Foot och Schneider beskriver fyra strategier f¨or valmapanjande p˚a Internet i sin bok web campaigning (Foot 2006). De fyra strategierna ¨ar mobilisera, ansluta, informera och involvera (ibid.).
3.3.1 Mobilisera
Mobilisering ¨ar inget nytt fenomen men Internet har skapat nya f¨oruts¨attningar f¨or mobilisering (s. 133; ibid.). Det generella m˚alet med mobilisering som stra-tegi ¨ar politiskt offline-deltagande (s. 134; ibid.). Med andra ord ¨ar syftet med
till¨ampning av strategin mobilisering att handlingarna ska leda till ett politiskt deltagande vid sidan av Internet, allts˚a offline. S˚aledes handlar mobilisering om hur avs¨andaren uppmanar till aktion. I praktiken handlar mobilisering om in-volvering och centralt f¨or individens tillskrivning som f¨orespr˚akare i st¨allet f¨or anh¨angare beskrivs i termer av egenmakt (empowerment p˚a engelska) (s. 136;
Foot 2006). Som tidigare n¨amnt har Internet bidragit till st¨orre m¨ojligheter f¨or sammanstr˚alning av subkulturer vilket har lett till fragmentering av publikenen.
Politiska partier kan dra nytta av denna fragmentering genom att se politiska partier som homogena grupper (s. 132; ibid.). Eftersom anh¨angare inom ett och samma parti har liknande eller samma ˚asikter och v¨arderingar och s˚aledes tillh¨or en och samma subkultur, det vill s¨aga en homogen grupp inom den frag-menterade publiken).
3.3.2 Ansluta
Anslutningar (connecting) ¨ar en strategi enligt Foot och Schneider som handlar om huruvida politiska partier skapar broar till allm¨anheten i varierande kontex-ter (s. 101; ibid.). Foot och Schneider belyser anslutningar och beskriver kog-nitiva anslutningar som en typ av anslutning (s. 103; ibid.). Med det kogkog-nitiva anslutningarna ¨amnar det politiska partiet plantera en kognitiv tankeprocess hos mottagaren och p˚a s˚a sett skapa en anslutning mellan mottagare och poli-tisk akt¨or (s. 103; ibid.). Instagram kan ses som en varierande kontext, i vilken anslutning kan ¨aga rum. Att politiska partier anv¨ander sig av hashtags f¨or att skapa broar mellan mottagare och politiska akt¨orer, kan inom ramen f¨or denna uppsats, ses som praktisk till¨ampning av strategin ansluta.
3.3.3 Informera
I dagens v¨axande IKT-samh¨alle blir partiers n¨arvaro p˚a internet allt mer bety-delsefull. Det ¨ar s˚aledes viktigt f¨or partierna att ha en informativ hemsida d¨ar v¨aljarna kan ta del av information som ber¨or partiet. Det blir extra viktigt under valkampanjer att partiers hemsidor ¨ar uppdaterade. Foot och Schneider belyser olika tekniker f¨or information p˚a internet i samband med valkampanjande. En av dessa tekniker beskriver f¨ordelarna med en hemsida och menar att en hem-sida inte ¨ar lika kostsam som att informera i traditionell media (s. 50; ibid.).
Det ¨ar ett p˚alitligt s¨att f¨or kandidaten att uttrycka sina ˚asikter d˚a uttalandet kommer direkt fr˚an k¨allan och inte g˚ar via n˚agra mellanh¨ander (s. 50; Foot 2006). Instagram kan inom ramen f¨or denna uppsats ses som en s˚adan mind-ra kostsam information- och kommunikationsskanal eftersom partierna sj¨alva kan best¨amma vilken information som ska distribueras och den informationen beh¨over inte g˚a via traditionell media.
I val ¨ar det fundamentalt att vinna och bibeh˚alla r¨oster och Foot och Sch-neider menar att detta kan underl¨attas genom positionering (s. 52; ibid.). Posi-tionering handlar om att vid r¨att tillf¨alle antingen g¨ora uttalanden eller undvika g¨ora uttalanden i diverse fr˚agor. Det g¨aller d¨arf¨or att g¨ora uttalande vid r¨att tidspunkt som i sin tur kan hj¨alpa partiet att vinna v¨aljare samtidigt som de v¨aljare partiet har kan bibeh˚allas (s. 52; ibid.). Foot och Schneider menar att dialog ¨ar en form av positionering och f¨or att vinna v¨aljare handlar det om att g¨ora en avv¨agning i n¨ar ett parti talar till eller om oppositionen (s. 53; ibid.).
