Aktuell studie använde sig av en kvalitativ forskningsdesign vilket innebär att resultat åsyftar att beskriva, förklara liksom fördjupa förståelsen för subjektiva erfarenheter och erhålla kunskap om mänskliga upplevelser (Willman et al., 2016, s.51-52). Metasyntes är en form av systematisk sammanställning av kvalitativdata (Willman et al., 2016, s.99: Willman & Stoltz, 2017, s.399) och betraktas således som lämpad för att erhålla djupare förståelse samt kunskap inom valt ämnesområde (Willman & Stoltz, 2017, s.399; Bondas och Hall, 2007).
Forskningsperspektivet avser följaktligen inte att generalisera eller orsaksförklara (Willman et al., 2016, s.51-52). Författaren har begrundat att andra kvalitativa metoder utöver
metasyntes kan vara lämpliga för att öka förståelsen inom ämnesområdet. Emellertid bedömdes aktuell studiedesign som värdefull utifrån dess beskrivande och djupgående förståelse (Willman & Stoltz, 2017, s. 400; Bondas & Hall, 2007). Forskningsförfarandet kan således belysa personers perspektiv och frambringa underlag till både förbättringsområden som systemförändringar (Willman & Stoltz, 2017, s.399). Metasyntes är en metodik som strävar efter omtolkning samt omformulering av befintligt kvalitativt resultat (McClean & Shaw, 2005). Förevarande studies fynd kan betraktas gagna förståelsen liksom kunskapen för personer med AN erfarenheter vid vården. Något som i sin tur kan understödja kritiska reflektioner i relation till sin egen förståelse (Sandelowski, 1997). De ovanstående uppgifterna går i linje med aktuell studies syfte, vilket stärker trovärdighet kring forskningsförfarandet.
Det bör beaktas att metasyntes varit omdebatterad i vissa sammanhang som en ansats under metodologisk utveckling. Författaren är emellertid av den uppfattning att metasynteser kan generera metodologisk samt teoretisk framgång för att utröna ny kunskap inom valt
ämnesområde. En annan viktig aspekt att lyfta är att det varit omstritt eventuella
kunskapsteoretiska osäkerheter med att inkludera studier med grounded theory (Willman & Stoltz, 2017, s.399-400) där aktuell studie erhållit underlag från två sådana studier. Vad som å andra sidan ökar tillförlitligheten i sammanhanget är att samtliga studier som inkluderats
varit kvalitetsgranskade avseende metodologisk kvalitet där enbart studier med bedömd måttlig till hög metodologisk kvalitet erhållits. Enligt Willman och Stoltz (2017, s.408) anses kvalitetsgranskning av studier som ett viktigt steg vid metasyntesen. Vidare har samtliga artiklar varit peer-reviewed vilket kan bedömas stärka trovärdigheten utifrån att
ämnesexperter inom området accepterat den vetenskapliga publikationen. Således en form av kvalitetsgranskning som säkerställer att forskningen håller hög standard (Henricsson, 2017, s.414).
Det finns enligt Willman och Stoltz (2017, s.408) ingen enskild väg avseende tillvägagångsätt vid en metasyntes varför författaren eftersträvat att säkerställa en röd tråd genom
forskningsförfarandets samtliga delar och för att inte tappa studiens syfte. Enligt författaren är en klar styrka med förevarande metasyntes den tydliga systematiken som funnit kraft från Polit och Becks (2012) niostegsmodell samt (Rosén, 2017) principer. Med stöd av modellen samt principerna har en systematik, struktur samt tydlighet genomförts vilket kan betraktas minska risk metodologiska fel. Författaren har som ambition haft att uppnå ett tydliggörande och transparens genom hela forskningsförfarandet avseende systematik. Genom att läsaren får ta del av samtliga led, förstå motiv av val, urval, begränsningar etcetera hoppas studiens tillförlitlighet, trovärdighet, logik samt reproducerbarhet stärkas.
Databaser och urvalsprocess
Författaren har utifrån aktuell studies syfte och för att erhålla relevant forskning inom
föreliggande ämnesområde valt databaserna CINAHL, APA Psychinfo samt PubMed. Sökord har med omsorg frambringats för att specificera sökning där underlag av artiklar begränsats mellan år 2010 till och med 2020 för att utvinna det senaste forskningsunderlaget. Artiklar som varit reviewed, publicerade innan år 2010, med bedömd låg metodologisk kvalitet samt en bristfällig överenskommelse med förevarande studies syfte har exkluderats. Vid
databassökning gjorde författaren initialt pilotsökningar för att erhålla kvalificerade sökord samt relevanta artiklar som svarade mot aktuell studies syfte. Sökstrategin hade eventuellt givit annat utslag om författaren nyttjat fritextsökning, vilket är en aspekt att beakta. För att minimera risk för feltolkning av textmaterial har artiklar översatts med hjälp av
lexikonprogram. Vidare har författaren nyttjat tabeller, figurer, citat etcetera i syfte att göra studien synlig, tillförlitlig samt trovärdig. Denna strategi går i linje med Willman och Stoltz (2017 s.409) som menar på att läsaren skall kunna se slutproduktionen av en metasyntes.
Majoriteten av artiklar som inkluderades i metasyntesen var från Europa varav fyra stycken var utförda i Storbritannien, två stycken från Norge, två från Sverige samt en studie från Norge och Sverige. Från Frankrike var en studie inkluderad samt en från Irland. Australien levererade två studier, varav den ena studien inkluderade USA. I hänseende till det stora underlaget från svenska, nordiska samt europeiska länder kan en viss återspegling av personer med AN kontext vid Sverige tänkas föreligga. Något som i sin tur kan frambringa ett värde avseende aspekter av överförbarhet. Vidare kan både en fördel, men potentiell nackdel, poängteras när det kommer till urval av studier där ett par artiklar utgick från ett retroperspektiv. Detta skulle kunna innebära risker med såväl försämrat minne som omtolkning av verklighet bland studiedeltagarna. Vad som å andra sidan kan beaktas som fördelaktigt med ett retroperspektiv är att vederbörande personer får utrymme att distansera sig från erfarenheterna, vilket skapar utrymme att på ett mer nyanserat sätt förmedla sitt inifrånperspektiv.
Analys
Förevarande metasyntes har med hjälp av kvalitativ innehållsanalys i enighet med Graneheim och Lundman (2004) samt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) senare tappning bearbetat analysprocessen. Kvalitativ innehållsanalys kan betraktas som en lämplig metod för att svara mot aktuell studies syfte och för att framkalla meningar, tolkningar, konsekvenser samt sammanhang (Graneheim & Lundman, 2004). Det induktiva analysförfarandet kan ses som ett analytiskt verktyg med egenskaper av att söka efter mönster samt urskilja likheter liksom skillnader utifrån variationer i text (Graneheim et al., 2017). Att inkludera artiklar som åsyftat analysera data kvalitativ kan anses stärka aktuell studies trovärdighet (Henricson, 2017; SBU, 2017b).
Underlag baserat på tretton vetenskapliga artiklar av medel till hög metodologisk kvalitet resulterade i en stor mängd data varav 390 meningsenheter. Enligt Bondas och Hall (2007) genererar ett högre antal studier en ökad nivå avseende mättnad, teori liksom överförbarhet. Vad som emellertid kan skapa begräsningar är att ett större antal studier försvårar djupare analyser liksom sammanförandet av teman utifrån ett rikt informationsunderlag. Vidare menar Graneheim och Lundman (2004) att trovärdigheten ökar när det finns variation bland deltagarna gällande ålder och kön, vilket föreligger vid aktuell studie som åsyftat ett öppet förhållningssätt. I enighet med kvalitativ innehållsanalys avseende meningsenheter,
sitt ursprung. Genom att meningsenheter eftersträvat att representera personer med AN röster kan analysens trovärdighet samt tillförlitlighet stärkas (Graneheim et al., 2017; Willman & Stoltz, 2017, s. 407). I samband med att underteman, teman samt huvudtema utkristalliserats kan tolkningsnivån betraktas mer utifrån ett latent innehåll (Graneheim & Lundman, 2004; Graneheim et al., 2017) om författaren fortsatt eftersträvat att höra personernas egna erfarenheter. Författaren har således i möjligaste mån utelämnat egna värderingar, åsikter samt förförståelse genom hela analysprocessen för att beakta personer med AN berättelser och skildringar närliggande egna utsagor samt textredogörelser för. Genomgripande har författaren kritiskt samt medvetet eftersträvat att reflektera kring sin egen förförståelse där ändamålet varit att utgå från personers inifrånperspektiv och beaktat vems röst som blir hörd. Genom denna medvetna hållning kan arbetets tillförlitlighet stärkas (Graneheim & Lundman, 2004) där författaren med omsorg hanterat det omfattande underlaget genom att låta rösterna från personer med AN höras och eftersträvat de mest sannolika tolkningarna. I tillägg har ambitionen varit att betraktaren skall kunna skönja den röda tråden liksom “höra”
personernas röster för egen bedömning. Det är emellertid väsentligt att begrunda att det alltid föreligger en ofrånkomlig tolkning vid analysförfarandet vilket baseras på forskarens
personliga som professionella bakgrund (Graneheim et al., 2017). Exempelvis kan ett svar från en studiedeltagare misstolkas utifrån författarens egen förståelse vilket i sin tur påverkar utfall av resultat (Graneheim & Lundman, 2004). Med stöd av handledning både enskilt och i gruppforum med andra medstudenter har analysprocess diskuterats avseende kodning,
underteman, teman samt huvudteman. Vidare har författaren under analysen rört sig fram och tillbaka likt ett kontinuum samt till ursprungskärnan för att säkerställa samtliga steg i
processen. En systematik som kan ses som en klar styrka där trovärdigheten stärks avseende minskad risk för systematiska fel, bristfälliga tolkningar eller snedvridet resultat. Författaren har i tillägg haft i åtanke att vidhålla citat på originalspråk för att skapa ett representativt resultat (Carlsson, 2017, s.193). Trovärdigheten går i linje med hur data samlats in samt hur aktuella teman täcks in av underlaget (Graneheim et al., 2017) genom tydliga citat och referenser kan läsaren ta del av detta. Författarens egen bakgrund, livserfarenheter samt tjänstgöring inom skilda enheter inom psykiatrisk vård har förhoppningsvis givit ett mer nyanserat tolkningsförfarande, vilket kan ses som en styrka med aktuell studie.
