Lingvistiken Ferdinand de Saussure levde mellan 1857-1913 och anses vara allm¨ant k¨and som grundaren av semiologin (s. 146; Gripsrud 2011). Semio-login tolkar system av tecken och f¨orst˚ar multimodala texter genom etablerade samh¨alleliga konventioner (s. 145-146; ibid.). Det skriftliga spr˚aket ¨ar en typ av system av tecken. Varf¨or en bok i det svenska spr˚aket heter just bok och inte h¨afte f¨orklaras i termer av arbitr¨ar (godtycklighet) (s. 146; ibid.). Att bok i det svenska spr˚aket heter just bok och inte h¨afte beror allts˚a p˚a att det ¨ar en arbitr¨ar samh¨allelig konvention.
Gripsrud beskriver den traditionella linj¨ara kommunikationsmodellen med avs¨andare, budskap och mottagare som en f¨orenkling av kommunikation men menar att “den ¨ar i stora stycken fortfarande logiskt giltlig”(s. 143; ibid.).
Gripsrud menar att den traditionella kommunikationsmodellen ¨ar giltlig med
motiveringen “denna enkla modell f¨or kommunikation j¨amst¨aller kommunika-tion av ljud, skrift och bilder med det att skicka ett paket med j¨arnv¨agen”(s. 143;
Gripsrud 2011). Vidare menar Gripsrud att kommunikationsmodellen inte ¨ar giltlig d˚a media verkar som kommunikationsf¨ormedlare, eftersom media ofta framl¨agger information som ¨ar g˚atfull vilket ger st¨orre tolkningsutrymme f¨or mottagaren (s. 143-144; ibid.).
Vad g¨aller anv¨andning av semiologi f¨or analys av fotografier tolkas fotografier ocks˚a som system av tecken. Medieforskaren Jostein Gripsrud menar att en mottagare f¨orknippar ett visst tecken i ett fotografi med ett visst samh¨alleligt fenomen (s. 145; ibid.). Exempelvis ¨ar Moderaterna och Socialdemokraternas partisymboler allm¨ant k¨anda. Allts˚a f¨orknippas inte Socialdemokraterna med en r¨od ros p˚a grund av att det ¨ar svensk lag utan p˚a grund av att det ¨ar en arbitr¨ar samh¨allelig konvention.
3.2.1 Denotation och konnotation
Exemplet med den arbitr¨ara konventionen g¨allande Socialdemokraternas r¨oda ros s˚a g˚ar det i verkligheten till p˚a s˚a vis att mottagaren ser ett distribuerat fo-tografi fr˚an Socialdemokraterna p˚a Instagram och mottagren ser den r¨oda rosen och f¨orknippar rosen i samma stund med Socialdemokraterna. Vid vetenskaplig anv¨andning av semiologi tolkas fotografier p˚a tv˚a niv˚ar d¨ar den f¨orsta niv˚an ber¨or fotografiets denotation (direkta mening) allts˚a beskrivning av en r¨od ros.
Den andra niv˚an belyser den r¨oda rosens konnotation (indirekta mening) det vill s¨aga f¨orbindelsen mellan den r¨oda rosen och socialdemokraterna. Denna vidare-utveckling av semiologin i termer av denotation och konnotation tillskrivs Louis Hjelmslev (s. 148; ibid.). F¨orst˚aelsen av denotationer varierar fr˚an kultur till kultur. Exemeplvis ¨ar datorn en v¨asterl¨andsk uppfinning med en klassisk deno-tation som papperskorg. Men f¨or anv¨andaren att veta att papperskorgen konno-terar “sl¨ang dokument som inte l¨angre ska anv¨andas”¨ar en arbitr¨ar konvention som enbart kan uppfattas om den samh¨alleliga konventionen ing˚ar i kulturen.
Med andra ord ¨ar f¨orst˚aelsen av denotationer samt f¨orbindelsen av denotationer i termer av konnotation beroende av kulturella aspekter. Gripsrud menar att associationer inte ¨ar detsamma som konnotatoner och Gripsrud beskriver asso-ciationer som mottagarens individuella tolkning av denotationer (s. 149; ibid.).
