För att ge en bättre inblick kring den svenska vårdkulturen samt främja det regionala samt nationella psykiatriska omvårdnadsarbetet i form av åtgärder som strategier för personer med anorexia nervosa torde det intressant att erhålla ett ökat vetenskapligt underlag från Sverige. I tillägg vore det värdefullt att inbegripa personer med skilda ätstörningsformer då aktuell studie begränsat sig till anorexia nervosa. Utifrån ett mer personcentrerat- samt
återhämtningsinriktat fokus vore det önskvärt att framtida forskning studerar personer med AN inifrånperspektiv vilket inbegriper erfarenheter i fler miljöer än vårdkontexter. Vidare beaktar författaren att aktuell studie hade en minoritet av män varför det vore meningsfullt att efterforska män med anorexia nervosa subjektiva upplevelser. Dessa fynd skulle kunna vara hjälpsamma för att utröna eventuella genusskillnader men främst för att öka den övergripande förståelsen och bättre anpassa vård utifrån behov och enskild individ. Från förevarande studie skildrade flera personer med AN omgivningens inverkan varför det vore intressant att
tillgång för att bättre anpassa den psykiatriska vården. Vidare begrundar författaren att personer med anorexia nervosa redogjorde för en stark anorektisk identitet som stod i kontrast till personers sjukdomsinsikt, inre drivkraft samt engagemang i sin egen vård och återhämtning. Författaren hade önskat mer underlag kring förståelsen kring mekanismer och erfarenheter som inverkar avseende sjukdomsinsikt och huruvida det är ett ”fritt val” att ”välja” återhämtning. Denna kunskap är essentiellt för att än bättre anpassa förhållningssätt, bemötande och omvårdnadsåtgärder.
SLUTSATSER
Aktuell studie är användbar inom skilda vårdverksamheter då resultatet påvisade ett övergripande inifrånperspektiv bland personer med AN oberoende ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning etcetera. Resultatet konstaterade att upplevelser och erfarenheter kunde skiljas åt vilket motiverar att vårdpersonal utgår från varje enskild individ med dess behov. Personal kan med fördel ställa sig frågan ”vad står beteendet för?” och ”vad är återhämtning för denna enskilda individ?” för att orienteras mer utifrån ett återhämtnings- samt
personcentrerat resonemang. Vidare bedöms det som relevant att vårdpersonal i mötet med personer med AN upprätthåller en reflekterande praktik avseende förhållningssätt samt attityder då dessa element kan influera i personers återhämtningsprocess och välmående.
R E F E R E N S E R
* Artiklar som varit underlag vid resultatanalysen
American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Arcelus, J., Haslam, M., Farrow, C., & Meyer, C. (2013). The role of interpersonal
functioning in the maintenance of eating psychopathology: A systematic review and testable model. Clinical Psychology Review, 33(1), 156-67. doi: 10.1016/j.cpr.2012.10.009.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2010). The tidal model of mental health recovery and reclamation: application in acute care settings. Issues in Mental Health Nursing, 31(3), 171-180. doi: 10.3109/01612840903276696.
Belmontrapporten. (1979). THE BELMONT REPORT. Ethical Principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects of Research The National Commission for the Protection of Human Subjects of Biomedical and Behavioral Research. Department of Health, Education, and Welfare.
Berkman, ND., Lohr, KN. & Bulik, CM. (2007). Outcomes of eating disorders: A systematic review of the literature. International Journal of Eating Disorders, 40: 293–309. doi:
10.1002/eat.20369.
*Blackburn, B., O'Connor, J. & Parsons, H. (2020). Becoming needless: A
psychoanalytically informed qualitative study exploring the interpersonal and intrapsychic experiences of longstanding anorexia nervosa. International Journal Applied Psychoanalytic Studies, 2020;1–15. doi: 10.1002/aps.1679
Bondas, T. & Hall, E.O.C. (2007). Challenges in Approaching Metasynthesis Research. Qualitative Health Research 17(1):113-21. doi: 10.1177/1049732306295879.
Bruch, H. (1978). The golden cage: The enigma of anorexia nervosa, Cambridge, MA: Harvard University Press.
