Curtin et al (2007) hävdar att RFID tillsammans med omdesign av processer resulterar i fler fördelar än enbart tekniken. I Brunskoggruppens fall tittar
man på vinsten i arbetstid genom att den manuella sammanställningen för-svinner. Man har även minst en kund som efterfrågar en vidareutveckling av tjänsten. Flertalet av respondenterna antyder också att kunderna tenderar att efterfråga mer information och då blir det här ett mervärde vilket ytterligare styrker ett införande. Vidareutvecklingen som efterfrågas av kunden innebär att en webbportal utvecklas för de kunder som vill ha möjlighet att få fram en inventarielista vart lastbärarna befinner sig. Detta överensstämmer med ram-verket för införande av Pigni et al (2006) som menar att för att kunna drift-sätta en lösning för ökad spårbarhet och få tillgång till den tänkta nyttan bör de involverade aktörerna engageras i ett gemensamt system.
Efter att ha undersökt källkoden för den testapplikation som skickades med RFID-läsaren är rekommendationen för utveckling av applikationen att anlita en erfaren utvecklare med flera års erfarenhet av programspråket C# och helst något projekt som innebar utveckling i Windows Mobile 6.5. Applikationen bör inte ha fler funktioner än de nödvändigaste. Den bör hållas så enkel som möjligt då handenheter och tekniken fortfarande är något nytt för flertalet av chaufförerna, vilket också framgick genom intervjuerna. Rekommendationen stärks av Beynon-Davies (2009) som menar att ett användargränssnitts kva-litet kan mätas i termer för hur enkelt det är att lära, hur enkelt det är att min-nas utförda aktiviteter och hur effektivt det är att använda.
När utvecklaren behöver sätta sig in i applikationens krav och förutsättningar är detta arbete en lämplig utgångspunkt då det svarar på frågor om nytta, an-vändbarhet och applikationens funktionalitet. Detta menar Beynon-Davies (2009) behövs för att avgöra om det är möjligt att införa ett informations-system med de organisatoriska resurser och begränsningar som finns i den aktuella verksamheten. Funktionaliteten som önskas till följd av införandet har sammanställts i en kravspecifikation. Information har samlats in genom intervjuer med ledning, teknisk personal och den medarbetare vars arbete förenklas av ett införande. Detta i enighet med Avison & Fitzgeralds (2006) rekommendationer för kravinsamling. Även en kund har bidragit med in-formation för kravanalysen som detta arbete bygger på. Kundens önskemål borde ha en stor inverkan på införandet.
Vidare har även strukturen för den databas där data skall lagras av applikat-ionen undersökts. Relevanta tabeller och kolumner har tagits fram i samråd med verksamhetens IT-ansvarige. Dessa visas i arbetet med ett diagram och en förklaring på hur brukandet av den datastruktur med fördel kan användas, då det innebär att verksamheten kan använda redan befintliga arbetsmetoder för sammanställning av faktureringsunderlaget tills dess att en fullständig automation är möjlig. Baserat på fördelarna med att använda den föreslagna databasen ökar chanserna till en lyckad implementation, vilket stärks av Fredholm (2006) som menar att en viktig del av en RFID-lösning är att
före-tagets affärssystem kan ta emot, bearbeta och skicka vidare informationen som kommer från taggen.
Efter utveckling av applikationen gentemot databasen bör man testa införan-det i liten skala före fullständigt införande. Detta för att kvalitetssäkra arbetet, vilket förespråkas av Pigni et al (2006) och Cadle & Yeates (2008) som även påpekar att det är bra innan en alltför stor investering görs. Även responden-ternas svar speglar detta. Ingen tillfrågad ser det som något negativt att arbeta med parallell implementering under en testperiod. Då går det också att se hur bra de olika arbetssätten stämmer gentemot varandra. Enligt den ansvarige för sammanställningen skulle det inte göra så mycket om det skulle krävs lite extra arbete vid införande av något nytt, om det blir bättre efteråt.
Samtidigt som testningen genomförs är det ett lämpligt tillfälle att utbilda de chaufförer som berörs av RFID-tekniken. Vad det gäller utbildning anser den ansvarige för utbildningen på handenheterna att den bör ske enskilt med varje handhavare. Kvalitén på utbildningen blev då bättre än i den test av utbild-ning i grupp som genomfördes. Enligt AoC Transport är det då även lättare att övertala de som är mer negativt inställda att börja arbeta på nya sätt. Efter att testning och utbildning av den nya tekniken är genomförd och even-tuella problem är åtgärdade, kan en fullständig implementation av RFID-tekniken genomföras. Efter några månader bör införandet utvärderas för att se om det levde upp till alla krav eller om det finns något kvar att åtgärda. Ge-nom utvärderingen kan det även uppstå nya idéer kring affärsmöjligheter eftersom flera respondenter menade att ett införande kan öppna ögonen för ytterligare möjligheter med tekniken.
Följande RFID-taggar bedömdes lämpliga för montering på stålrack efter läsbarhetstestningen:
1. Confidex Ironside slim 2. Confidex Survivor 3. TTF M-Prince
I rekommendationen har hänsyn tagits till den fysiska storleken för varje tagg och läsbarhetsavståndet. Survivor och Ironsides slim är de taggar som anses lämpas bäst då de tar upp minst fysisk storlek. M-Prince är för stor för endel stålrack men togs med för läsbarhetsavståndet och att den eventuellt kan passa ett stålrack med grövre ram än det stålrack som testet utfördes på. Sammanfattningsvis ser vi en införandeprocess i åtta faser för införande av RFID på lastbärare på Brunskoggruppen AB. Denna studie har behandlat de fyra första faserna som står för planering och design av ett införande. De fyra
återstående faserna innebär ett praktiskt genomförande och implementering. 1. Genomförbarhetsstudie där projektgrupp utformas och intressenter identi-fieras. De berörda processerna modelleras före och efter en förmodad imple-mentation. Pigni et al (2006) förespråkar även att projektets mål tydligt defi-nieras tillsammans med en kostnads/nytto-analys där ekonomiska och icke-ekonomiska aspekter beaktas från alla intressenter. Här är det även av bety-delse att projektgruppen besitter kunskap om tekniken och dess möjligheter, men också om eventuella problem som kan uppstå gällande tekniken och kontextuella faktorer.