Exemplet med Socialdemokraternas r¨oda ros kan ˚aterigen anv¨andas och i detta fall f¨orkalara varf¨or associationer inte ¨ar synonymt med konnotationer. Att en ser en r¨od ros (denotation) och att en konnoterar Socialdemokraterna tillh¨or semiologin.
3.2.2 Charles Sanders Pierce
Charles Sanders Pierce levde mellan 1839-1914 och arbetade samtidigt som Saussares (semiologin) fram semiotiken vilken ¨ar inspirerad av Pierce m˚angvetenskapliga bakgrund med filosofi, fysik och matematik (s. 154; Gripsrud 2011). Pierce ut-vecklade semiotiken som kan tolka precis allt som system av tecken (s. 154;
ibid.). Pierce utvecklade allts˚a en bredare tolkning av tecken j¨amf¨ort med semi-ologin och semiotiken ¨ar den inriktning som uppsatsen antar eftersom Instagram handlar om fotografier med en eventuell text som oftast kompletterar vad fo-tografiet f¨ormedlar. Uppsatsen avgr¨ansas allts˚a till anv¨andning av semiotiken f¨or tolkning av fotografier och texter. Tolkningen av system av tecken g¨allande verbala spr˚ak och dess system av tecken. Semiologin ¨ar s˚aledes inte relevant f¨or unders¨okningens urval och resultatet f¨or den kvantitativa inneh˚allsanalysen utan presenterades i enlighet med att f¨orst˚a framv¨axten av teorin semiotik.
3.2.3 Semiotikens terminologi
Skillnaden mellan Saussares semiologi och Pierce semiotik synligg¨ors eftersom Pierce utarbetade en st¨orre modell f¨or tolkning av tecken. I Pierce modell ing˚ar tre olika termer n¨amligen tecken, objekt och interpretant. Gripsrud beskriver Pierce modell och menar att en ritad sol (tecken) inte ser ut som en sol g¨or i verkligheten (objekt) men att ens tanke (interpretant) kring tecknet och objek-tet resulterar i f¨orst˚aelsen av ritningen (s. 155; ibid.). Vidare beskriver Grips-rud hur Pierce tolkar fotografier genom tre olika typer av tecken i termer av symboler, ikoner och indexikaliska tecken (s. 156; ibid.). Gripsrud ger exempel p˚a de olika typerna av tecken och menar att en symbol kan vara trafikljusens f¨arger, att en ikon kan vara ett portr¨att av statisministern vilket allts˚a ¨ar en ikon f¨or statsministern (s. 156; ibid.). Vidare menar Gripsrud att indexikaliska tecken inneb¨ar en kausal (orsak och verkan) f¨orst˚aelse av till exempel r¨ok som ett indexikaliskt tecken f¨or brand (s. 157; ibid.).
Beroende av vilken kontext olika tecken dyker upp i kan tecken f¨orknippas med olika ting i termer av kodbyte (s. 161; Gripsrud 2011). Ett exempel p˚a ett s˚adant kodbyte ber¨or kostym som kl¨adesplagg vilket kan f¨orknippas som en politikkod. Om d¨aremot kostymen som en kl¨adkod finnss p˚a inbjudan till ett br¨ollop (kontext) betyder kostymen v¨alkl¨add och signalerar h¨ogtidsfirande.
Gripsrud beskriver kodbyte som “(...) det ¨ar tecknens kontext som best¨ammer vilka konnotationer som aktualiseras”(s. 161; ibid.).
3.2.4 Genre som koder
Vad g¨aller genrer som koder menar Gripsrud att “en genre kan i semiotiskt avse-ende definieras som en kod som best¨ammer vilka typer av tecken som kan kombi-neras och hur de f˚ar kombineras inom en viss klass eller familj av texter”(s. 162;
ibid.). Att en mots¨atter sig genrer kan av mottagaren f¨orkastas eller uppskattas (s. 162; ibid.). F¨or att ˚aterkomma till exemplet med kostym anses inom semio-tiken skorna som kostymen matchas med vara en syntagm som ¨ar noga utvvald ur ett skoparadigm. Om en v¨aljer syntagmen sandaler ur skoparadigmet i st¨allet f¨or att v¨alja finskor mots¨atter allts˚a en sig den genre (s. 165; ibid.).