Bulik, CM., Reba, L., Siega-Riz, A-M. & Kjennerud-Reichborn, T. (2005) Anorexia nervosa: Definition, epidemiology Rance et al. 593 and cycle of risk. International Journal of Eating Disorders, 37: S2–S9
Bulik, CM., Berkman, ND., Brownley, KA., Sedway, J.A. & Lohr, K.N. (2007) Anorexia nervosa treatment: A systematic review of randomized controlled trials. International Journal of Eating Disorders, 40: 310–320. doi: 10.1002/eat.20367.
Button, EJ. & Warren, RL. (2001). Living with anorexia nervosa: The experience of a cohort of sufferers from anorexia nervosa 7.5 years after initial presentation to a specialist eating
disorders service. European Eating Disorders Review, 9: 74–96.doi: 10.1002/erv.400
Button EJ, Chadalavada, B. & Palmer, RL. (2010). Mortality and predictors of death in a cohort of patients presenting to an eating disorders service. International Journal of Eating Disorders, 43(5): 387–392. doi: 10.1002/eat.20715.
Caparrotta, L. & Ghaffari, K. (2006). A historical overview of the psychodynamic
contributions to the understanding of eating disorders. Psychoanalytic Psychotherapy, 20(3), 175–196. doi.org/10.1080/02668730600868807
Carlsson E., (2017). Etnografi och deltagande i observation i Henricson, M. (Red.)
Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 189-204) (2:a uppl) Lund:Studentlitteratur
Cipriano, A., Cella, S. & Cotrufo, P. (2017). Nonsuicidal Self-injury: A Systematic Review. Frontiers of Psychology, 2017(8):1946. doi: 10.3389/fpsyg.2017.01946.
Clark, M. & Nayar, S. (2012). Recovery from eating disorders: A role for occupational therapy. New Zealand Journal of Occupational Therapy, 59(1), 13 – 17.
Clinton, D. & Birgegård, A. (2017). Stort mörkertal för ätstörningar – fler behöver hjälp tidigt. I lakartidningen.se. Hämtad 6 november, 2020, från:
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2017/05/atstorningar-drabbar-200-000-fler-behover-hjalp-tidigt/
Crisp, A. (2006). Death, survival and recovery in anorexia nervosa: A thirty five year study. European Eating Disorders Review, 14: 168–175. doi.org/10.1002/erv.704.
Cockell, S., Geller, J, & Linden, W. 2003. (2003). Decisional balance in Anorexia Nervosa: Capitalizing on ambivalence. European Eating Disorders Review, 11(2), 75 – 89. doi: 10.1002/erv.493
Coelho, J.S., Lee, T., Karnabi, P., Burns, A., Marshall, S., Geller, J. & Lam, P-Y. (2018). Eating disorders in biological males: clinical presentation and consideration of sex differences in a pediatric sample. Journal of Eating Disorders, 26(6), 40. doi: 10.1186/s40337-018-0226-y.
Eddy, KT., Dorer, DJ., Franko, D., Tahilani, K., Thompson-Brenner, H. & Herzog, D.B. (2008). Diagnostic crossover in anorexia nervosa and bulimia nervosa. American Journal of Psychiatry, 165(2): 245–250. doi: 10.1176/appi.ajp.2007.07060951.
Eivors, A., Button, E., Warner, S. & Turner, K. (2003). Understanding the experience of drop-out from treatment for anorexia nervosa. European Eating Disorders Review, 11: 90– 107. doi: 10.1002/erv.492.
Ejneborn-Looi, G-M. (2015). Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård. (Doctoral thesis, Luleå University of Technology). Engström, I. (2019). Anorexia nervosa. I Internetmedicin.se. Hämtad 14 december, 2020, från: https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/anorexia-nervosa/ *Faija, C.L., Tierney, S., Gooding, P.A., Peters, S. & Fox, J.R.E. (2017). The role of pride in
women with anorexia nervosa: A grounded theory study. PsychologyandPsychotherapy:
Theory,ResearchandPractice, 90(4): 567-58. doi: 10.1111/papt.12125.
Fairburn, CG. & Harrison, PJ. (2003). Eating disorders. The Lancet, 361(9355), 407-416. doi: 10.1016/S0140-6736(03)12378-1.
