Två förbundsledamöter från Socialdemokrater för tro och solidaritet, Anna Ardin och Ingalill Dahlgren-Nyberg, tar ton i den politiska debatten 2019 då de anser att användandet av orden kristna värden har fått en ny betydelse som inte har något att göra med kristendom och tro. De skriver att ”Denna nya vurm för ’kristna värden’ hos människor som inte själva kallar sig kristna är bara det senaste exemplet i en lång rad av nyordsbildningar som syftar till att legitimera en uppdelning mellan människor” (Ardin & Dahlgren-Nyberg 2019, 7 april). Förslag på att ta bort den omdebatterade skrivningen om kristen etik i avsnittet om grundläggande värden i läropla-nen har lämnats av flera riksdagspartier, bland annat av Folkpartiet 2002 och Vänsterpartiet 2009. Men ännu har ingen förändring skett.
En revidering av kursplanen i religionskunskap står för dörren och Skolverkets förslag lämna-des ut på remiss 2019. I och med att Skolverket återigen försökte balansera utrymmet mellan religionerna, och därmed tona ned kristendomens övertag följde sedvanlig kritik. Det blir in-tressant att se vad resultatet blir för kursplanen i religionskunskap. Kritiken mot Skolverket var kraftig också när det gällde innehållet i historia. Skolverket hade rationaliserat i innehållet uti-från utredningar som vittnat om hög stoffträngsel. Men när Skolverket ändrade formuleringar om antiken skapades det stormar i media som ledde till att formuleringen togs bort. Förslag till framtida forskning är därför att undersöka hur dagens debatt om ämnena historia och religions-kunskap tillsammans kan förstås ur ett social identitetsteoretiskt perspektiv. Enligt Jarl och Rönnberg (2015: 86) kan vi genom folkvalda politiker använda skolan för att påverka attityder och kunskaper hos framtidens medborgare och det är intressant att se hur debatten är lik eller olik den debatt som omgärdade kursplaneförändringana 2009-2011.
En didaktisk implikation av min studie och som ger stöd för framtida forskning är den bered-skap för förändringar i kursplaner och styrdokument som är nödvändig inom lärarprofessionen. Förväntningarna på religionslärare är stora där de ska förmedla en undervisning som balanserar religionsfrihet, icke-konfessionell, inkludering och kristendomens kulturhistoria. Detta samti-digt som elever, enligt Lgr11, ska ges möjlighet att utveckla sin egen identitet. Med Sveriges speciella kursplan och samhällets komplicerade relation till religion vore det intressant att un-dersöka vilket stöd kring metoder som finns att tillgå för lärare i religionskunskap och hur lärare själva beskriver sitt arbete utifrån de ibland motsägelsefulla kraven i styrdokumenten.
I
9 Referenser
af Burén, Ann. (2016). Bilder av kristendomen i det samtida svenska samhället: med en blick mot historien. I Franck, Olof., Osbeck, Christina & von Brömsen, Kerstin. (red). Relig-ioner, livsåskådningar och etik: För lärare årskurs 4-6. Malmö: Gleerup, 139-148. Andreassen, Bengt-Ove. 2014. Christianity as culture and religions as religions: An analysis
of the core curriculum as framework for Norwegian RE. British Journal of Religious Education, 36(3), ss. 265-281, doi: 10.1080/01416200.2013.873388
Ardin, Anna & Dahlgren-Nyberg, Ingalill. (2019). Nya högern får inte kapa vår kristendom: Vurmen för ”kristna värden” döljer något annat. Aftonbladet, 7 april. Hämtad 2020-05-11 från: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/50p43K/nya-hogern-far-inte-kapa-var-kristen-dom
Boréus, Kristina. (2018). Argumentationsanalys. I Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur, 93-132.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Dinamarca, Rossana. (2010). Gud ska hålla sig borta från skolan: Slopa religions-undervis-ning i grundskolan. Aftonbladet, 12 oktober. Hämtad 2020-06-11 från: https://www.afton-bladet.se/debatt/a/1kq4gK/gud-ska-halla-sig-borta-fran-skolan
Egidius, Henry (u.å.). Psykologilexikon. Hämtad 2020-05-19 från: https://www.psykologigui-den.se/psykologilexikon/?Lookup=utegrupp
Eklund, Anders (2010). Befria kyrkan - slå vakt om kristendomen i skolan. Hela Hälsing-land, 18 oktober. Hämtad 2020-05-13 från: https://www.helahalsingland.se/artikel/befria-kyrkan-sla-vakt-om-kristendomen-i-skolan-1
Ellemer, Naomi. (2019). Social identity theory. Encyclopædia Britannica, 4 januari. Hämtad 2020-05-23 från: https://www.britannica.com/topic/social-identity-theory
Europakonventionen (2019). Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättighet-erna. Hämtad 2020-05-26 från: https://www.echr.coe.int/Documents/Convention_SWE.pdf
II
Fjelkner, Metta. (2010). Kristendomen en grund som behövs i skolan, men inte för trons skull. Svenska dagbladet, 13 oktober. Hämtad 2020-05-25 från: https://www.svd.se/kristendo-men-en-grund-som-behovs-i-skolan-men-inte-for-trons-skull
Hartman, Sven (2000). Hur religionsämnet formades. I Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, Sven, & Skogar, Björn (Red.). Livstolkning och värdegrund. Linköping: Skap-ande VetSkap-ande, 212-251.
