Varf¨or slutade Moderaterna med distribuering genom Instagram som politisk kommunikationskanal efter valf¨orlusten? Kvalitativa intervjuer med ansvarig f¨or sociala medier skulle kunna t¨ankas besvara s˚adana fr˚agor. Om m¨ojlighet ges f¨or l¨angre studier skulle vi f¨oresl˚a en studie med etnografiskt inspirerad ansats inf¨or
˚ar 2018 ˚ar valkampanjer i vilken b˚ade Socialdemokraterna och Moderaternas Instagram studerades. Intervjuer, observationer och insamling av material vore de metoder vi rekommenderar i termer av etnografi. Eftersom var tredje svensk
¨ar anv¨andare av Instagram ¨ar det en politisk kommunikationskanal som politiska partier borde anv¨anda sig av och som vi dessutom f¨orutsp˚ar kommer f˚a st¨orre utbredning inf¨or n¨asta valkampanjande.
Referenser
Berglez, Peter och Ulrika Olausson (2009). Mediesamh¨allet: centrala begrepp.
Swedish. Lund: Studentlitteratur. isbn: 9789144049038 914404903X.
Bildt, Carl (2013). The digital divide must be closed: Det talade ordet g¨aller. url:
http://www.regeringen.se/sb/d/3214/a/228201 (h¨amtad 2014-11-25).
Bimber, Bruce (2014). ”Digital Media in the Obama Campaigns of 2008 and 2012: Adaptation to the Personalized Political Communication Environ-ment”. en. I: Journal of Information Technology & Politics 11.2, s. 130–
150. issn: 1933-1681, 1933-169X. doi: 10.1080/19331681.2014.895691.
url: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/19331681.2014.
895691.
Carlson, Tom och Kim Strandberg (2008). ”Riding the Web 2.0 Wave: Candi-dates on YouTube in the 2007 Finnish National Elections”. en. I: Journal of Information Technology & Politics 5.2, s. 159–174. issn: 1681, 1933-169X. doi: 10.1080/19331680802291475. url: http://www.tandfonline.
com/doi/abs/10.1080/19331680802291475.
Ekstr¨om, Mats och Lars˚ake Larsson (2010). Metoder i kommunikationsveten-skap. Swedish. Lund: Studentlitteratur. isbn: 9789144067636 9144067631.
Englund, Caroline (2014). Partiet som ¨ar mest aktivt p˚a sociala medier. url:
http : / / www . dn . se / valet 2014 / partiet som ar mest aktivt pa -sociala-medier/ (h¨amtad 2014-11-26).
Entman M, Robert (1993). ”Framing: Towards Clarification of a Fractured Pa-radigm”. I: Journal Of Communication 43 (4) 1993, s. 51–58.
Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samh¨alle, individ och marknad. Swedish. Stockholm: Norstedts juridik. isbn: 9789139108658 9139108651.
Foot, Kirsten A. (2006). Web campaigning. Acting with technology. Cambridge, Mass: MIT Press. isbn: 0262062585.
Graham, Todd m. fl. (2013). ”BETWEEN BROADCASTING POLITICAL MES-SAGES AND INTERACTING WITH VOTERS: The use of Twitter during the 2010 UK general election campaign”. en. I: Information, Communica-tion & Society 16.5, s. 692–716. issn: 1369-118X, 1468-4462. doi: 10.1080/
1369118X.2013.785581. url: http://www.tandfonline.com/doi/abs/
10.1080/1369118X.2013.785581.
Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamh¨alle. 3. utg. Vol. 2011.
G¨oteborg: Daidalos. isbn: 9789171733351.
Initiativ, Feministiskt (2015). Feministiskt Initiativ. url: http://feministisktinitiativ.
se/politik/ (h¨amtad 2015-06-01).
Internetstatistik (2014). Svenskarna och internet 2014. url: http : / / www . soi2014 . se / internets - spridning - har - inte - helt - stannat - upp / sverige-i-varlden-2014/ (h¨amtad 2014-11-25).
Karlsson, Per (2013). ”M storsatsar p˚a sociala medier inf¨or superval˚aret”. I:
Aftonbladet. url: http://bloggar.aftonbladet.se/politikerkollen/
2013 / 08 / m - storsatsar - pa - sociala - medier - infor - supervalaret/
(h¨amtad 2014-11-26).
Larsson, A. O. och B. Kalsnes (2014). ”’Of course we are on Facebook’: Use and non-use of social media among Swedish and Norwegian politicians”. en.
I: European Journal of Communication 29.6, s. 653–667. issn: 0267-3231, 1460-3705. doi: 10.1177/0267323114531383. url: http://ejc.sagepub.
com/cgi/doi/10.1177/0267323114531383.
Lenas, Sverker (2014). ”Fler v¨ander nyhetsfl¨odet ryggen”. Swedish. I: Dagens Nyheter. url: http://www.dn.se/kultur-noje/fler-vander-nyhetsflodet-ryggen/ (h¨amtad 2014-11-25).
Maarek J, Philippe (2014). ”Politics 2.0: New Forms of Digital Political Marke-ting and Political Communication”. I: University Paris East-UPEC 2014.34, s. 13–22. (H¨amtad 2014-11-26).
McCombs, Maxwell (2005). ”A Look at Agenda-setting: past, present and futu-re”. en. I: Journalism Studies 6.4, s. 543–557. issn: 1461-670X, 1469-9699.
doi: 10.1080/14616700500250438. url: http://www.tandfonline.com/
doi/abs/10.1080/14616700500250438.
McCombs E, Maxwell (1993). ”The Evolution of Agenda-Setting Research:
Twenty-Five Years in the Marketplace of Ideas”. I: Journal of Communi-cation 1993.43(2).
Nord, Lars. och Jesper. Str¨omb¨ack (2009). V¨aljarna, partierna och medierna:
en studie av politisk kommunikation i valr¨orelsen 2006. Swedish. Stockholm:
SNS F¨orlag. isbn: 9789186203108 918620310X.
@Nyamoderaterna (2014). ”@Nyamoderaterna”. I: Instagram n.d. url: http:
//instagram.com/nyamoderaterna (h¨amtad 2014-11-12).
Olsson, T. (2006). ”Appropriating civic information and communication tech-nology: a critical study of Swedish ICT policy visions”. en. I: New Media &
Society 8.4, s. 611–627. issn: 1461-4448. doi: 10.1177/1461444806065659.
url: http://nms.sagepub.com/cgi/doi/10.1177/1461444806065659.
Petersson, Olof (2006). Mediernas valmakt. Swedish. Stockholm: SNS f¨orlag.
isbn: 9185355437 9789185355433.
@Socialdemokraterna (2014). ”@Socialdemokraterna”. I: Instagram n.d. url:
http://instagram.com/socialdemokraternas (h¨amtad 2014-11-12).
STOCKHOLM, TT (2014). ”Blocken kom ¨overens-inget extraval”. I: SVD 2014.
url: http : / / www . svd . se / nyheter / inrikes / blocken kom overens -inget-extraval_4215841.svd (h¨amtad 2015-03-01).
Str¨ombeck, Jesper, Jesper Str¨ombeck och Johan Rockstr¨om, utg. (2013). Fram-tidsutmaningar: det nya Sverige. 1. upplagan. Stockholm: 8tto. isbn: 9789186815813.
Str¨omb¨ack, Jesper och Lars Nord (2004). Medierna och demokratin. Swedish.
2. utg. Vol. 2004. Lund: Studentlitteratur. isbn: 978914407666.
Svensson, Jakob (2014). Sociala medier och politiskt deltagande i Sverige: Om det digitala deltagandets drivkrafter. 1. utg. Vol. 2014. Stockholm: .SE. isbn:
978-91-87437-13-7.
Sverigedemokraterna (2015). Sverigedemokraterna. url: http://sverigedemokraterna.
se/var-politik/ (h¨amtad 2015-06-01).
S¨ag det med kl¨aderna (2012). S¨ag det med kl¨aderna. url: http://www.svd.se/
naringsliv/sag-det-med-kladerna_6910441.svd (h¨amtad 2015-01-19).
Thur´en, Torsten (2007). Vetenskapsteori f¨or nyb¨orjare. Swedish. Stockholm: Li-ber. isbn: 9789147086511 9147086513.
Valfr˚agekollen, DN (2015). DN. Valfr˚agekollen. url: http : / / www . dn . se / valet-2014/dn-valfragekollen/ (h¨amtad 2015-01-13).
Valmyndigheten, R¨oster (2014). Val till riksdagen-R¨oster. url: http://www.
val . se / val / val2014 / slutresultat / R / rike / index . html (h¨amtad 2015-06-01).
Wattal, Sunil m. fl. (2010). ”WEB 2.0 and Politics: The 2008 U.S. Presidential Election and E-Politics Research Agenda”. I: MIS Quarterly 2010.4. Vol. 34, s. 669–688.
Weaver H, David (2007). ”Thoughts on Agenda Setting, Framing and Priming”.
I: Journal of Communication 2007.57, s. 142–147.