Fairburn, CG. (2005). Evidence-based treatment of anorexia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 37: 26–30. doi: 10.1002/eat.20112.
Fogarty, S., Smith, CA,. Touyz, S., Madden, S., Buckett, G. & Hay, P. (2013). Patients with anorexia nervosa receiving acupuncture or acupressure; their view of the therapeutic
encounter. Complementary Therapies in Medicine, 21(6): 675-81. doi: 10.1016/j.ctim.2013.08.015.
*Fogarty, S. & Ramjan, L.M. (2016). Factors impacting treatment and recovery in Anorexia Nervosa: qualitative findings from an online questionnaire. Journal of Eating Disorders, 18;4:18. doi: 10.1186/s40337-016-0107-1.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra sytematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Författarna och bokförlaget Natur & Kultur.
Fox, J.R., Dean, M. & Whittlesea, A. (2017). The Experience of Caring For or Living with an
Individual with an Eating Disorder: A Meta-Synthesis of Qualitative Studies. Clinical
PsychologyandPsychotherapy, 24(2), 103-125. doi: 10.1002/cpp.1984.
Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Olsson, M. (2016). Taking personal responsibility: Nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient
care. International Journal of Mental Health Nursing, 25(5), 434-443. doi: 10.1111/inm.12230.
*Gorse, P., Nordon, C., Rouillon, F., Pham-Scottez, A. & Revah-Levy, A. (2013). Subjective Motives for Requesting In-Patient Treatment in Female with Anorexia Nervosa: A
Qualitative Study. PLoS One, 8(10), 77757.doi: 10.1371/journal.pone.0077757.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Graneheim, U. H., Lindgren, B. M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002.
Hedlund, S., & Landgren, K. (2017). Creating an Opportunity to Reflect: Ear Acupuncture in Anorexia Nervosa - Inpatients' Experiences. Issues Ment Health Nurs, 38(7), 549-556. doi: 10.1080/01612840.2017.1303858.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s411-419.). Lund: Studentlitteratur
Jormfeldt, H., Rask, M., Brunt, D., Bengtsson, A., & Svedberg, P. (2012). Experiences of a Person-Centred Health Education Group Intervention–a qualitative study among people with a persistent mental illness. Issues in Mental Health Nursing, 33(4), 209-216. doi:
10.3109/01612840.2011.653041.
Jönsson, P. D., Nunstedt, H., Berglund, I. J., Ahlström, B. H., Hedelin, B., Skärsäter, I., & Jormfeldt, H. (2014). Problematization of perspectives on health promotion and
empowerment in mental health nursing—Within the research network “MeHNuRse” and the Horatio conference, 2012. International journal of qualitative studies on health and well-being, 9(1), 22945. doi: 10.3402/qhw.v9.22945.
Kerr-Gaffney, J., Harrison, A. & Tchanturia, K. (2018). Social anxiety in the eating
disorders: a systematic review and meta-analysis. Psychological Medicine, 48, 2477-91. doi: 10.1017/S0033291718000752.
Landgren, K., Strand, AS., Ekelin, M., & Ahlstrom, G. (2019). Ear Acupuncture in Psychiatric Care From the Health Care Professionals' Perspective: A Phenomenographic Analysis. Issues Ment Health Nurs, 40 (2), 166-175. doi: 10.1080/01612840.2018.1534908. *Lockertsen, V., Nilsen, L., Wellhaven Holm, L.A., Rø, Ø., Burger, L.M. & Røssberg, J.I. (2020). Experiences of patients with anorexia nervosa during the transition from child and
adolescent mental health services to adult mental health services. Journal of Eating Disorders, 8:37. doi: 10.1186/s40337-020-00313-4.
Marklund, L., Wahlroos, T., Ejneborn-Looi, G.M & Gabrielsson, S. (2020). ‘I know what I need to recover’: Patients’ experiences and perceptions of forensic psychiatric inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 29, 235–243. doi: 10.1111/inm.12667. McClean, S. & Shaw, A. (2005). From schism to continuum? The problematic relationship between expert and lay knowledge – an exploratory conceptual synthesis of two qualitative studies. Qualitative Health Research, 15, 729–749. doi: 10.1177/1049732304273927. National Guideline A. (2017). National Institute for Health and Care Excellence: Clinical Guidelines. In: Eating Disorders: Recognition and Treatment. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK) Copyright (c) National Institute for Health and Care Excellence.