Hartman, Sven. (2011). Perspektiv på skolans religionsundervisning. I Löfstedt, Malin (red.). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur, 19-34. Jarl, Maria & Rönnberg, Linda. (2015). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 2.,
[uppda-terade och rev.] uppl. Stockholm: Liber
Jämterud, Ulf. (2011) Att ansvara för att en kursplan tar form: Intervju med Maria Weståker och Johan Linde. Religion & Livsfrågor (2). 6-8. Hämtad 2020-05-25 från:
http://www.flr.se/tidningar/rol-1102.pdf
Kassin, Saul M., Fein, Steven. & Markus, Hazel. (2008). Social psychology. Sjunde upplagan. Boston: Houghton Mifflin
Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (6e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Lgr80. 1980 års läroplan för grundskolan [Elektronisk resurs]: inledning: mål och riktlinjer. (1980). Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlag. Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/30910
Löfstedt, Malin. (2011). Inledning. I Löfstedt, Malin (red.). Religionsdidaktik: mångfald, livs-frågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur, 9-18.
Magnusson, Lisa. (2010). Bra att tron har en särställning. Aftonbladet, 14 oktober. Hämtad 2020-06-11 från: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/vm6B7j/bra-att-tron-har-en-sarstall-ning
McLeod, Saul. A. (2019). Social identity theory. Simply Psychology, 24 oktober. Hämtad 2020-05-23 från: https://www.simplypsychology.org/social-identity-theory.html
Olsson, Lovisa. (2010). Kristendomen ska prioriteras i skolan. Svenska Dagbladet, 10 okto-ber. Hämtad 2020-05-11 från: https://www.svd.se/kristendomen-ska-prioriteras-i-skolan Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
III
Perdue, Charles., Dovidio, John., Gurtman, Michael., & Tyler, Richard. (1990). Us and Them: Social Categorization and the Process of Intergroup Bias. Journal of Personality and Social Psychology, 59(3), 475-486. https://doi.org/10.1037/0022-3514.59.3.475
Pettersson, Micael (2010). Dagens religionsundervisning är inte konfessionell. Svenska Dag-bladet, 4 mars. Hämtad 2020-05-25 från: https://www.svd.se/dagens-religionsundervis-ning-ar-inte-konfessionell
Pålsson, Margaretha (2010). Förneka inte vikten av kristendomen. Aftonbladet, 20 oktober. Hämtad 2020-02-11 från: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/l14ob3/forneka-inte-vikten-av-kristendomen
Runblom, Karin. (2010). Regeringen vill lyfta fram kristendom i skolan. Sveriges Radio, 10 oktober. Hämtad 2020-05-13 från:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?pro-gramid=83&artikel=4086909
Samuelsson, Rolf. (2010). Kristendom ska ha en särställning i skolan. Hela Hälsingland, 13 oktober. Hämtad 2020-05-13 från https://www.helahalsingland.se/artikel/kristendom-ska-ha-en-sarstallning-i-skolan
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skånberg, Tuve., Habsburg Douglas, Walburga., Lejon O, Kjell., Åbjörnsson, Rolf., Gustafs-son, Ivar., Swärd, Stefan. & Werner, Yvonne Maria Werner. (2010). Behåll kristendomens särställning i skolans religionskunskap. Världen idag, 3 februari. Hämtad 2020-05-12 från: http://www.claphaminstitutet.se/politik/behall-kristendomens-sarstallning-i-skolans-relig-ionskunskap/
SOU1992:94. Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén. Hämtad 2020-05-21 från: https://lagen.nu/sou/1992:94#S6
Sturmark, Christer., Johansson, Morgan., Jersild P C. & Häggström, Olle (2010). Myt att kris-tendomen byggt Sverige. Svenska Dagbladet, 28 februari. Hämtad 2020-05-25 från: https://www.svd.se/myt-att-kristendomen-byggt-sverige
Svenska kyrkan. (2020). Svenska kyrkan i siffror. Hämtad 2020-05-12 från: https://www.svenskakyrkan.se/statistik
Svensson, Jonas. (2010). Björklunds omarbetning rimmar illa. Svenska Dagbladet, 13 okto-ber. Hämtad 2020-05-13 från: https://www.svd.se/bjorklunds-omarbetning-rimmar-illa
IV
Tidman, Nils-Åke. (2011). Makt och förändring. Religion & Livsfrågor (1), 4-5. Hämtad 2020-05-25 från: http://www.flr.se/tidningar/rol-1101.pdf
Thurfjell, David (2015). Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. Stock-holm: Molin & Sorgenfrei
Tysk, Karl-Erik (2010). Humanisterna har rätt - men ändå fel. Svenska Dagbladet, 2 mars. Hämtad 2020-05-25 från: https://www.svd.se/humanisterna-har-ratt-men-anda-fel Unicef (2019). Barnkonventionen – kort version. Hämtad 2020-05-26 från: