Framtida forskning

Jag har insett att undersökningar kring lärmiljö är oerhört komplexa och svåra. Vissa brister i denna studie har jag belyst och jag tror att jag i en kommande undersökning skulle välja att koncentrera mig på en mer avgränsad del inom lärmiljöområdet. Jag har insett att jag hade kunnat få fram mycket mer intressant kunskap, om denna avgränsning hade gjorts från början. Jag tycker att utbildningsfilosofier har och/eller bör ha en stor relevans för utbildningens praktik. Det perspektivet skulle dock kunna läggas på en mer avgränsad del av lärmiljön.

En intressant möjlig studie för att avgränsa och studera specifika delar av lärmiljön i nutida praktik skulle kunna vara det jag delvis har studerat i denna studie. Jag tänker på examinationerna. Jag tycker att jag i denna studie fått det bekräftat att examinationer påverkar hur utbildningspraktik och utbildningsprocesser konstitueras. Lärarnas kunskapssyn och lärares syn på examinationsformer påverkar hur man som lärare väljer att organisera undervisningen, menar jag. Examinationen och examinationsformerna styr därigenom också många av de studerande att agera på ett ändamålsenligt sätt. Därför tycker jag att det vore intressant att i en framtida studie studera detta.

66

REFERENSER

Achton, S. & Jensen, J. (1980). Pedagogik - en introduktion. Stockholm: Prisma.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994b). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Citerar Haglund, D.A.R. (1977). Perception, time and the unity of mind. Problems in Edmund Husserls philosophy.

Diss. Göteborg: Inst. För filosofi, Göteborgs universitet.

Anderson, L. W. & Krathwohl, D. R. (Ed.) (2001). A taxonomy for learning, teaching and assessing. A revision of Bloom´s taxonomy of educational objectives. New York: Longman.

Bengtsson, J. (1988). Fenomenologi: Vardagsforskning, existensfilosofi, hermeneutik. I Månsson, P. (Red.). Moderna samhällsteorier - traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma.

Bengtsson, J. (1999). Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en

livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar –Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos.

Berg, G. (1999). Skolkultur –nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: Gothia.

Bernstein, B. (1983). Några aspekter av relationerna mellan utbildning och produktion. I Bernstein, B. & Lundgren, U.P. Makt, kontroll och pedagogik: studier av den

kulturella produktionen. Stockholm: Liber.

Biggs, J. B. & Collis, K. F. (1982). Evaluating the quality of learning - the SOLO

taxonomy. London: Academic Press.

Bjurwill, C. (1998). Reflektionens praktik - ett bidrag till den filosofiska pedagogikens

innehåll. Lund: Studentlitteratur.

Bloom, B. S. (1956). Taxonomy of educational objectives. The classification of

educational goals. New York: David McKay.

Brameld, T. (1971). Patterns of educational philosophy. Divergence and convergence in

culturological perspective. New York: Holt, Rinehart and Winston Inc .

Brookfield, S. D. (1995). Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey- Bass.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Egidius, H. (1992). Betygssättning och utvärdering i skola och utbildning. Malmö: Gleerups.

Elias, J. L. & Merriam, S. B. (1995). Philosophical foundations of adult education. Malabar: Krieger Publishing Company.

Elias, J. L. & Merriam, S. B. (1995b). Philosophical foundations of adult education. Malabar: Krieger Publishing Company. Citerar Paterson, R. W. K. (1979). Values,

education and the adult. Boston: Routledge and Kegan Paul.

Englund, T. (1995). På väg mot undervisning som det ordnade samtalet. I Berg, G., Englund, T., Lindblad, S. (red.). Kunskap, organisation, demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Englund, T. (1995b). Varför en ny läroplan? I Englund, T. (red.). Utbildningspolitiskt

systemskifte? Stockholm: HLS.

Fiske, J. (1990). Kommunikationsteorier –en introduktion. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi –tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

67 Hamlyn, D. W. (1994). Filosofins historia. Stockholm: Thales.

Husserl, E. (1989). (1907). Fenomenologins idé. (översättning av J. Bengtsson).

Göteborg: Daidalos. Idhe, D. (1986). Experimentell fenomenologi. Göteborg: Daidalos.

Kneller, G. (1967). Contemporary educational theories. I Kneller, G. (Ed.). Foundations

of education, 2nd ed. New York: John Wiley & Sons Inc.

Kneller G. (1967b). Contemporary educational theories. I Kneller, G. (Ed.).

Foundations of education, 2nd ed. New York: John Wiley & Sons Inc. Citerar

Dewey, J. (1916). Democracy and education. New York: Macmillan.

Kneller G. (1967c). Contemporary educational theories. I Kneller, G. (Ed.).

Foundations of education, 2nd ed. New York: John Wiley & Sons Inc. Citerar

Hutchins, R. M. (1953). The conflict in education in a democratic society. New York: Harper.

Kneller G. (1967d). Contemporary educational theories. I Kneller, G. (Ed.).

Foundations of education, 2nd ed. New York: John Wiley & Sons Inc. Citerar

Adler, M. J. (1939). The crisis in contemporary education. The Social Frontier, V, 141-144, February.

Krathwohl, D., Bloom, B. & Masia, B. (1964). Taxonomy of educational objectives.

Book 2: Affective domain. New York: Longman.

Lantz, A. (1993). Intervjumetodik –den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S., Fransson, A. & Alexandersson, C. (1990). Vuxenpedagogisk vardag. Om

undervisning i komvux. Rapport 11/1990. Göteborgs Universitet: Institutionen för

pedagogik.

Larsson, S., Boozon, S., Dahlgren, L-O., Ellström, P-E., Hult, H. & Laginder, A-M. (1999). Vuxnas lärande –en profil vid Linköpings universitet. Rapport 11/1999. Linköpings Universitet: Filosofiska fakulteten.

Maltén, A. (1995). Lärarkompetens –i ett mångdimensionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Nordänger, U-K. (1999). Möjligheter och mål. Om sökande efter samband mellan

lärares kåranda och skolans demokratimål. Lärarutbildningen Malmö Högskola:

Institutionen för pedagogik. Pedagogisk-psykologiska problem nr 661.

Ozmon, H. A. & Craver, S. M. (2003). Philosophical foundations of education. New York: Merrill.

Patton, M. Q. (1980). Qualitative evaluation methods. Newbury Park: Sage.

Regeringens proposition. 2000/01:72. Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Segerholm, C. (2000a). Deltagarna och Kunskapslyftet. Enkätundersökning riktad till

deltagare i gymnasial vuxenutbildning i Umeå kommun. Delrapport 2 i en utvärdering. Umeå Universitet: Umeå Centre for Evaluation Research (UCER).

Segerholm, C. (2000b). På besök i Kunskapslyftet. Tre fallstudier av utbildning och

undervisning inom gymnasial vuxenutbildning i Umeå kommun. Delrapport 3 i en utvärdering. Umeå Universitet: Umeå Centre for Evaluation Research (UCER).

SFS 2002:1012. Förordning om kommunal vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1992:94. Skola för bildning. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.

Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P-G. & Starrin, B. (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi –en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

68 Söderberg, H. & Söderberg, M. (1988). Deltagarmedverkan och andragogiska ideal i

Komvux –en undersökning av vuxenlärarrollen. Rapport 2/88. Högskolan för

lärarutbildning i Stockholm: Institutionen för pedagogik. Forskningsgruppen för vuxenpedagogik och återkommande utbildning.

Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm: Allmänna Förlaget.