*Nilsen, J-V., Wiig Hage, T., Rø, Ø., Halvorsen, I. & Weie Oddli, H. (2019). Family-based inpatient treatment for adolescent anorexia nervosa: a thematic analysis of former patients’ post-treatment reflections. Eating Disorders, 4, 1-18. doi: 10.1080/10640266.2019.1656469. *Olsson, A. & Lindgren, K. (2020). Getting Well Is More Than Gaining Weight - Patients' Experiences of a Treatment Program for Anorexia Nervosa Including Ear Acupuncture. Issues Ment Health Nursing, 41(4), 328-338. doi: 10.1080/01612840.2019.1663567.
*Pettersen, G., Wallin, K. & Björk, T. (2016). How do males recover from eating disorders? An interview study. BMJ Open, 11;6(8). doi: 10.1136/bmjopen-2015-010760.
Polit, DF. & Beck, CT. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Upplaga 10. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl.,). Lund: Studentlitteratur
PSYKIATRISKA RIKSFÖRENINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR. (2014). KOMPETENSBESKRIVNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEEXAMEN, INRIKTNING PSYKIATRISK VÅRD. Hämtad 5 januari, 2021, från: https://beta.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-sjukskoterskor-inom-psykiatrisk-vard
Qian, J,. Hu, Q., Wan, Y., Li, T., Wu, M., Ren, Z. & Yu, D. (2013). Prevalence of eating disorders in the general population: a systematic review. Shanghai Arch Psychiatry, 25, 212-23. doi: 10.3969/j.issn.1002-0829.2013.04.003.
*Ramjan, L.M. & Gill, B.I. (2012) An Inpatient Program for Adolescents with Anorexia Experienced as a Metaphoric Prison. The American Journal Nures, 112(8), 24-33. doi: 10.1097/01.NAJ.0000418094.31317.52.
Rance, N., Moller, N.P. & Clarke, V. (2017). Eating disorders are not about food, they´re about life’: Client perspectives on anorexia nervosa treatment. Journal of Health Psychology, 22(5), 582-594. doi: 10.1177/1359105315609088.
Rosén, M. (2017). Sytematisk litteraturöversikt. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till ecamination inom omvårdnad. Studentlitteratur AB. (s.375-389). Rylander, M., T. Brinton, J., L. Sabel, A., S. Mehler, P. & L. Gaudiani, J. (2017). A
comparison of the metabolic complications and hospital course of severe anorexia nervosa by binge- purge and restricting subtypes. Eating disorders, 25(4), 245–357. doi:
10.1080/10640266.2016.1269555.
Salter, L. (2006). Person-centredness: A concept analysis. Contemporary Nurse, 23, 135-144. doi: 10.5172/conu.2006.23.1.135.
Sandelowski, M. (1997). “To be of use”: Enhancing the utility of qualitative research. Nursing Outlook, 45(3), 125–132. doi: 10.1016/s0029-6554(97)90043-9.
*Seed, T., Fox, J. & Berry, K. (2016). Experiences of Detention under the Mental Health Act for Adults with Anorexia Nervosa. Clinical Psychology & Psychotherapy, 23(4), 352-62. doi: 10.1002/cpp.1963.
Simpson, A., Hannigan, B., Coffey, M., Barlow, S., Cohen, R., Jones, A. & Cartwright, M. (2016). Recovery-focused care planning and coordination in England and Wales: a cross-national mixed methods comparative case study. BMC Psychiatry, 16(1), 147. doi: 10.1186/s12888-016-0858-x.
Slade, M. Amering, M. Farkas, M. Hamilton, B. O´Hagan, M. Panther, G. Perkins, R. Shepherd, G. Tse, S. & Whitley, R. (2014). Uses and abuses of Recovery: implementing recovery-oriented practices in mental health systems. World Psychiatry, 13(1), 12-20. doi: 10.1002/wps.20084.
