F¨or att sammanfatta detta teorikapitel kan det n¨amnas att teorin om framing beskrivs som den andra niv˚an av agendas¨attning (Weaver 2007). Det finns m˚anga likheter mellan agendas¨attning och framing men ocks˚a flertal
skillna-der. Att vissa attribut framh˚alls genom framing p˚averkar mottagaren till den grad att informationen blir mer minnesv¨ard f¨or mottagaren (Entman 1993). Fy-ra funktioner f¨or frames ¨ar centrala inom teorin om framing i enlighet med att framh˚alla attribut (ibid.).
F¨or att sammanfatta teorin om semiotiken kan det n¨amnas att semiotiken n¨armar sig fotografier och texter p˚a en manifest niv˚a. Med ett fotografis ma-nifesta niv˚a f¨ors¨oker semiotiken f¨orst˚a fotografier och texter genom arbit¨ara samh¨alleliga konventioner i termer av latent niv˚a (s. 146; Gripsrud 2011). Att ett fotografi ¨ar ett ikoniskt tecken ¨ar b˚ade medieveteare och bildteoretiker eniga om inom ramen f¨or semiotik. D¨aremot r˚ader meningsskiljaktigheter mellan me-dievetare och bildteoretiker vad g¨aller uppfattningen om fotografier som indexi-kaliska tecken i termer av en objektiv bild av verkligheten (s. 158; ibid.). Det b¨or till¨aggas att denna uppsats anv¨ander uppfattningen om fotografier som indexi-kaliska tecken eftersom ifr˚agas¨attande av fotografiets indexikaliska karakt¨ar be-skrivs som synonymt med ifr˚agas¨attande av f¨orest¨allningar om sanning (s. 158;
ibid.).
F¨or att sammanfatta de fyra strategierna som Foot och Schneider utvecklat vad g¨aller valkampanjande p˚a Internet kan det f¨or det f¨orsta n¨amnas att In-ternet har f¨or¨andrat politiska partiers m¨ojligheter att mobilisera sina v¨aljare.
Eftersom anh¨angare inom ett och samma parti har liknande eller samma ˚asikter och v¨arderingar tillh¨or dem en subkultur (allts˚a en homogen grupp inom den fragmenterade publiken). Det kan vara f¨ordelaktigt f¨or politiska partier att se sina v¨aljare som homogena grupper vid f¨ors¨ok till mobilisering. Den andra stra-tegin ¨ar ansluta vilket ¨ar den strategi enligt Foot och Schneider som handlar om huruvida politiska partier skapar broar till allm¨anheten i varierande kontexter (s. 101; Foot 2006). Den tredje strategin ¨ar informera vilket ¨ar ett p˚alitligt s¨att f¨or partiet att uttrycka sina ˚asikter d˚a uttalandet kommer direkt fr˚an partiet och inte g˚ar via n˚agra mellanh¨ander (s. 50; ibid.). I val ¨ar det fundamentalt att vinna och bibeh˚alla r¨oster och Foot och Schneider menar att detta kan un-derl¨attas genom positionering genom anv¨andning av den strategin informera (s. 52; ibid.). Den fj¨arde och sista strategin f¨or valkampanjade p˚a Internet ¨ar involvera och att f˚a individer att k¨anna sig h¨orda (s. 73; ibid.). Foot och Schnei-der menar att involvering bland annat handlar om att f˚a personer att involvera
sig i valkampanjer till exempel genom att maila partiet vid oklarehter i politiken eller p˚a annat s¨att donera sin tid och missionera f¨or partiets vinst (s. 70; Foot 2006).
3.4.1 Teoritill¨ampning
Eftersom uppsatsen antar uppfattningen enligt semiotiken om fotografier som indexikaliska tecken i termer av en objektiv bild av verkligheten, har det varit m¨ojligt att leta efter sakpolitiska fr˚agor p˚a en latent niv˚a i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram.
Vidare har semiotiken legat till grund f¨or utformningen av de variabler och va-riabelv¨arden som den kvantitativa inneh˚allsanalysen letade efter i fotografierna och texterna p˚a en manifest niv˚a. F¨arger p˚a kl¨ader och partiordf¨orandes ansikts-uttryck som leende eller neutralt ¨ar tv˚a exempel p˚a variabler och variabelv¨arden som kan t¨ankas ses p˚a en manifest niv˚a med den kvantitativa inneh˚allsanalysen.
4 Metod och material
Unders¨okningen syftar till att kartl¨agga inneh˚allet p˚a en latent och manifest niv˚a i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram, som politisk kommunikationskanal under valkampanjandet
˚ar 2014. N¨astkommande del av uppsatsen presenterar metod och material och beskriver bland annat anledning till val av kvantitativ inneh˚allanalys. Denna del av uppsatsen presenterar ¨aven operationaliseringen och de variabler som valts ut beskrivs under uppsatsens utf¨orande. Detta metodkapitlet avslutas med presentation av uppsatsens analysmetod.
4.1 Kvantitativ inneh˚ allsanalys
Valet mellan kvantitativ och kvalitativ forskning grundar sig i vad uppsatsen
¨amnar unders¨oka. Valet blev en kvantitativ unders¨okningen eftersom syftes-beskrivningen i denna uppsats ¨amnar kartl¨agga de 143 fotografier och med tillh¨orande kortare text som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat under valkampanjandet ˚ar 2014. I enlighet med att ett stort antal analysen-heter valdes, ¨ar en kvantitativ unders¨okning mest l¨amplig. Eftersom syftesbe-skrivningen ¨amnade en bred f¨orst˚aelse f¨or den roll Instagram spelat som politisk kommunikationskanal under valkampanjandet ˚ar 2014 och allts˚a inte en kvali-tativ f¨orst˚aelse, som unders¨oker f¨arre analysenheter men som unders¨oker dessa f¨arre analysenheter mer p˚a djupet. Kvantitativ forskning genererar ett resultat som ¨ar m¨atbart i siffror och en kvalitativ unders¨okning genererar resultat i form av text (s. 198; Esaiasson 2007). Med detta i ˚atanke ans˚ags d¨arf¨or kvantitativ metod vara l¨amplig f¨or utformandet av uppsatsens i samband med syftet och fr˚agest¨allningarna som tidigare presenterats.
Kvantitativ inneh˚allsanalys som koncept har tv˚a best˚andsdelar, det vill s¨aga kvantitet (kvantitativ) och inneh˚allsanalys. Kvantitativt syftar h¨ar till att un-ders¨okningen baseras p˚a j¨amf¨orbara uppgifter om analysenheterna och dessa uppgifter m˚aste vara tillr¨ackligt m˚anga s˚a att de uppgifterna kan uttryckas och analyseras med hj¨alp av siffror. Inneh˚allsanalys syftar till att unders¨okningens inneh˚all p˚a n˚agot s¨att m˚aste omfatta n˚agon form av muntlig, bildlig eller skrift-lig framst¨allning (s. 197; ibid.). Kvantitativ inneh˚allsanalys ¨ar en l¨amplig
me-tod d˚a en vill generalisera och dra st¨orre slutsatser om en population eller ett visst fenomen (s. 197; Ekstr¨om och L. Larsson 2010). Valet av kvantitativ in-neh˚allsanalys motiverades s˚aledes med undertecknades ¨amnande att uppn˚a en bred f¨orst˚aelse inom f¨altet och allts˚a inte en djup f¨orst˚aelse (kvalitativ).