Praktiskt och informativt socialt stöd

Praktiskt (eng:tangible) stöd innebär tillhandahållande av personlig eller materiell assistans för att idrottaren rent praktiskt ska kunna genomföra rehabilteringsprocessen (Bon & Doupona, 2021; Maurice et al., 2017; Bianco, 2001). Under en

rehabiliteringsprocess kan praktiskt stöd yttras genom tillhandahållande av vård efter skadetillfället. Vård av idrottsskador kan inledningsvis bestå av röntgen eller annan typ av medicinsk undersökning vilket resulterar i diagnostisering som är en form av

informativt socialt stöd (Bon & Doupona, 2021; Maurice et al., 2017; Bianco, 2001).

Utifrån den ställda diagnosen kan en lämplig rehabiliteringsplan fastställas, vilket är en förutsättning för att idrottaren överhuvudtaget ska ha möjligheten till att inleda en framgångsrik rehabilitering och återkomst till idrotten. På så sätt fungerar detta stöd som en förstärkning enligt teorin om operant betingning (Hoy, 2015), eftersom att stödet resulterar i en ökad frekvens av de beteenden som krävs för att idrottaren ska kunna

37

återgå till utövande. Denna kombination av praktiskt och informativt stöd med vård och diagnostisering har i tidigare forskning även visat sig kunna lindra en utövares negativa psykologiska tillstånd och leda till ökad motivation (Bianco, 2001; Maurice et al., 2017).

”I med att man inte har kunskapen, så är det väldigt tufft. För då tror man att det är över.

Men sen när man fått röntgen, svar på tal och lite mer kunskap och pratat med doktorer så har man bättre kunskap. Man är stabilare, och jag tror att det påverkar psyket väldigt mycket.” – Josef

Ovanstående citat illustrerar dels hur det praktiska och informativa stödet kan yttra sig i praktiken och vilken betydelse det kan ha för en idrottarens motivation och välmående.

Josef beskriver en ovisshet kring skadans natur och allvarlighetsgrad men att det efter en medicinsk undersökning och diagnostisering leder till ett stabilare välmående.

Samtliga idrottare i den aktuella studien har mottagit praktiskt och informativt stöd relativt tätt intill skadetillfället, där majoriteten röntgats och opererats. Josefs citat belyser även hur majoriteten av idrottarna i den aktuella studien beskriver sina upplevda känslor i skedet av skadans uppkomst. Nedan följer ytterligare exempel på citat som beskriver respondenternas tankar och känslor i samband med ådragandet av en skada.

”Det var just den omställningen, det var jättejobbigt i början och jag grät säkert.” – Alex

”Det kändes som om att världen gick under.” – Josef

”Man önskar inte sin värsta fiende det. Det är tufft, man lever för handbollen och de är det man har gjort sen man var 6 år gammal.” – Kim

“Det var piss, det är ju inte den bästa timingen heller. Där jag skulle precis skriva på för ett nytt lag, starta ett nytt kapitel där jag skulle flytta hemifrån och flytta till ett annat land.” - Melker

Att denna typ av katastroftankar, som ovanstående citat illustrerar, kan uppstå i samband med skadetillfället har Maurice et al. (2017) tidigare belyst. I den aktuella studien fanns det dock fynd som tyder på att inte alla deltagare upplever denna typ av negativa psykologiska tillstånd.

38

”Men redan då började jag acceptera det, och tänkte: okej, jag kommer vara borta ett tag nu. /…/ Jag sa det till min pappa senast igår, att jag trodde att jag skulle bli mer ledsen av att det hände.” – Zacharias

”Just när det hände så, det gjorde ju ont och så såklart. Men det var inget, jag har skadat andra menisken också för ungefär tio år sedan, samma skada då. /…/ kom på en MR-röntgen rätt så omgående.” – Sofia

Dessa fynd av citat från de intervjuade elitidrottarna tyder på skillnader i hur de mentalt hanterade ådragande av skadan, där en del upplever katastroftankar och en del påverkas märkbart lindrigare. Det som är genomgående i den aktuella studien är att samtliga idrottare haft tillgång till goda typer av informativt och praktiskt stöd i anknytning till skadetillfället, vilket får anses vara betydelsefullt för idrottarnas respektive

rehabiliteringsprocess oavsett mental hantering av skadans uppkomst. Samtliga idrottare berättar att detta praktiska och informativa sociala stöd fortlöper även senare under rehabiliteringsprocessen. Respondenterna vittnar om en nära yrkesmässig relation där idrottarna har stort förtroende för sina respektive fysioterapeuter och deras kompetens.