*Sly, R., Morgan, J.F., Mountford, V.A., Sawer, F., Evans, C. & Lacey, H.J. (2014). Rules of engagement: qualitative experiences of therapeutic alliance when receiving in-patient
treatment for anorexia nervosa. Eating Disorders, 22(3), 233-43. doi:
10.1080/10640266.2013.867742.
Socialstyrelsen. (2019). Ätstörningar. En sammanställning av systematiska översikter av kvalitativ forskning utifrån patientens, närståendes och hälso- och sjukvårdens perspektiv.
Hämtad, 26 oktober, 2020, från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6439-bilaga-a.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2014). Granskningsmallar. Hämtad 11 november, 2020, från:
https://www.sbu.se/contentassets/886fcb546f7f4b3b8ba3d1bdce9367d3/bilaga-2-granskningsmallar.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2016). Behandling av hetsätningsstörning. Hämtad 22 oktober, 2020, från:
https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-hetsatningsstorning/ Statens beredning för medicinsk utvärdering och social utvärdering [SBU]. (2017). SBU:s handbok. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Hämtad 22 oktober, 2020,
från: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2017b). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok. Hämtad 8 januari, 2021, från:
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf
Stein, D., Keller, Ifergan, S.I., Shilton, T., Toledano, A., Pelleg, T.P. & Witztum. (2020). Extreme Risk-Taking Behaviors in Patients With Eating Disorders. Frontiers Psychiatry, 11:89. doi: 10.3389/fpsyt.2020.00089.
Steinhausen, HC. (2002). The outcome of anorexia nervosa in the 20th century. American Journal of Psychiatry, 159(8): 1284–1293. doi: 10.1176/appi.ajp.159.8.1284.
Steinhausen, HC. (2009). Outcome of eating disorders. Child Adolesc Psychiatr Clin N Am, 18, 225-42. doi: 10.1016/j.chc.2008.07.013.
Stockford, C., Stenfert Kroese, B., Beesley, A. & Leung, N. (2019). Women's recovery from anorexia nervosa: a systematic review and meta-synthesis of qualitative research. Eating Disorders, 27(4), 343-368. doi: 10.1080/10640266.2018.1512301.
*Strand, M., Gustafsson, S.A., Bulik, C.M & von Hausswolff-Juhlin, Y. (2017).
Self-admission to inpatient treatment in psychiatry: lessons on implementation. BMC Psychiatry,
10;17(1), 343. doi: 10.1186/s12888-017-1505-x.
Strober, M., & Johnson, C. (2012). The need for complex ideas in anorexia nervosa: Why biology, environment, and psyche all matter, why therapists make mistakes, and why clinical benchmarks are needed for managing weight correction. International Journal of Eating Disorders, 45(2), 155–178. doi: 10.1002/eat.22005.
Swenne, I. & Ros, H S. (2017). Low weight gain at the start of a family- based intervention for adolescent girls with restrictive eating disorders predicted emergency hospital admission. Acta Paediatrica. 106(10), 1624-1629. doi: 10.1111/apa.13974.
Thiebaut, S., Godart, N., Radon, L., Courtet, P. & Guillaume, S. (2018). Crossed prevalence results between subtypes of eating disorder and bipolar disorder: A systematic review of the
literature. Encephale, 45(1), 60-73.doi: 10.1016/j.encep.2018.06.001
Wallin, U, af Sandeberg, AM, Nilsson, K, Linne, Y. (2015). Ätstörningar, kliniska riktlinjer för utredning och behandling svensk psykiatri. Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia Fortbildning AB.
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Wetzler, S., Hackmann, C., Peryer, G., Clayman, K., Friedman, D., Saffran, K., Silver, J., Swarbrick, M., Magill, E., van Furth, E.F. & Pike, K.M. (2020). A framework to
conceptualize personal recovery from eating disorders: A systematic review and qualitative meta-synthesis of perspectives from individuals with lived experience. International Journal Eating Disorders, 53(8), 1188-1203. doi: 10.1002/eat.23260.
Wildes, JE., Ringham, RM. & Marcus, MD. (2010). Emotion avoidance in patients with
anorexia nervosa: initial test of a functional model
.
