Operationalisering

Operationalisering ¨ar processen d¨ar alla de teoretiska begrepp som anv¨ands i unders¨okningen ¨overs¨atts till m¨atbara variabler. Unders¨okningens teoretiska ramverk tillsammans med unders¨okningens fr˚agest¨allningar synligg¨ors i ope-rationaliseringen men p˚a ett s¨att som g¨or att det ¨ar m¨ojligt att unders¨oka i praktiken. Den kvantitativa inneh˚allsanalysen kan beskrivas som att varje va-riabel ¨ar en fr˚aga som forskaren st¨aller till varje analysenhet och det svar som

forskaren f˚ar fr˚an analysenheten ¨ar det variabelv¨arde som variabeln antar. To-talt inneh˚aller denna kvantitativa inneh˚allsanalys 14 variabler och av dessa finns b˚ade numeriska variabler och kategoriska variabler. Vad g¨aller de variabler som

¨ar kategoriska s˚a har operationaliseringen inneburit att v¨al valda variabelv¨arden har utformats d¨ar varje kategorisk variabel enbart kan anta ett variabelv¨arde.

Vad g¨aller de numeriska variablerna s˚a antar variabeln en siffra som svarar p˚a den fr˚agest¨allning som variabeln s¨oker.

Som tidigare n¨amnt antar denna uppsats den uppfattning inom teorin om semiotiken som ser fotografier som indexikaliska tecken i den bem¨arkelsen att ett fotografi ¨ar en objektiv bild av verkligheten. S˚aledes letar den kvantitati-va unders¨okningen efter inneh˚all som syns f¨or mottagaren b˚ade p˚a en manifest och latent niv˚a. Det b¨or till¨aggas att kommenterar fr˚an anv¨andare i kommen-tarsf¨altet inte ingick i denna unders¨okning. Nedan presenteras den kvantitativa inneh˚allsanalysens operationalisering och de 14 variabler som anv¨andes i un-ders¨okningen. Se bilaga f¨or det kodschema som anv¨andes vid kodningen av ma-terialet.

Formvariabler V1. Bild-ID

V ariabeln ¨ar en numerisk variabel och syftar till att ge varje bild ett ID-nummer. Variabeln valdes ut f¨or att underl¨atta unders¨okningens strukture-ring. Varje fotografi gavs dessutom ett nummer f¨or att kunna genomf¨ora det slumpm¨assiga reliabilitetstestet i vilket 20 slumpm¨assiga nummer genererades.

Under avsnittet g¨allande reliabilitet och validitet beskrivs tillv¨agag˚angss¨attet och resultatet av det reliabilitetstestet.

V2. Parti

V ariabeln valdes ut f¨or att beskriva vilket parti som distribuerat fotografi-et p˚a Instagram. Variabeln kan antingen anta variabelv¨arde Moderaterna eller variabelv¨arde Socialdemokraterna. Att ge varje analysenhet en partitillh¨orighet vid kodning av material var viktigt eftersom materialet ¨amnades att delas upp enligt dikotomin Moderaterna eller Socialdemokraterna.

Inneh˚allsliga variabler V3. Inneh˚all

V ariabeln syftar till att analysera det inneh˚all som bilden presenterar i ter-mer av politiska sakfr˚agor. Sakfr˚agorna som valdes ut baserades p˚a DN’s artikel om valet 2014 viktigaste fr˚agor (Valfr˚agekollen 2015). De variabelv¨arden som va-riabeln inneh˚all kan anta ¨ar invandring, jobb, v˚ard och omsorg eller ¨ovrigt. V˚ard och omsorg inkluderar sjukv˚ard, ¨aldrev˚ard, barnomsorg och skola. Variabelv¨arde

¨ovrigt kan bland annat t¨ankas vara politiska sakfr˚agor g¨allande milj¨o och inter-nationell politik. Notera att alla enligt Dagens Nyheters viktigaste valfr˚agor inte gick att inkludera som variabelv¨arden eftersom unders¨okningen enbart innefat-tades av 143 analysenheter. Undertecknade besultade att resultatgrafen skulle bli ett alldeles f¨or plottrigt resultat om alla enligt Dagens Nyheter viktigaste valfr˚agor t¨acktes in som variabelv¨arden under variabeln inneh˚all.

V4. Forum

V ariabeln syftar till att analysera det forum som bilden ¨ar en objektiv bild av. Variabeln ¨ar en kategorisk variabel och variabeln kan anta ett av fem variabelv¨arden. Det manifesta inneh˚all i analysenheten kan vara ett torg, f¨orel¨asningssal, skola, arbetsplats eller ett ¨ovrigt forum. Om fotografiet kodas som ett ¨ovrigt inneh˚all kan det t¨ankas vara ett fotografi p˚a en l¨opsedel, foto-grafi p˚a en affisch som partiet har distribuerat eller n˚agot annat forum d¨ar det inte framg˚ar klart och tydligt vilket typ av forum som fotografiet ¨ar taget i.