“Jag har gått hos en sjukgymnast väldigt mycket, 3 gånger i veckan, varje vecka. Men han är väldigt motiverande, för han tänker hela tiden att jag ska spela igen. /…/ Nu har jag också haft turen att ha samma sjukgymnast länge, i typ två år. Han har också varit sjukgymnast för ett basketlag innan så han har koll på sporten. Jag är jättenöjd med honom.” – Jasmine

“Ja, jag har rätt sjukgymnast. /…/ Han hjälper mig och han hjälpte mig även med min förra skada som jag fick förra säsongen. Så jag känner honom bra och vet att han vet sin sak om man säger så.” – Melker

“/…/ vi har många duktiga fysioterapeuter i x och nu när man tillhör A-laget så är allting… de gör allt för dig, för ditt bästa. Man är lite bortskämd, det får jag vara ärlig med att säga. Jag tänker andra klubbar som inte har de möjligheterna, det är klart att de får gå in och göra mer själv men här är det väldigt enkelt.” - Alex

Idrottarna representerar elitsatsande föreningar som vanligtvis är mer resursstarka än den typiska svenska idrottsföreningen, vilket Alex belyser i sitt citat ovan. Detta

resulterar uppskattningsvis i synnerligen kompetenta fysioterapeuter och annan personal som verkar nära idrottarna under deras rehabilitering. Detta kan möjligen vara en

förklaring till avsaknaden av kritik och potentiella utvecklingsområden som riktats gentemot denna typ av personal gällande det praktiska och informativa stöd som tillhandahållits.

39

En annan typ av informativt stöd som en del av respondenterna nämner i sina intervjuer är social modelling, en metod som handlar om att ta hjälp, lära av och

observera en individ som genomgått samma process (Bon & Doupona, 2021; Maurice et al., 2017; Bianco, 2001).

“Sen hade jag kontakt med … som också haft en hälseneruptur, och kom tillbaka efter det och hon operera. Sen så var det min kompis som skickade en länk från instagram, där det är en olympier som drar hälsenan i höjdhopp, två veckor innan mig. Så då följer jag henne och ser vad hon gör två veckor innan mig. Väldigt tur för mig, och då kan jag se var är hon nu och var är jag om två veckor.” - Zacharias

”Det finns hur många som helst som har tagit sig igenom en sån här typ av skada förr och att det är ingen omöjlighet.” - Josef

“Och har jag gjort det en gång, så kan jag göra det två gånger.” - Kim

Ovanstående citat illustrerar hur några av respondenterna använt sig av social

modelling. Zacharias har genom en vän börjat följa en annan idrottare på sociala medier som genomgår samma rehabiliteringsprocess och kan på så sätt finna stöd i detta.

Liknande gäller för Josef som reflekterar över att han inte är den enda som genomgått en lyckad rehabilitering från en liknande skada. Kim använder metoden social

modelling på ett annat sätt, genom att referera till en tidigare lyckad rehabilitering av exakt samma skada och kan på så sätt använda sig av denna erfarenhet under den aktuella skadan. Bekräftelsen att idrottarna själva eller någon annan idrottare tidigare genomgått samma process på ett lyckosamt sätt kan detta enligt idrottarnas citat fungera som en förstärkning. Enligt Hoy (2015) har social modelling en stark påverkan på människans beteende och inlärning. Tydligast blir detta i Zacharias exempel som har förmånen att, nästintill linjärt, kunna följa och inspireras en annan elitidrottare och hens rehabiliteringsmetoder.