Framsteg och mål(uppfyllelse)

Andra faktorer som idrottarna hävdar har påverkat deras motivation under

rehabiliteringen är att göra framsteg och uppnå mål. Samtliga informanter uppger samma långsiktiga mål: att ta sig tillbaka till idrotten, vilket illustreras i citatet nedan.

“Det huvudsakliga målet är ju att komma tillbaka och kunna vara med i full träning och spela matcher såklart” - Sofia

Vid applicering av teorin på informanternas intervjuer angående framsteg och måluppfyllelse skapas målen utifrån en situation, vilket i den aktuella studien är idrottarens skada. Utifrån SBK-sekvensen inom operant betingning, signalerar situationen till ett specifikt beteende som ska leda till en önskvärd konsekvens (Hoy, 2015). Målen är i detta fall den önskvärda konsekvensen för idrottaren som sedermera resulterar i en ny situation, när målet uppnåtts. När beteendet medför en önskvärd konsekvens i form av positiv förstärkning, ökas sannolikheten för att beteendet kommer upprepas (Hoy, 2015). När idrottaren känner att denne gör framsteg till sitt slutliga mål, sker en positiv förstärkning efter att det tillförts stimuli som är önskvärt för idrottaren (Hoy 2015; Eikseth & Svartdal, 2013)

Enligt intervjumaterialet anser informanterna i den aktuella studien att framsteg har lett till en ökad motivation och bibehållande av hög följsamhet. För att framstegen ska vara förstärkande bör framstegen uppmärksammas av individen (Hoy, 2015). Tydliga målformuleringar gör det möjligt att uppmärksamma måluppfyllelser och framsteg. Att uppnå delmål eller mindre framsteg som att kunna börja gå igen eller att kunna delta i vissa övningar kan för idrottaren upplevas som en stor tillfredsställelse. Även aktiviteter som annars anses mindre lustfyllda som att jogga eller genomföra ett hårt

konditionspass kan nu uppskattas. Detta kan åskådliggöras med några av informanternas svar på frågan om hur det är att göra framsteg under rehabiliteringsprocessen. Citaten nedan belyser vikten av framsteg och måluppfyllelse för motivationen, följsamheten och det allmänna välmåendet:

’’Att gå mina första steg med kryckor var helt underbart. Allt som är något nytt jag får göra. Att jag får börja aktivera min vad igen och jag känner den här kittlande känslan och plötsligt så hittar jag spänningen utan att det kittlas. Varje ny grej är en blessing, det är underbart/…/jag blir jätteglad för varje ny sak’’ - Zacharias

’’Man fick upp alla positiva känslor igen och motivation/.../Jag har aldrig uppskattat ett så hårt konditionspass någonsin. Det är världens tråkigaste grej men till och med nu

42

kunde jag efteråt känna: “vad gött”. Att göra sådana framsteg kommer nog få igång mig bra’’ – Alex

’’Den andra gången tog det mig 7 månader från operationen till att jag ens fick jogga.

Det var skitkul. Jag hatar att jogga men då var det verkligen kul. När man fick börja hoppa, allt sånt är kul. Då känner man att nu är jag närmare. Nu när jag fick besked att jag fick vara med på allt på träningarna, förutom spel, då tänkte jag, vad kul” - Jasmine Och så blir man glad av att ta små sakta joggingsteg som man i vanliga fall inte skulle bry sig det minsta om eller tycka är kul. - Sofia

7.4 Positivt tänkande

Idrottare som använder sig av positivt tänkande stärker sin uppfattning om sin egna kapacitet, vilket kan underlätta och vara en viktig del rehabiliteringsprocessen (Johnson, 2008). Genom att tänka att ett realistiskt mål är genomförbart utmynnar i att idrottaren kan bibehålla en hög motivation och energi under rehabiliteringen (Weinberg & Gould, 2019).