Variabeln valdes ut f¨or att f˚a en bild av var de distribuerade fotografierna ¨ar tagna. Eftersom uppsatsen antar uppfattningen inom semiotiken som ser foto-grafier som en objektiv bild av verkligheten kan det t¨ankas att variabeln forum genererar Moderaterna och Socialdemokraternas sakpolitiska fr˚agor p˚a en latent niv˚a. Val av variabelv¨arden ¨ar inspirerat fr˚an samma artikeln som inspirerade variabelv¨ardena under variabeln inneh˚all. De forum som valdes ut baserades p˚a DN’s artikel om valet 2014 viktigaste fr˚agor (ibid.). Notera att alla enligt Dagens Nyheters viktigaste valfr˚agor inte gick att inkludera som variabelv¨arden eftersom unders¨okningen enbart innefattades av 143 analysenheter. Underteck-nade besultade att resultatgrafen skulle bli ett alldeles f¨or plottrigt resultat om alla enligt Dagens Nyheter viktigaste valfr˚agor t¨acktes in som variabelv¨arden

under variabeln forum.

David H. Weaver menar att framing och dess fyra funktioner inkluderar fler tankeprocesser hos mottagaren j¨amf¨ort med teorin om agendas¨attning (Weaver 2007). I ljuset av teorin om framing kan det t¨ankas att partierna inkluderar fler tankeprocesser hos mottagaren j¨amf¨ort med traditionell anv¨andning av teori-nom agendas¨attning. Allts˚a att i st¨allet f¨or att tala om skola och arbete p˚a en manifest niv˚a ¨amnar denna variabel att unders¨oka huruvida partierna framh¨aver skola och arbete som ett attribut i de distribuerade fotografierna, p˚a grund av att partiordf¨orande till exempel bes¨oker en skola och att det fotografiet distri-bueras genom deras Instagram, i enlighet med att att starta en tankeprocess hos mottagaren.

V5. Partiordf¨orandes ansiktsuttryck

V ariabeln syftar till att analysera partiordf¨orandes ansiktsuttryck i varje analysenhet. Det manifesta inneh˚all som forskaren letar efter ¨ar en leende par-tiordf¨orande, en partiordf¨orande med ett neutralt ansiktsuttryck, ett besviket ansiktsuutryck, ¨ovrigt ansiktsuttryck eller att partiordf¨orande inte ¨ar med p˚a fotografiet. Variabeln valdes ut eftersom en av fr˚agest¨allningarna var hur fram-tonas respektive partiordf¨orande? Denna variabel kan d¨arf¨or t¨ankas ge svar ˚at den fr˚agest¨allningen.

V6. Antal kvinnor

V ariabeln ¨ar en numerisk variabel och valdes ut f¨or att f˚a en bild av hur stort eller litet utrymme kvinnor f˚ar p˚a de respektive partiernas Instagram-konto. Endast de kvinnor som st˚ar med huvudet v¨ant mot kameran r¨aknas.

Eftersom uppsatsen antar uppfattningen inom semiotiken som ser fotografier som en objektiv bild av verkligheten, kan det t¨ankas att variabeln genererar Moderaterna och Socialdemokraternas ˚asikter om j¨amnst¨alldhet p˚a en latent niv˚a.

V7. Antal m¨an

V ariabeln ¨ar en numerisk variabel och valdes ut f¨or att f˚a en bild av hur stort eller litet utrymme m¨an f˚ar p˚a de respektive partiernas Instagram-konton.

Endast de m¨an som st˚ar med huvudet v¨ant mot kameran r¨aknas. Eftersom upp-satsen antar uppfattningen inom semiotiken som ser fotografier som en objektiv bild av verkligheten, kan det t¨ankas att variabeln genererar Moderaterna och Socialdemokraternas ˚asikter om j¨amnst¨alldhet p˚a en latent niv˚a.

V8. Partiordf¨orandes kl¨adsel

V ariabeln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att kartl¨agga vilken typ av kl¨ader som partiordf¨orande har. Lars Holmberg ¨ar sociolog vid Uppsala uni-versitet och“har p˚a senare tid m¨arkt ett allt st¨orre sug fr˚an n¨aringslivet efter hans f¨orel¨asningar om kl¨adernas spr˚ak och hur man kommunicerar makt med sitt yttre”(S¨ag det med kl¨aderna 2012). Variabeln har utvecklats med inspira-tion fr˚an Lars Holmbergs tankar om att kl¨ader ¨ar kommunikation och sedan operationaliserats med fyra variabelv¨arden vilka ¨ar finkl¨add, vardagskl¨add, par-tiordf¨orande inte med i bild eller ¨ovrig kl¨adsel.