3.2.5 Fotografi och verklighet
Bilteoretiker och medievetare konstaterade i b¨orjan p˚a 1900-talet att fotografier inom ramen f¨or semiotik ¨ar ett ikoniskt tecken (s. 157; ibid.). Konstaterandet f¨oljdes av en diskussion som innebar meningsskiljaktigheter mellan bildteore-tiker och medievetare och diskussionen ber¨orde huruvida ett fotografi anting-en kan vara ett indexikaliskt teckanting-en eller ett symboliskt teckanting-en (s. 157; ibid.).
Gripsrud menar att fotografier ¨ar indexikaliska tecken “i den meningen att det
¨ar en ren verkan av ljuset som reflekterades av f¨orem˚alet framf¨or kameran n¨ar bilden togs”(s. 157; ibid.). Vidare beskriver Gripsrud relationen mellan foto-grafier och verklighet som att “ fotofoto-grafier uppfattas, inom uppfattningen om fotografier som indexikaliska tecken som en ren fyisisk-kemisk effekt, som s˚a att s¨aga ¨ar or¨ord av m¨anniskohand, vilket i s˚a fall skulle inneb¨ara att foto-grafiet ˚aterger verkligheten framf¨or kameran p˚a ett helt objektivt s¨att”(s. 157;
ibid.). Kritiker ¨amnade avskriva fotografier som indexikaliska tecken och lyf-te d¨arf¨or fram bland annat bildredigering och kameravinkel som tv˚a aspekter
f¨or att styrka sin tes om att fotografier enbart enligt semiotiken kunde tol-kas som symboliska tecken (s. 157; Gripsrud 2011). Diskussionen om huruvida fotografier b¨or ses som symboliska tecken eller indexikaliska tecken har sedan 1900-talet utvecklats och kritiker menar idag att redigerade fotografier borde m¨arkas med ordet “manipulerat”(s. 157; ibid.). Søren Kørup ¨ar filosof och me-dieforskare och menade att stigmatiseringen av redigerade bilder skulle “(...) f¨orleda publiken till att tro att vanliga fotografier inte ¨ar manipulerade utan ren objektiv dokumentation”(s. 157; ibid.). Dock r˚adde meningsskiljaktighe-ter och medieforskaren Erling Sivertsen menade att fotografier “(...)faktiskt ¨ar en ren och direkt fysisk-kemisk process som f¨aster bilden p˚a den ljusk¨ansliga filmen”(s. 158; ibid.). Enligt uppfattningen om fotografier som indexikaliska tecken beskrivs ifr˚agas¨attande av fotografiets indexikaliska karakt¨ar som syno-nymt med ifr˚agas¨attande av f¨orest¨allningarna om sanning (s. 158; ibid.). Grips-rud diskuterar f¨orest¨allningar om sanning och menar “att presentera datormani-pulerade bilder-d¨ar det ¨ar om¨ojligt att uppt¨acka manipulationen eller montaget-utan att tala om att man mixtrat med fotografiet, inneb¨ar enligt denna uppfatt-ning att man visar en farlig respektl¨oshet f¨or det sanningsbegrepp som ligger till grund f¨or vetenskap, politik och m¨anskliga f¨orh˚allanden i allm¨anhet”(s. 158;
ibid.). Denna uppsats antar uppfattningen om fotografier som indexikaliska tec-ken och kommer d¨arf¨or se fotografierna som Moderaterna och Socialdemokrater-na distribuerat genom Instagram som en objektiv bild av verkligheten. D¨arf¨or kan det t¨ankas att de distribuerade fotografierna inneh˚aller sakpolitiska fr˚agor p˚a en latent niv˚a.