2. Kravanalys där information om förväntningar samlas in genom intervjuer med intressenter direkta observationer och genom att söka information inom användningsområdet (Avison & Fitzgerald, 2006). Kraven för tagg, läsare och applikation prioriteras efter projektets förutsättningar och specificeras i en kravspecifikation och i användarfall som visar den tänkta funktionaliteten. 3. Systemdesign som modellerar och dokumenterar de anpassningar som görs till befintlig databas med ett ER-diagram samt design för hur data ska pre-senteras för användaren.
4. Teknikval som tagits fram under genomförbarhetsstudien och som krava-nalysen stödjer testas här individuellt i dess rätta miljö för att säkerställa att de fungerar korrekt som en enhet. Detta stöjds av teorin (Pigni et al, 2006; Cadle & Yeates, 2008) som menar att kvalitetssäkring och test av teknikval bör göras i delar.
5. Utveckling av applikation utifrån de framtagna användarfallen. Innebär att de krav som identifierats uppfylls. Programmeringen bör ske av någon med tidigare erfarenhet ifrån projekt med windows mobile 6.5 och som kontinuer-ligt testar den framtagna koden och databasförbindelsen för att säkerställa applikationens slutgiltiga kvalitet.
6. Test av systemet som helhet med handdatorns applikation, läsare, tagg och integration mot affärssystemets databas. Övriga tester som bör tillämpas är enligt Beynon-Davies (2009) är acceptanstest som säkerställer att användarna är nöjda med systemet vilket enligt DeLone & McLean bidrar till att det an-vänds och hur det anan-vänds.
7. Parallell implementering som enligt Beynon-Davies (2009) innebär ett försiktigt tillvägagångssätt där de både det gamla informationssystemet och det nya körs parallellt under en period. Detta underlättar mottagandet och lindrar eventuella inkörningsproblem med det nya systemet som efter en tid
beslutas att fullt ut ersätta det gamla. Detta är också något som responden-terna ser som en nödvändighet.
8. Utvärdering av systemet gentemot de antagna kraven och förväntade för-delarna.
7 Metodreflektion
När uppdraget och syftet för denna uppsats definierats var det till en början svårt att se vilken typ av metod som var mest lämplig och relevant för stu-dien. Uppdraget bestod i att ta fram riktlinjer för ett införande av RFID vilket samtidigt innebar att medverka och manipulera den process som också stude-rades. Valet stod till en början mellan en fallstudie och aktionsforskning som forskningsmetod. Där fallstudien enbart studerar ett enskilt fall finns mer stöd i aktionsforskningen som bygger på att forskaren är delaktig i den förändring som ska göras. Då studien behandlade riktlinjer för införande, och inte det slutgiltiga införandet i sig anser vi att studien endast tillämpat inslag av akt-ionsforskning. Reflektion har dock varit en återkommande del i varje steg av utförandet.
Aktionsforskning är lämpligt när forskningsprojektet rör ett konkret praktiskt problem och där forskningsresultaten kan kopplas tillbaka till praktiken. Dock är det som vid fallstudier svårt att erhålla representativa data och påvisa att studiens resultat går att generalisera, då forskningen bedrivs på en och samma plats. Med användandet av intervjuer som datainsamlingsmetod har studien breddats genom att ta upp den påverkan som införandet kan ha på dess kontext.
Aktionsforskning har kritiserats för att inte vara opartisk och objektiv i sin inställning till forskningen genom forskarens deltagande. Genom litteratur-studier och ett deduktivt synsätt med jämförelse av teori mot de empiriska resultaten och den process som genomförts kan vi dock erbjuda en viss ut-värdering av existerande kunskaper.
8 Avslutning
Följande avsnitt är en avslutande del med den slutsats som studien har kom-mit fram till och förslag till fortsatt forskning.
8.1 Slutsats
Uppkomsten av en ny affärsmöjlighet som även innebär mervärde för kun-derna tillsammans med en ökad effektivitet i processen internt ligger till grund för rekommendationen av att RFID-införandet på Brunskoggruppen skall genomföras. Införandet av RFID på Brunskoggruppen innebär riktlinjer för genomförande och utveckling av en applikation som skall kommunicera med Brunskoggruppens databas. Införandet sker på en sluten försörjnings-kedja där uppföljning sker av typ och antal lastbärare som har transporterats. Förutsättningar som styrker ett lyckat införande är att verksamheten redan har minst en kund som är intresserad av att kunna spåra lastbärare, att den tek-niska lösningen innebär integration med affärssystemets rutiner och att redan existerande handdatorer kan användas för inskanning. Respondenterna ser ett mervärde i att kunna eftersöka specialutvecklade lastbärare då dessa är av ett betydligt högre värde än de standardiserade träpallarna.
Detta innebär slutligen att delar av processen automatiseras och att arbetstid som tidigare använts för sammanställningen av uppföljning gentemot kund kan omfördelas till andra arbetsuppgifter. Informationsflödet blir dessutom mer tillförlitligt då pappershanteringen minskar.