International Journal of Eats Disorders, 43(5), 398 - 404. doi: 10.1002/eat.20730.Williams, S. & Reid, M. (2010). Understanding the experience of ambivalence in anorexia nervosa: The maintainer’s perspective. Psychology and Health 25(5): 551–567. doi: 10.1080/08870440802617629.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4.uppl). Lund: Studentlitteratur
Willman, A. & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson.
(Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till ecamination inom omvårdnad. Studentlitteratur AB (s.399-410).
WFSBP. (2011). World Federation of Societies of Biological Psychiatry
(WFSBP). Riktlinjer för farmakologisk behandling av ätstörningar. World Journal of Biological Psychiatry , 6 , 400-443.
*Wright, K.M. & Hacking, S. (2012). An angel on my shoulder: a study of relationships between women with anorexia and healthcare professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(2), 107-15. doi: 10.1111/j.1365-2850.2011.01760.x
Bilaga 1. Redovisning exkluderade och granskade artiklar Fogarty Sarah & Ramjan M. Lucie. The tipping point of change in Anorexia Nervosa (AN): Qualitative findings from an online study 2018 Australien, Storbritannien Kvalitativ ansats Onlinefrågeformulä rmed kvalitativa frågor 67 deltagare (93 bortfall)
Att förstå faktorer relaterade till behandling och / eller återhämtning från självrapporterad anorexia nervosa (AN), inklusive 'punkten för förändring
Konventionell innehållsanalys
Teman som identifierades var: 1) inser förlusten av något värdefullt, 2) risken att förlora något värdefullt och 3) något att leva för / hålla sig bra för. Låg Bristfälligt underlag delar av resultat, ingår i en större studie Svarar ej mot förevarande studies syfte Etiskt godkänd Elizabeth Goddard, Pamela Macdonald & Janet Treasure An Examination of the Impact of the Maudsley Collaborative Care Skills Training Workshops on Patients with Anorexia Nervosa: A Qualitative Study 2010 Storbritannien Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer 10 deltagare (3 bortfall)
Att undersöka de drabbades uppfattningar om deras vårdgivare som deltar i färdighetsutbildningsworkshops och deras upplevelse av beteendeförändring hos deras vårdgivare
Tolkande fenomenologisk analys (IPA)
Tyder på att patienter har en positiv inställning till att involvera vårdgivare i sin vård och att
kompetensutbildningsmetoden kan ha positiva effekter för AN vuxna. Måttlig Risk för snedvridet resultat med positiv återspegling Resultat svarar ej mot förevarande studies syfte Etiskt godkänd Stephanie Tierney & John R. E. Fox Living with the ‘anorexic voice’: A thematic analysis 2010 Storbritannien Kvalitativ ansats Skriva dikt, reflektion, brev eller beskrivande berättelse om deras liv med anorektisk röst 21 deltagare (16 bortfall) Rekrytering tills datamättnad uppnådd
Att undersöka erfarenheter av och reflektioner över att leva med en anorektisk röst
Tematisk analys
Positiva och negativa attribut tilldelades den anorektiska rösten. Trots upplevelsen av att rösten var hård och kraftfull beskrevs en anslutning till den
Måttlig Urvalsprocess något vag, osäkerhet avseende korrekt studiepopulation i relation till syfte Svarar ej mot förevarande studies syfte Etiskt godkänd
Wright K.M. Maternalism: a healthy alliance for recovery and transition in eating disorder services 2015 Storbritannien Kvalitativ ansats, humanvetenskaplig semiotisk metod av fenomenologisk och hermeneutik, i enighet med Van Manens Semistrukturerade intervjuer 25 deltagare varav 12 deltagare med AN och 13 deltagare vårdpersonal (ej redovisat)
Att utforska den levda upplevelsen av förhållandet mellan kvinnor med anorexi och deras vårdpersonal i samband med en specialiserad ätstörning (ED) enhet
Redogörs för att intervjuer var av en tolkande konversation
Resultat beaktade endast deltagarnas erfarenheter av ‘maternalism och moderskap. Låg Vagt redovisad analys Resultat snedvridet, vinklat och ej i enighet med syfte. Etiskt godkänd