksamhet
Motiv till att ersätta ett gammalt system med ett nytt informationssystem kan vara att en ökande arbetsbelastning har överbelastat det gamla systemet, att det har skett en förändring i sättet att arbeta eller att det gamla sättet ofta ge-nererar fel. Det kan också vara att en ny teknik leder till nya möjligheter (Avison & Fitzgerald, 2006).
Yttre påtryckningar från kunder, leverantörer eller konkurrenter, förväntade fördelar och organisatorisk beredvillighet anses vara de viktigaste faktorerna för införandet av ny teknik. Bland dessa är förväntade fördelar den mest in-flytelserika aspekten för ett införande. Fördelar kan vara direkta, i form av kostnads- och tidsbesparingar, och indirekta i form av innovativ användning av tekniken såsom skapandet av nya affärsprocesser (Roh, Kunnathur & Tarafdar 2009).
Mehrjerdi (2011) har i sin studie listat följande fördelar som realistiska att förvänta vid införande av RFID i olika branscher:
Automation – Reducering av manuella processer genom
Integritet - Genom att förbättra integriteten i realtidsflöden med ökad autentisering, säkerhet och spårningsfunktioner för att minska fel och svinn och samtidigt förbättra kundnöjdheten. Information är bara vär-defull om den är korrekt.
Hastighet - Minska problematik i arbetsflöden genom att minimera
den tid det tar att hitta och spåra tillgångar, vilket i sin tur ökar pro-duktens flödes- och hanteringstid.
Insyn - Tillhandahålla information i realtid krävs för att ta snabbare,
bättre och mer välgrundade beslut och förmågan att vara mer lyhörd för kunden.
Kapacitetsutveckling - Genom att med nya tillämpningar och
förbätt-rad kvalitet möta partners krav och förbättra kundupplevelser.
När RFID integreras med andra teknologier eller genom flera organisationer är chansen för att fördelarna ska realiseras större än när tekniken används ensam enbart för att dra fördel av möjligheten för spårning (Roh, Kunnathur & Tarafdar 2009).
4.3 Införande av RFID-teknik
RFID kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistikaktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol-verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur (Pigni et al, 2006).
Det teoretiska ramverket nedan baseras på delar av traditionell
systemut-veckling enligt System Development Life Cycle2 (Avison & Fitzgerald,
2002) och ramverk för införande av RFID enligt Pigni et al (2006).
4.3.1 Genomförbarhetsstudie
En genomförbarhetsstudie genomförs för att avgöra om ett informationssy-stem är möjligt att införa med de organisatoriska resurser och begränsningar som finns i verksamheten. För att bedöma denna möjlighet krävs en uppfatt-ning om informationssystemets tilltänkta funktionalitet, användbarhet och nytta (Beynon-Davies, 2009). En analys görs även av existerande system och dess krav samt eventuella problem med att uppnå dem. Ett eller flera alterna-tiva förslag tas fram där en rekommenderad lösning föreslås med en funkt-ionell beskrivning (Avison & Fitzgerald, 2006).
2 Traditionell systemutvecklingsprocess även kallad vattenfallsmodellen. Innehåller faser för
Pigni et al (2006) belyser åtta viktiga steg för en lyckad genomförbarhets-studie:
1. Formation av projektgrupp. Ett utav de första stegen i nästan alla pro-jekt är att utse propro-jektgruppens medlemmar.
2. Kontext-analys. Därefter kan projektgruppen studera projektets kon-text för att fastslå om den är intra-organisatorisk eller inter-organisa-torisk. Intressenter och deras påverkan på projektet identifieras och dokumenteras.
3. Målformulering. En RFID-implementation kan ha en stor påverkan på en leveranskedja. Därför är det viktigt att dokumentera projektets mål. Sänkta kostnader, ökad innovation, förbättrad kvalitet, säkerhet och servicenivå är exempel på mål som skall dokumenteras och i de fall det behövs även prioriteras.
4. Hindersprövning. Nya tekniska tillämpningar kan ha teknisk, social och ekonomisk påverkan (Battezzatti & Hygounet, 2003). Dessa kan ha påverkan på projektet och måste därför dokumenteras och finnas med i åtanke vid ett teknikval.
5. Processanalys som går ut på att modellera hela leveranskedjan, både hur den ser ut före och efter en förmodad implementation.
6. Teknikval. Modelleringen av verksamheten antyder vilken teknologi som är bäst lämpad för införande. Här väljs all teknologi som skall användas inom leveranskedjan. Det kan exempelvis vara RFID-tag-gar, läsare och skrivare, antenner, servrar, pc-klienter, dataanslut-ningar, operativsystem, databaser, informationssystem.
7. Kostnads/nytto-analys är ett fundamentalt steg eftersom det kan vara avgörande om projektet skall verkställas eller ej. Både ekonomiska och icke-ekonomiska aspekter måste beaktas från alla parter. Fördelar jämförs gentemot kostnader och beroende på leveranskedjans omfatt-ning kan detta steg bli väldigt tidskrävande och omfattande eftersom varje aktörs förutsättningar måste beaktas.