Foot och Schneider menar att tala om oppositionen ger dem fri marknadsf¨oring vare sig det talas om n˚agot positivt eller negativt oppositionen st˚ar f¨or eller gjort. S˚aledes ¨ar det inte optimalt att tala om det andra partiet f¨or mycket d˚a det r˚ader konkurrens mellan partierna som k¨ampar om v¨aljarnas r¨oster (s. 53;
ibid.). N¨ar partierna v¨aljer att addressera oppositionen menar Foot och Schne-der att partiet ska belysa de fr˚agor som de vet ¨ar v¨al mottagna av den breda massan och som gagnar det egna partiet (och som de vet ¨ar en svag fr˚aga f¨or oppositionen), f¨or att ¨oka chanserna att bli valda.
3.3.4 Involvera
Att personer f˚ar k¨anna sig h¨orda och beh¨ovda ¨ar en viktig faktor att t¨anka p˚a i samband med valkampanjer (s. 73; ibid.). Foot och Schneider menar att ett effektivt s¨att att vinna v¨aljare ¨ar genom anv¨andning av olika tekniker f¨or att f˚a personer att involvera sig i valkampanjer till exempel genom att maila partiet vid oklarehter i politiken eller p˚a annat s¨att donera sin tid och missionera f¨or partiets vinst (s. 70; ibid.). F¨oljdaktligen ¨ar involvering en viktig del i valkampanjande.
Foot och Schneider presenterar olika tekniker som fungerar f¨or att f˚a personer att involvera sig.
Den f¨orsta tekniken som innefattar involvering kallar Foot och Schneider f¨or
transaktion (s. 77; Foot 2006). Partier som vill hantera och h˚alla koll p˚a om eller hur personer involverar sig i deras valkampanjer p˚a n¨atet utvecklar ett s˚a kallat transaktionsf¨orh˚allande (transactional relationship) till dem (s. 77; ibid.). Det g˚ar ut p˚a att personer som vill vara involverade anm¨aler sig p˚a partiets hemsida f¨or att f˚a nyhetsbrev och andra utskick via email som ber¨or valkampanjen (s. 78;
ibid.). Detta blir s˚aledes ett s¨att f¨or partierna att se hur m˚anga av deras v¨aljare som v¨aljer att involvera sig i deras valkampanj. Inom ramen f¨or denna uppsats kan ett transaktionsf¨orh˚allande p˚a Instagram vara de Instagram-anv¨andare som v¨aljar att f¨olja Socialdemokraterna och eller Moderaternas Instagram-konto.
Aven konvergens ses som en teknik f¨¨ or att involvera v¨aljare i valkampanjer.
Det f¨orsta s¨attet som konvergens kan bidra till involvering ¨ar n¨ar det konver-gerar online- och offlineaktioner (s. 87; ibid.). Partier med kalendarium p˚a sin hemsida ¨ar ett annat s¨att som konvergens bidrar till involvering (s. 87; ibid.).
Det ger personer med likasinnade politiska ˚asikt en m¨ojlighet att se n¨ar det ¨ar sammankomster av olika slag som kan tyckas vara intressanta att delta i och p˚a s˚a s¨att tr¨affa andra som delar samma ˚asikt. ˚Ater igen ¨ar det h¨ar online- och offlinehandlingar som konvergerar (s. 87; ibid.). Ett sista s¨att som konvergens bidrar till involvering ¨ar n¨ar partier g¨or speciella uppmaningar till sina v¨aljare via deras hemsidor. Exempel p˚a detta ¨ar n¨ar de ber personer att vara volont¨arer eller uppmanar till att komma och lyssna p˚a n¨ar partiledaren ska h˚alla ett tal (s. 89; ibid.).
Den sista tekniken f¨or involvering handlar om samproduktion. Exempel p˚a samproduktion som Foot och Schneider tar upp ¨ar diskussionsforum och bloggar p˚a partiers hemsida. P˚a dessa forum kan v¨aljare diskutera olika ¨amnen. ¨Aven via bloggar kan de kommentera inl¨agg och p˚a s˚a s¨att vara i samproduktion med valkampanjen (s. 94; ibid.). Dock har detta s¨att kritiserats f¨or att det finns risk att en inte inte kan kontrollera vad som s¨ags och kommenteras p˚a dessa forum d¨arf¨or ¨ar det ytterst f˚a som anv¨ander sig av detta s¨att (s. 93; ibid.).