V9. F¨arger p˚a partiordf¨orandens kl¨adsel

V ariabeln syftar till att urskilja ett m¨onster i de f¨argerna p˚a kl¨aderna som partiordf¨orande b¨ar. D˚a bl˚att anses vara en f¨arg kopplad till h¨ogerpolitik och r¨od kopplad till v¨ansterpolitik, kan det t¨ankas intressant att analysera par-tiordf¨orandes val av f¨arg p˚a kl¨adseln. Om partiordf¨orande ¨ar med i bild ska f¨argen r¨ott, bl˚att eller ¨ovrigt f¨orekomma p˚a en skjorta, tr¨oja eller annan typ av ¨overdel. Om partiordf¨orande b¨ar en r¨od, bl˚a eller ¨ovrig f¨arg p˚a fluga eller slips kommer dessa inte r¨aknas in under variabeln. Om partiordf¨orande b¨ar en m¨orkbl˚a kostym med m¨orkbl˚a kavaj s˚a kommer heller inte den m¨orkbl˚a kavajen eller kostymen i stort r¨aknas in under variabeln. Med andra ord r¨aknas enbart tr¨oja, skjorta eller annan typ av ¨overdel.

V10. M˚angfald

V ariabeln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att analysera p˚a vilket s¨att partierna distribuerar en representation i termer av variation av m˚angfald.

Eftersom uppsatsen antar uppfattningen inom semiotiken som ser fotografier som en objektiv bild av verkligheten kan det t¨ankas att variabeln genererar Moderaterna och Socialdemokraternas ˚asikter om m˚angfald p˚a en latent niv˚a.

Variablen kan anta variabelv¨arde representation av fuktionshinder, variation av etniskt ursprung, variation av sexuell l¨aggning eller variabelv¨ardet ¨ovrigt.

V11. Uppmaning till spridning

V ariablen syftar till att m¨ata hur frekvent partierna uppmanar till spridning av deras presenterade material p˚a Instagram. Det skulle kunna t¨ankas vara en tillh¨orande text till ett fotografi som p˚a en manifest niv˚a uppmanar mottagaren att dela fotografiet p˚a sitt Facebook-konto eller Instagram-konto. Involvera ¨ar en av de fyra strategierna f¨or valkampanjande p˚a Internet som tidigare beskrivits under teorikapitlet och i f¨orh˚allande till strategin operationaliserades denna va-riabel. Variabel ¨ar en dikotomi och kan enbart anta v¨arde ja eller nej. Eftersom strategin involvera enligt Foot och Schneider ¨ar viktigt under valkampanjer var detta en intressant variabel att kartl¨agga.

V12. Anv¨andning av hashtags

V ariabeln ¨ar en numerisk variabel och syftar till att analysera hur m˚anga hashtags partierna anv¨ander per distribuerat fotografi. Antalet hashtags i den tillh¨orande kortare text r¨aknas och antalet skrivs sedan in under variabeln. An-sluta ¨ar en av de fyra strategierna f¨or valkampanjande p˚a Internet som tidigare beskrivits under teorikapitlet och i f¨orh˚allande till strategin operationaliserades denna variabel. Eftersom strategin ansluta enligt Foot och Schneider ¨ar viktigt under valkampanjer var detta en intressant variabel att kartl¨agga.

V13. Hur anv¨ands fotografiet som en h¨ogtalare f¨or politiska offline-representationer?

V ariabeln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att belysa om fotogra-fierna som distribueras genom respektive partis Instagram-konto anv¨ands som h¨ogtalare f¨or politiska offline-representationer och s˚aledes uppmanar mottaga-ren till aktion. Mobilisera ¨ar en av de fyra strategierna f¨or valkampanjande p˚a Internet som tidigare beskrivits under teorikapitlet och i f¨orh˚allande till stra-tegin operationaliserades denna variabel. Eftersom strastra-tegin mobilisera enligt Foot och Schneider ¨ar viktig under valkampanjer var detta en intressant varia-bel att kartl¨agga. Variabel kan anta variabelv¨arde d˚atid, samtid, framtid eller ej kodbart. Variabel st¨aller fr˚agan “Finns det ett budskap i detta fotografi som

informerar mottagaren om en politisk aktivitet? Om svaret ¨ar ja, ¨ar fr˚agan, n¨ar

¨ager/¨agde denna politiska aktivitet rum?”.

V14. Negativ framst¨allning av motst˚andaren

V ariabeln ¨ar en kategorisk variabel och syftar till att belysa om partierna anv¨ant sina Instagram-konton f¨or att framst¨alla det andra partiet p˚a ett nega-tivt s¨att. Variabeln operationaliserades enligt teorin om framing d¨ar tv˚a av de fyra olika funktionerna f¨or frames ¨ar hur frames kan identifiera orsaker till ett problem och hur frames kan lyfta fram l¨osningar till problem (Entman 1993).

Dessutom g˚ar det koppla de fyra strategierna som Foot och Schneider utvecklat och som presenterades under teorikapitlet. Foot och Schneider menar att tala om oppositionen ger dem fri marknadsf¨oring vare sig det talas om n˚agot positivt eller negativt oppositionen st˚ar f¨or eller gjort. D¨arf¨or ¨ar det inte optimalt att tala om det andra partiet f¨or mycket d˚a det r˚ader konkurrens mellan partierna som k¨ampar om v¨aljarnas r¨oster (s. 53; Foot 2006).