8. Slutgiltiga påpekanden. Efter kostnads- och fördelsanalysen bör man gå igenom all data som framställts och bedöma risker och kritiska element. Detta för att slutligen bestämma om projektets fortlevnad.
4.3.2 Kravanalys
Arlow & Neustadt (2009) menar att kravhantering utförs i början av ett pro-jekt för att ge en bild av vad propro-jektet ska uppnå. Syftet är att upptäcka och besluta om vad systemet skall göra, uttryckt i en övergripande kravspecifi-kation. Detta bekräftas även av Beynon-Davies (2009) som menar att denna fas innehåller tre sammanhängande aktiviteter:
Definition av krav på systemet från intressentgrupper
Analys av krav som innebär förhandling och beslut om viktiga krav
med olika intressenter
Kravspecifikation som innebär en representation av krav
Information samlas in genom dels genom intervjuer med intressenter (som exempelvis ledning och operativ personal), direkta observationer och genom att söka information inom användningsområdet (Avison & Fitzgerald, 2006). Arlow & Neustadt (2009) menar att en kravspecifikation är en specifikation över vad som skall införas. Det finns två typer av krav: funktionella krav som beskriver vad systemet ska erbjuda och icke-funktionella krav som definierar systemets egenskaper eller begränsningar. Kraven bör för att vara tydliga och senare kunna identifieras anges med enkelt format som innehåller ett unikt nummer, nyckelordet ”ska” och en redogörelse för en funktion.
Kraven skall sedan ges en prioritet relativt till alla andra krav. Ett vanligt sy-stem för tilldelning av prioritet är genom kriterier för MoSCoW, där värdena M (Must have), S (Should have), C (Could have) och W (Want to have) defi-nierar prioritet enligt tabell 3.2 (Arlow & Neustadt 2009).
Prioritet Beskrivning
Must have Tvingande krav som är grundläggande för systemet
Should have Viktiga krav som kan utelämnas
Could have Krav som är frivilliga (förverkliga om tid finns)
Want to have Krav som kan vänta till senare releaser
Tabell 4.2, Beskrivning av prioritering genom MoSCoW enligt Arlow & Neustadt (2009)
och tas fram genom att betrakta hur varje aktör samverkar med systemet (Ar-low & Neustadt 2009).
Ett användarfallsdiagram är enligt Pigni et al (2006) en bild av aktörer, an-vändarfall och relationer dem emellan. Det ger en överblick av systemet, vad som finns utanför det och den funktionalitet systemet ska tillhandahålla.
Figur 4.2, Användarfallsdiagram exempel enligt Arlow & Neustadt (2009)
En användarfallsspecifikation är en detaljerad vy över det tidigare användar-fallsdiagrammet. Arlow & Neustadt (2009) förespråkar en enkel och effektiv standard skriven på ett strukturerat språk enligt tabellen nedan.
Namn: Ett beskrivande namn för användarfallet
ID: Unikt nummer för identifiering och sammankoppling i diagram Kort beskrivning: Summerar användarfallets mål och den affärsnytta
som levereras till dess aktörer.
Primära aktörer: De aktörer som utlöser användarfallet
Sekundära aktörer: De aktörer som interagerar med användafallet
efter det har utlösts
Förutsättningar: Förutsättningar för systemet som måste vara
upp-fyllda innan användarfallet startar.
Huvudflöde: Stegen i ett användarfall listas i ett flöde av händelser
som utförs. Nyckelordet OM används för avvikelser från flödet.
Resultat: Det tillstånd systemet har efter att användarfallet genomförts. Alternativt flöde: Alternativt flöde som kan fånga upp fel, avbrott eller
alternativa vägar för huvudflödet.
4.3.3 Systemdesign
Traditionellt sätt innebär konstruktion av en programvara tre relaterade pro-cesser, programmering, testning och dokumentation. Dessa aktiviteter varie-rar beroende på om utvecklingen är baserad på ett köpt programvarupaket eller är skräddarsydd. Konstruktion med ett programvarupaket innebär att färdiga mjukvarukomponenter används för att bygga hela eller delar av ett informationssystem. Enligt Beynon-Davies (2009) består konstruktion av informationssystem av fyra lager:
1. Användargränssnitt genom att konstruera inmatningsformulär, me-nyer och rapporter.
2. Struktur och applikationslogik genom att ange integritetsbegräns-ningar och element för bearbetning.
3. Transaktionslagret som behandlar funktioner för uppdatering i syste-met
4. Datahanteringslagret som skapar datastrukturer för att lagra informat-ion.
Då det i denna studie endast handlar om anpassning av befintlig programvara för handdator och läsare tillsammans med förberedande anpassning av före-tagets affärssystem för att kunna ta emot information presenteras här endast en övergripande del av systemutveckling som behandlar design av användar-gränssnitt och databasstruktur.