’’Tiden går ganska fort. Det kanske känns som “nu ska jag rehaba i över ett år”, men om ett år så kommer du vara glad att du gjort det. Det känns ju skit men man får ändå ha mål och försöka blicka framåt’’ - Jasmine

’’Men det är klart, det var tufft andra gången. Då tänkte man att nu är det 9 månader av ens karriär där man kommer sitta på en bänk bredvid eller på läktaren liksom. Men nu när man är inne i rehaben och har blivit opererad så finns det inget annat än att man ska komma tillbaka’’ - Kim

’’är du driven i dig själv och har höga ambitioner så är detta bara ett litet problem i det hela om man kan se det så /…/ antingen kan du kolla på det och tänka att världen går under, gräma ner dig och må dåligt eller kan du må dåligt en dag och sen jobba för att vända det /…/ Det finns ju inte så mycket du kan göra så du får göra det bästa av det’’ - Alex

Citaten ovan belyser hur idrottarna i den aktuella studien använder sig av ett positiv tankesätt under sin skaderehabilitering, där de strävar till att bli återställda och återgå till sin idrott. Det visar även hur idrottarna omvandlar det negativa till något positivt, i form av att fokus läggs på vad idrottarna kan förbättra. Enligt teorin om operant betingning kan positivt tänkande beskrivas som en form av positiv förstärkning, där en positiv inställning till skaderehabilitering kommer att öka frekvensen av beteendet (Hoy, 2015).

Idrottaren fokuserar på fördelarna samt vilken kunskap denna kan få utifrån sin situation. Ett sådant tankesätt kan bidra till ett bibehållande av hög motivation under rehabiliteringsprocessen (Kanniyan 2015; Ardern et al., 2013; Sheinbein, 2016). Den mentala färdigheten kan öka självförtroendet samt minska negativa känslor och

43

tankegångar som uppkommer främst direkt efter själva skadetillfället (Kanniyan, 2015;

Alzate & Ramirez, 2004). Vilket kan vara särskilt relevant i samband med skadetillfället då majoriteten av de intervjuade idrottarna upplevt negativa tankar i denna fas. Josef och Zacharias exemplifierar i citaten nedan hur de använder sig av positivt tänkande.

Deras fokus och strävan handlar om att ta kontroll över det som går att påverka. Både Josef och Zacharias menar att de har möjlighet att arbeta för att förbättra delar som kan ha en positiv påverkan på deras prestation.

“Sen kan man slipa på detaljer i sitt egna spel som man inte kan göra om man inte kör rehab. Man kan till exempelvis möta passningar, nöta teknik och fysiken kan man nöta på ett annat sätt. Så det gäller att försöka se det positiva i det negativa så att säga.” - Josef

“/…/jag tar möjligheten till att bli bättre på det mentala som jag nämnde tidigare att jag har problem med under tävlingar. Och jag tar tag i andra delar av mitt liv, men även småmuskler i idrotten och visualisering som blir mycket viktigare. Även innan jag var skadad, men speciellt nu när jag är det. Så jag försöker bara att ta kontroll över det jag kan.” - Zacharias

Social modelling, en metod som handlar om att ta hjälp, lära av och observera en individ som genomgått samma process (Bon & Doupona, 2021; Maurice et al., 2017;

Bianco, 2001), belystes tidigare i detta kapitel under rubriken praktiskt och informativt stöd. Metoden kan även knytas till temat positivt tänkande där den skadade finner stöd i andra idrottare som på ett lyckat vis genomgått samma eller liknande

rehabiliteringsprocess. Genom användande av denna metoden kan idrottaren inta en positiv inställning till sin egna rehabilitering. Användande av metoden exemplifieras nedan i ett citat från Melker fått stöd genom att tala andra idrottare. Liknande citat från fler respondenter som illustrerar metoden om social modelling återfinns under rubriken praktiskt och informativt stöd.

“Det blir bättre och det går snabbare än vad man tror, det har jag hört från andra också.

Det är tidigt i processen för mig men man får lära sig nytt och man känner att processen går framåt’’ - Melker

44