Ohrvall, Richard (2014). Hundra ˚¨ ar av svenskt valdeltagande. Swedish. url:
http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Artiklar/Hundra- ar- av-svenskt-valdeltagande/ (h¨amtad 2014-11-24).
Zotero.bib
8 Bilaga
V1. Bild-ID
Kodinstruktion: Variabel 1 syftar till att ge varje bild ett ID-nummer. S˚aledes
¨ar variabel 1 en numerisk variabel. F¨orsta bilden som analyseras ges ID-nummer 1 och sedan sker kodning enligt en stigande numrering.
V2. Parti
1. M
2. S
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel. Variabeln belyser vilket parti som har laddat upp fotografiet p˚a Instagram. Om Moderaterna har laddat upp bilden kodas bilden under M. Om Socialdemokraterna har laddat upp bilden kodas bilden under S.
V3. Inneh˚all
1. I (Invandring)
2. J (Jobb)
3. VO (V˚ard och omsorg)
4. O ( ¨Ovrigt)
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att analysera det inneh˚all som bilden presenterar i form av olika politiska sakfr˚agor. Variabeln
¨
ar en kategorisk variabel. Inneh˚allet ska tydligt framg˚a i bild och text f¨or att sedan kodas under det variabelv¨arde som inneh˚allet motsvarar. Om inneh˚allet inte framg˚ar tydligt kodas bilden som ¨ovrigt.
V4. Forum
1. T (Torg)
2. F (F¨orel¨asningsal)
3. SA (Skola)
4. A (Arbetsplats)
5. Z ( ¨Ovrigt)
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att analyse-ra det forum som bilden presenteanalyse-ras i. Det ska tydligt fanalyse-ramg˚a vilket forum som bilden presenteras i antingen genom text, bildtext eller bildtext och bild tillsam-mans.
V5. Partiordf¨orandes ansiktsuttryck
1. L (Ler)
2. NA (Neutralt ansiktsuttryck)
3. BA (Besviket ansitsuttryck)
4. PIM (Partiordf¨orande inte med i bild)
5. OT ( ¨Ovrigt)
Kodistruktion: Variableln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att analyse-ra partiordf¨orandes ansiktsuttryck i bild. Kodningen b¨or inte bli en tolkningsfr˚aga utan framtoningen ska framg˚a tydligt. Om s˚a inte ¨ar fallet kodas variabeln som
¨ ovrigt.
V6. Antal kvinnor
Kodistruktion:Variabeln ¨ar en nummerisk variabel. Antalet kvinnor i bilden r¨aknas och kodas sedan med den passande siffran. Endast de personerna som st˚ar med huvudet v¨ant mot kameran och ¨ar tydliga att urskilja r¨aknas.
V7. Antal m¨an
Kodistruktion:Variabeln ¨ar en nummerisk variabel. Antalet m¨an i bilden r¨aknas och kodas sedan med den passande siffran.Endast de personerna som st˚ar med huvudet v¨ant mot kameran och ¨ar tydliga att urskilja r¨aknas.
V8. Partiordf¨orandes Kl¨adsel
1. FK (Finkl¨add)
2. VK (Vardgskl¨add)
3. PIMI (Partiordf¨orande inte med i bild)
4. TO ( ¨Ovrigt)
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel. Partiordf¨orandes kl¨adsel plaseras under passande variabelv¨arde.
V9. F¨arger p˚a partiordf¨orandens kl¨adsel
1. B (Bl˚a)
2. R (R¨od)
3. PIMIT (Partiordf¨orande inte med i bild)
4. TOT ( ¨Ovrigt)
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel. Partiordf¨orandes kl¨adsel kodas under passande variabel. Om partiortf¨orande b¨ar en r¨od skjorta tillsam-mans med en svart kostym kodas variable under variablev¨ardet r¨od. Om det inte tydligt framg˚ar vilken f¨arg partiordf¨ornade kl¨ar sig i eller om det bara ¨ar portr¨att kodas variabeln under ¨ovrigt.
V10. M˚angfald
1. RAF (Representation av fuktionshinder)
2. VEU (Variation av etniskt ursprung)
3. VSL (Variation av sexuell l¨aggning)
4. VIT ( ¨Ovrigt)
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel. Om fotografiet till exem-pel ¨ar taget under pridfestivalen kan det t¨ankas finnas en varaiation i sexuell l¨aggning, s˚aledes kodas fotografiet under passande variabelv¨arde. Om variabeln antar fler variabelv¨arden ¨an enbart ett kodas variabeln under ¨ovrigt.