Design av systemet innebär dels design av de automatiserade delarna av sy-stemet, såväl som de manuella (Avison & Fitzgerald, 2006). Denna fas till-handahåller en systemspecifikation som fungerar som ett utkast till kon-struktionen av systemet (Beynon-Davies 2009) och innehåller information om:
Input och output till systemet i form av information, och hur den
sam-las in
Processer som konverterar input till output
Struktur över data
Säkerhetsaspekter
Plan för test och implementering (Avison & Fitzgerald, 2006).
som användaren är förtrogen med användas tillsammans med en konsekvent design av valmöjligheter. Användaren bör även ges återkoppling för de val han gör.
Den kravspecifikation som tidigare gjorts utifrån intressenters krav beskriver de data som ska samlas in och behandlas i informationssystemet. Det bör även klargöras hur data ska användas och lagras i en databas. Anpassningar som görs till en ny eller befintlig databas bör dokumenteras genom en design av databasen (Connolly & Begg, 2009). En av de största svårigheterna med design av databaser är att utvecklare och intressenter tenderar att tolka data på olika sätt. För att uppnå en precis förståelse av vilken typ av data som an-vänds och hur den anan-vänds behövs en modell för kommunikation som är icke-teknisk och fri från tvetydigheter. Connolly & Begg (2009) förespråkar ett ER-diagram (Entity-Relationship) med UML-notation. De finns flera olika typer av notationer som används för ER-diagram även om det finns en allmän enighet om vad varje koncept betyder. ER-diagram identifierar viktig data kallad entiteter och samband dem emellan. Därtill adderas detaljer kring vilka egenskaper och begränsningar entiteterna har. En entitet kan även beskrivas som en grupp av objekt som existerar i ”verkligheten” med samma egen-skaper. Samband beskrivs genom verb och kan vara av tre olika typer:
Ett-till-ett-samband (1:1) där en entitet av ett slag kan höra ihop med
en entitet av ett annat slag.
Ett-till-många-samband där en entitet av ett slag kan höra ihop med
flera entiteter av ett annat slag.
Många-till-många-samband där en entitet kan höra ihop med flera
en-titeter av ett annat slag åt båda håll (Connolly & Begg, 2009) .
Fredholm (2006) menar att en viktig del av en RFID-lösning är att företagets affärssystem kan ta emot, bearbeta och skicka vidare informationen som kommer från taggen. Det kan därför behövas en del anpassningsarbete för att en integration till företagets affärssystem ska vara möjlig.
4.3.4 Test
I processen för framtagning av ett informationssystem bör olika tester ge-nomföras för att säkerställa att det fungerar på ett effektivt och förväntat sätt. Tester kan göras på hela systemet som en enhet, eller efter integration med andra system. Tester utförs normalt i sekvens och några tester kan även utfö-ras under implementeringsfasen (Beynon-Davies 2009). Det finns ett antal olika tester som kan utföras innan ett system tas i bruk:
Systemtest innebär test på systemet som helhet för att utvärdera syste-mets enlighet med de specificerade kraven.
Integrationstest testar de olika modulerna tillsammans för att
expo-nera fel i gränssnittet och i samspelet mellan integrerade komponen-ter.
Enhetstest innebär att varje komponent testas individuellt för att
sä-kerställa att de fungerar korrekt som en enhet
Pignt et al (2006) föreslår att testning av teknikval ska genomföras tidigt i projektet genom fältstudier för att utvärdera tekniken i dess rätta miljö.
För att kvalitetssäkra och inte spendera onödiga summor pengar på att åter-kalla produkter förespråkar både Pigni et al (2006) och Cadle & Yeates (2008) testning utav en del av helheten. För bästa effekt rekommenderas test-ning av de antagna och förväntade resultaten som gjordes under genomför-barhetsstudien. Testningen bör ske i en mindre skala än hela leveranskedjan. Vilket ger en bättre förståelse för helheten och kan på så sätt användas för att stärka genomförbarhetsstudien. Ett exempel på detta är om det skall hantera flera produkter, då kan man genomföra testningen på en utvald produkt. Detta kan då användas för att finjustera utrustningen i ”verkligheten”. Även om RFID-taggar och läsare hela tiden blir bättre, så kan omgivande faktorer på-verka taggens läsbarhet (Pigni et al, 2006).
4.3.5 Implementering
När systemet konstruerats följer en systemimplementering, eller systemle-verans, vilken involverar leverans av informationssystemet till den omgiv-ning där det ska användas. Systemimplementering innehåller två delar, en teknisk systemimplementering och en social systemimplementering.
Teknisk systemimplementering involverar förvärv och installation av mjuk-vara såsom operativsystem, databashanterare och applikation, samt hårdmjuk-vara såsom datorer eller andra typer av enheter och nätverk. Om systemet ska er-sätta ett tidigare system krävs även en dataöverföring av den information som finns lagrat i systemet. Även testning bör förekomma i detta skede för att ge acceptans åt den nivå av prestanda som systemet tillhandahåller. Social systemimplementering innebär att rätt användare är identifierade, utbildade och får stöd i användandet av den nya teknologin. Även här återfinns testning i form av acceptanstester. Support och utbildning av användare kan utföras av utvecklare av systemet eller med hjälp av handledning genom en manual (Beynon-Davies, 2009).
