De dimensioner som användes för att försöka definiera fenomenet lärmiljö var
pedagogiska arbetssätt och examinationsformer. Inbegripet i dessa finns även
kunskapssyn som präglar undervisningen och därigenom konstituerar lärmiljön.
Ytterligare en dimension framträdde tydligt under intervjuerna. Jag kunde inte placera den under de två huvuddimensionerna pedagogiska arbetssätt och examinationsformer. Jag placerade den därför som en egen dimension, lärare-
deltagare-relationen.
Olika ramfaktorer berörs här innan lärmiljön belyses. Det visade sig att respondenterna ansåg att klasstorleken var en viktig faktor för hur lärmiljön upplevdes. Olika kurser hade olika antal deltagare. Några av kurserna hade ofta ett trettiotal deltagare. Andra kurser kunde ha hälften så många deltagare och ibland ännu färre. Antal timmar som användes för lektioner/genomgångar av lärare var också en ramfaktor som respondenterna upplevde vara viktig för lärmiljön. Hur många timmar som användes till lektioner/genomgångar skilde sig beroende på vilken kurs det var. Allt från fyrtio minuter till tre klocktimmar per vecka och kurs förekom. Utöver dessa lärarledda lektioner/genomgångar erbjöds de vuxenstuderande lärarhandledning på skolan. Möjlighet till lärarhandledning skilde sig också åt, enligt respondenterna, beroende på vilka kurser det var och vilka lärare som undervisade i kurserna. Allt detta beskrevs av respondenterna och det är bra att känna till som bakgrund.
5.2.1 Pedagogiska arbetssätt
Denna dimension av lärmiljön belyser vilka pedagogiska arbetssätt som förekom och vad som påverkade dem och hur de upplevdes. De pedagogiska arbetssätten kan delas upp i dels de studier som förekom när det var lärarledda lektioner/genomgångar, dels de studier som skedde när de vuxenstuderande arbetade utan direktkontakt med lärarna. Från respondenterna framkom olika kategorier av denna dimension. Dessa var följande, planering av kursers innehåll och form, lektioner, självstudier samt
31
Planering av kursers innehåll och form handlar om vilket inflytande de
vuxenstuderande hade över vad kunskapsinnehållet skulle vara i kurserna, samt hur man skulle tillägna sig denna kunskap. Även utvärdering av kurserna finns under denna kategori. Lektioner handlar om de tillfällen då läraren var närvarande och ansvarade för undervisning med exempelvis föreläsningar och genomgångar eller övningar. Självstudier avser den tid då de vuxenstuderande hade eget ansvar för vad, när och hur man valde att studera. Dels skedde självstudier i skolmiljön men självstudier skedde även på andra tider och andra platser. Lärarna stod till visst förfogande för de vuxenstuderande genom att erbjuda handledning. Det skedde till största delen i skolan då lärare och vuxenstuderande befann sig där. Det fanns även möjlighet att sköta handledningen via telefon och e-post.
5.2.2 Examinationsformer
De former som användes för att examinera eller tentera de vuxenstuderande varierade. Exempelvis handlar det om skriftliga tentamina, muntliga tentamina, nationella prov,
diagnostiska tester och inlämningsuppgifter/fördjupningsarbeten.
Skriftliga tentamina handlar om prov som skrevs enskilt i skrivsal eller datasal under
begränsad tid. Muntliga tentamina användes för att återberätta någon uppgift eller fördjupning som de vuxenstuderande gjort, eller för att utveckla språklig och kommunikativ förmåga. Nationella prov gjordes i ämnena engelska, matematik och svenska. I två olika kurser gjordes också diagnostiska tester kontinuerligt.
Inlämningsuppgifter/ fördjupningsarbeten användes för att låta de vuxenstuderande
fördjupa sig i något område och/eller för att träna några förmågor eller färdigheter.
5.2.3 Lärare-deltagare-relationen
Lärare-deltagare-relationen belyser de vuxenstuderandes upplevelser av lärarnas roll
och dess betydelse för lärmiljön. Denna dimenson handlar om upplevelserna av den relation som man dels som enskild individ, dels som studerandegrupp fick och hade till lärare. Det handlar nödvändigtvis inte om att ett förtroligt relationellt förhållande skapades mellan lärare och vuxenstuderande. Det avser snarare lärarens förhållningssätt till de vuxenstuderande. Med förhållningssätt avses t ex hur man som lärare förhåller sig till de vuxenstuderande socialt och hur de vuxenstuderande upplever att de blir bemötta.
32 5.3 Beskrivningar samt utbildningsfilosofisk analys och tolkning
Här kommer lärmiljön att beskrivas utifrån respondenternas upplevelser med hjälp av ovan nämnda dimensioner och kategorier. Som avslutning görs stegvis flera utbildningsfilosofiska tolkningar och analyser.
5.3.1 Pedagogiska arbetssätt
Inom denna dimension liksom de följande finns ett försök till indelning i olika kategorier, som delvis går in i varandra. Att göra en ändamålsenlig indelning där olika kategorier kan särskiljas och hållas helt åtskilda är en nästan omöjlig uppgift. Därför ska de endast ses som ett försök att få struktur på resultatpresentationen.