V11. Uppmaning till spridning
1. JA (Ja)
2. NEJ (Nej)
Kodistruktion: Variabeln ¨ar en kategorisk variabel.Om bildtext, bild eller text uppmanar till spridning ex. “DELA BILDEN”kodas variablen under JA respek-tive NEJ.
V12. Anv¨andning av hashtags
Kodistruktion: Variablen ¨ar en nummerisk variabel. Antalet hastags r¨aknas och kodas sedan med den passande siffran.
V13. Hur anv¨ands fotografiet f¨or att informera om politiska offline-representationer?
1. ST (Samtid)
2. DT (D˚atid)
3. FT (Framtid)
4. EJ (Ej kodbar)
Kodistruktion: Variablen ¨ar en kategorisk variabel. Samtid= reklam f¨or sam-tida politiska offline-representationer. D˚atid= information om d˚atida politiska representationer. Framtid= information om framtida politiska offline-representationer. Ej kodbart= fotografiet anv¨ands inte som en h¨ogtalare f¨or po-litsika offline-represtntationer eller framg˚ar det inte tillr¨ackligt tydligt. Tolking baseras p˚a text, bild eller bild och text
V14. Negativ framst¨allning av motst˚andaren?
1. AJ (Ja)
2. JEN (Nej)
3. EJK (Ej kodbart)
Kodistruktion: Variablen ¨ar en kategorisk variabel. Ja= Inneh˚allet pajkastar oppositionen. Nej= Innheh˚allet pajkastar inte oppositioen. Ej kodbart= Foto-grafiet talar ej klarspr˚ak. Variabeln syftar till att unders¨oka om det p˚ag˚ar en negativ framst¨allning av motst˚andarna inom valr¨orelsen.
Pressrelease
Moderaterna och Socialdemokraterna p˚a Instagram
Varf¨or har Moderaterna och Socialdemokraterna inte fler f¨oljare p˚a Instagram? De b˚ada partierna har ungef¨ar 2 500 f¨oljare vardera men Internetstatistik visar att var tredje svensk ¨ar registrerad anv¨andare p˚a Instagram.
Nu har studenter vid institutionen f¨or informatik och media vid Uppsala universitet inom ramen f¨or en kandidatuppsats i ¨amnet medie- och kommunika-tionsvetenskap unders¨okt inneh˚allet i det kommunikationsbudskapet i b˚ade bild och text som Moderaterna respektive Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram under valkampanjandet ˚ar 2014. Det visar sig att Moderaterna och Socialdemokraterna till st¨orsta del anv¨ander sig av Instagram f¨or att informera om samtida politiska aktiviteter s˚a som f¨orel¨asningar och specifika event. Med andra ord fungerar deras Instagram-konton till st¨orsta del som nyhetskanaler.
Under perioden 1e januari till 13e september distribuerade Moderaterna 63 bilder och Socialdemokraterna 80 bilder med tillh¨orande bildtext genom In-stagram som politisk kommunikationskanal. Den expressiva karakt¨aren ¨ar ge-mensamt f¨or de b˚ada partiernas informationsspridning. Bilderna visar bland annat en leende Fredrik Reinfeldt i bl˚a kostym som h˚aller ett tal p˚a ett torg n˚agonstans i Sverige och informationen talar om att han ¨ar d¨ar och genomf¨or denna aktion. Bilderna visar hur Stefan L¨ofven med ett neutralt ansiktsuttryck kl¨add i kostym h˚aller ett tal p˚a ett torg n˚agonstans i Sverige och informationen talar om att han ¨ar d¨ar och genomf¨or denna aktion.
Vad de politiska partierna g¨or ¨ar att de fungerar precis som vilken nyhetska-nal som helst, de f¨ormedlar helt enkelt nyheter. Moderaterna och Socialdemo-kraterna kan genom anv¨andning av Instagram sj¨alva ha makten ¨over den infor-mation som ska n˚a mottagaren, utan censurering och filtrering av nyhetsmedia.
Dessutom ¨ar var tredje svensk anv¨andare av Instagram vilket g¨or det till en bred kommunikationskanal som borde anv¨andas f¨or politisk kommunikation un-der valkampanjer. Med andra ord har Instagram en stor potential inf¨or framtida valkampanjer. Det g¨aller bara f¨or de politiska partierna att f¨orst˚a hur de ska anv¨anda sig av Instagram.
Anna Svensson och Andreas Grevlind
Moderaterna and Socialdemokraterna: The role of Instagram in the swedish election campaign 2014
Institutionen f¨or informatik och media, Uppsala universitet
Andreas.Grevlind.4048@student.uu.se 070-2528658
Anna.Svensson.2976@student.uu.se 070-6619434