Några tankar, som har uppkommit i samband med detta arbete, kring fortsatta studier är som följer. Studiet av den stadielösa skolan och hur det har gått att uppnå integration känns som ett angeläget forskningsprojekt. På vilket sätt finns stadierna kvar? Hur ska det projekt som startade 1994 ros iland alternativt sänkas? Att finna och undersöka en skola där övergångarna fungerar som det är tänkt i den stadielösa skolan, hade varit intressant som motvikt till vår studie. Vilka framgångs faktorer finns för en lyckad övergång? Andra forskningsmöjligheter är att studera professionalismen i dagens skola i kombination med den så kallade
modernitetens reflexivitet. Hur vi kan få ett specialpedagogiskt förhållningssätt hos pedagoger är också en angeläget fråga. Synen på elever i behov av särskilt stöd ur ett
professionsperspektiv skulle behöva mer forskning, så även relationskompetens och läraretik.
7:7 Avslutning
Genom vår undersökning har vi kommit fram till vad vi kan kalla en diskurskonflikt. I denna konflikt finns dels idén om den stadielösa skolan som genomfördes 1994, dels det
kvarlevande stadiesystemet med rötter i 1980-talets läroplan och tidigare, med både yttre och inre ramar väl bevarade. Konflikten uppkommer då dessa två diskurser möts inom samma system. De kan inte mötas eller samverka eftersom de är varandras motpoler. Resultatet, som vi ser det, blir att stadiesystemet reproducerar sig själv om och om igen. Det blir liten eller ingen progression, det har hakat upp sig, så att säga. Pedagogerna på de skolor som har undersökts kommer att fortsätta undra varför övergångarna mellan år 6 och år 7 inte fungerar och risken finns att de inte kommer att se sin egen roll i denna dysfunktion. Två diametralt motsatta diskurser försöker man få att fungera i samma system utan framgång.
Det har framkommit att pedagogerna på skolorna måste förbereda eleverna mer och ge en slags förförståelse för hur högstadiet fungerar. Den stadielösa skolan skulle bland annat förverkligas utifrån konstruktionen i lärarutbildningen med 1-7 respektive 4-9 lärare. Utbildningen visar på att man ville skapa goda förutsättningar för kontinuitet i elevernas
66
utbildning. Detta projekt misslyckades då den nya utbildningen inte hade en kompatibel verklighet att landa i ute på skolorna, mogen för förändringen. Kan det bero på att lärarna på skolorna har genomgått olika lärarutbildningar? Eller beror det helt enkelt på att den
stadielösa skolan aldrig infördes i praktiken?
Specialpedagogen av idag befinner sig i skolsystemets periferi, inte helt tagen på allvar, inte den man frågar först och den som får göra jobbet, med elever som lärarna inte hinner med eller kan hantera i klassrummet. Specialpedagogen får bilda ett eget lag på sin skola, antingen tillsammans med en speciallärare eller en annan specialpedagog. Ofta får specialpedagogen arbeta ensam. I jobbannonser söks specialpedagoger med den klassiska speciallärarens kompetens, med en mellanstadielärarutbildning, med rötter i 1980-talets utbildningsnorm. Alla teoretiska skolämnen ska behärskas och alla sorters elever ska kunna skickas till denna specialpedagog/speciallärare för ”bot och bättring”. Det råder ett närmast antagonistisk förhållande mellan lärarutbildningen som utbildar specialpedagoger av modernt snitt, och skolor som inte är beredda eller känner behov av att fånga bredden av den kompetens som erbjuds. Man vet i vissa fall inte ens att det har skett en förändring i utbildningen. Den
ständiga frågan om hur teori och praktik ska mötas får här en tydlighet som borde tas på större allvar.
67
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige. 12(2), s 84-95.
Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering. Specialpedagogiska institutet.
Asmervik, Sverre (1993). Vad är specialpedagogik? I Asmervik, S, Ogden, T & Rygvold, A-L (red.) Barn med behov av särskilt stöd, s 7-13. Lund:
Studentlitteratur.
Asp Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas (2010). Den nödvändiga relationen. Pedagogiska magasinet, Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt, nummer 3, s 43 September 2010.
Aveling, Emma-Louise & Maras, Pam (2006). Students with special educational needs: transitions from primary to secondary school. Brittish Journal of special education, Volume 33, (4), p 196-198, 2006.
Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus, Lund: Studentlitteratur
Berglund, Lars, Malmgren, Lise-Lotte, Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid (2007). Profession, forskning och praktik: 30 rektorers syn på specialpedagogisk professionalitet. Malmö: Holmbergs AB.
Blossing, Ulf (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry (2000). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.
68
Fischbein, Siv & Österberg, Olle (2003). Mötet med alla barn- ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Garpelin, Anders (2003). Ung i skolan. Om klasskamrater, gemenskap och
marginalisering. Lund: Studentlitteratur.
Garpelin, Anders (2004). Unga människors rätt till riter. Pedagogiska magasinet, lärarförbundets tidskrift för forskning och debatt, (2), s 64, maj 2004.
Stockholm.
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Ett systemteoretiskt perspektiv på handledning. Lund: Studentlitteratur.
Gustavssson, Lars, H (2010). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse- om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Print och Media.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Jørgensen, Hejlskov, Bo (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Ulf P, Pramling Ingrid, Säljö Roger, Börlin Anita, Richardson Gunnar, Brytting Tomas & Hülpers Olof (2008). Lärarens handbok; läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur.
Motion till riksdagen 1993/94:Ub356. Andersson, Marianne & Carlsson, Birgitta (c).
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid – om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
69
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur.
Orlenius, Kennert (2008). Värdegrunden- finns den? Stockholm: Runa.
Persson, Bengt. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken-motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter, nr 11. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för specialpedagogik.
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F (1998). Learning in the field; An introduction to qualitative research. Thousand Oaks: Sage Publications. Senge, Peter M (1990). The fifth Discipline. The art of the learning organization,
London: Random House.
SFS (1994). SFS:1994:1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Allmänna förlaget.
Skolverket (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes.
SOU 1992:94, Statens offentliga utredningar, Bildning och kunskap. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Liber distribution 1992.
SOU 1992:94, Statens offentliga utredningar, Utbildningsdepartementet. Skola för bildning. Stockholm: Allmänna Förlaget, 1992.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (1996). Salamancadeklarationen och handlingsram för elever med behov av särskilt stöd. Svenska Unescorådets skriftserie nr 4. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering – att garantera tillgång till utbildning för alla. Svenska Unescorådets skriftserie 1/2008. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tideman, Magnus, Rosenkvist, Jerry, Lansheim, Birgitta, Ranagården, Lisbeth & Jacobsson, Katharina (2004). Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad och Malmö: Malmö Högskola.
70
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Utrikesdepartementet & Socialdepartementet (1995). FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Stockholm.
Von Wright, Moira (2000). Det relationella perspektivets utmaning, En personlig betraktelse. Ur: Att Arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Önnerlöv, Ulla-Britt (2006). Brobyggen, ett nätverk för integration av verksamhetsformer. Myndigheten för skolutveckling, Rapport 2006-02-10. Öquist, Oscar. (2003). Systemteori i praktiken – systemteorins tillämpning inom
utbildning, vård och socialt arbete. Stockholm: Gothia.
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå
resultat. Stockholm: Gothia.