I förevarande metasyntes kan man notera hur vissa delar av underteman relaterar till varandra liksom med andra teman. Denna iakttagelse kan betraktas utgöra den röda tråden och hur samtliga delar hänger samma liksom utmynnar i ett övergripande huvudtema. Enligt
Graneheim och Lundman (2004) kan data ha fler betydelser där teman inte nödvändigtvis är uteslutande och där koder kan passa in i mer än ett tema. Att beakta är att varje tema i aktuell studie avser att besvara frågan hur utifrån en erfarenhetstruktur för att fånga personers livsvärld och med ett spektrum av latent innehåll (Graneheim & Lundman, 2004). En
utmaning vid analysförfarandet har varit att tydliggöra tolkning och abstraktion för att skapa logik för läsaren (Graneheim & Lundman, 2004). För att främja logiska resonemang har författaren försökt beskriva hur vederbörande processer fortlöpt, något som kan ses som ökad trovärdighet (Graneheim et al., 2017). Författaren är av den bedömning att ett utkristalliserat, nyanserat, variationsrikt samt beskrivande underlag avseende subjektiva erfarenheter
erhållits. Genom den strukturerade samt noggranna analysmetoden, i kombination med variationsrikedomen av innehåll samt nyanserade mångfaldsbeskrivningar främjas tillförlitligheten (Graneheim & Lundman, 2004). Vidare kan den sammantagna och
sammanhängande uppbyggnaden av metasyntesen ses som en styrka när det kommer till det beskrivande underlaget av kvalitativ karaktär. Där utrymme funnits att ta del av personers skildringar utifrån ett inifrånperspektiv, något som rimmar med aktuell studies syfte.
Begränsningar
En tänkvärd begränsning med förevarande studie har varit författarens enskilda process genom samtliga forskningsmoment, vilket kan innebära både risker för felaktiga tolkningar som slumpmässiga fel. Den kan anses fördelaktig att i samband med bland annat
kvalitetsgranskning av studier eller vid analysförfarandet ha en medförfattare där man gemensamt strävar efter att erhålla konsensus vid de olika momenten. Å andra sidan har författaren i slutet av dagen enbart haft utrymme till att förlita sig på sitt eget
forskningsförfarande vilket ställt ett ökat krav på att upprätthålla en tydlighet, noggrannhet samt systematik. Författaren har avsett att med stöd av niostegsmodell, principer samt transparens åstadkomma en ökad trovärdighet liksom tillförlitlighet. Diskussion och kritiska reflektioner har förelegat vid de skilda delarna med huvudhandledare samt forum med medstudenter, vilket kan betraktas som fördelaktigt för att både nå konsensus samt fullfölja en gedigen studie. Vidare har författaren vid analysprocessen upprepat stegen i syfte att säkerställa en korrekthet avseende hantering av dataunderlag, tolkning samt att personernas röster hörs. För att vidareutveckla har författaren vid såväl analysprocess som vid
resultatutformning återgått till ursprungskällan vilket kan betraktas som en klar styrka för att säkerställa att de skilda stegen fortsatt överensstämmer. En strategi som kan tolkas minska risk för både feltolkningar samt snedvridet resultat. Författaren bedömer emellertid att
beskriven strategi vid analysprocess samt resultatutformning utgjort ett omfattande arbete avseende tid, något som kan betraktas som en potentiell nackdel överlag med förevarande metasyntes att det förelegat tidsbegränsningar.