5.3.1.1 Planering av kursers innehåll och form
Möjlighet till reellt inflytande över kursers innehåll och form från kursstart var i praktiken liten. Det framkom att lärarna gick igenom innehåll och upplägg för kurserna då kurserna startade. Vanligast var att läraren presenterade en studieplan där lärarens planerade innehåll och upplägg av kursen visades. I vissa kurser delades kursplaner ut med kursens innehåll och mål samt betygskriterier. Dock diskuterades sällan detta utifrån vad innehållet skulle kunna vara eller hur man eventuellt skulle kunna arbeta med detta innehåll. Inte heller diskuterades några alternativa examinationsformer utöver de som läraren hade som förslag. Något direkt inflytande över innehåll och upplägg för kurserna fanns sällan från kursstart.
”Läraren har arbetat med eget beställt material… och utan läroböcker. Och sen har vi fått vara med och bestämma om vi ska fortsätta med det eller om vi ska ta till boken. Det är väl det vi har varit med och bestämt.”
”Så det hade läraren lagt upp… det styrde läraren helt själv. Det kändes inte som vi hade…men jag tror att de gjorde så, alla lärarna där, faktiskt.”
”Läraren sa: ’Det är de här böckerna och så här gör vi’. Sedan blir läraren pressad av att det är så mycket elever.”
”…läraren hade bestämt rätt mycket på förhand…att det skulle bli enklast att göra så.” ”…och i en kurs var det redan uppstrukturerat hur man skulle göra.”
Dock gjordes kontinuerliga muntliga värderingar i vissa kurser och vissa kurser avslutades med skriftliga utvärderingar.
”Under tidens gång har läraren frågat oss om vad vi tyckt om dennes sätt att undervisa…” ”Om det var något speciellt vi var intresserade av så skulle vi gå igenom det. Då pratade läraren om det om vi ville.”
”Läraren frågade oss hela tiden. Eftersom det var så intensivt också, så frågade läraren: ’Går det för snabbt fram? Tycker ni att det är något vi ska gå igenom?’ Så det var läraren väldigt…så gjorde läraren i stort sett efter varje lektion, om det var någonting vi inte hängde med på.”
”Läraren var väldigt mån om att vi skulle vara nöjda och vi fick fylla i ett papper när vi slutade hur vi tyckte om allting…”
33 ”Läraren hade en utvärdering sista gången då. Det var som läraren sa: ’Likväl som jag sätter betyg på er så vill jag att ni sätter på mig då.’ Så det hade vi.”
Det framkom att det var olika hur mycket inflytande de vuxenstuderande fick ha i olika kurser eller hur mycket de fick chansen att påverka. Dock upplevde inga respondenter att det var negativt att inte fullt ut få vara med och påverka innehåll och upplägg. Det var snarare så att vissa respondenter var tveksamma till att låta de vuxenstuderande påverka och vissa tyckte att det ändå inte fanns tid till att låta dem påverka.
”Det blir ju inte… man var ju tvungen att hinna med allt. Det blir ju så himla mycket då va. Jag ser egentligen inte så mycket tid till inflytande.”
”Jag undrar om det skulle kunna fungera på ett sådant här ställe…” (avseende inflytande, min anm.)
I en av kurserna gjorde läraren en lärstilsundersökning vid kursstart vilket var uppskattat.
”Det första läraren gjorde när vi träffades så delade läraren ut en enkät där vi skulle fylla i på vilket sett vi…nej det var ett test. Du vet, man skulle kolla på vilket sätt man lär sig bäst. Och sen kollade vi upp hur det var då och hur gruppens… alltså det som gruppen hade mest utav då. Då försökte läraren styra det på det sättet…”
”Det är den enda läraren som har gjort så här. Och då tycker jag att det är att vara självkritisk alltså, som lärare. Och inte bara köra sitt race. Utan ifrågasätta: ’Vad är det ni vill ha av mig?’ Och sen har läraren försökt jobba utefter det då.”
Huruvida läraren lyckades med att individanpassa undervisningen avseende lärstilar är dock svårt att utröna. Enligt en respondent handlade det om att läraren varierade undervisningssätten genom att använda föreläsningsmetod, självständigt arbete, visa video, och arrangera studiebesök t ex.
Planering av vad som skulle göras i kurserna och hur, var tämligen styrt av lärarna från kursstart. Dock fanns ett stort utrymme för de vuxenstuderande att bestämma när olika inlämningsuppgifter och även prov och tester skulle göras. Man lade ett stort ansvar på de vuxenstuderande i det avseendet. Detta berörs mer under självstudier.
34
ESSENTIALISM ”…det hade läraren lagt upp…det styrde läraren helt själv.”
”…läraren hade bestämt rätt mycket på förhand…att det skulle bli enklast att göra så.”
”Läraren sa: Det är de här böckerna, och så här gör vi.”