PERENNIALISM REKONSTRUKTIONISM
PROGRESSIVISM
Figur 6. En utbildningsfilosofisk placering av kategorin planering av kursers innehåll och form.
Vid denna utbildningsfilosofiska tolkning, och de följande som framgent kommer att göras, görs den eidetiska reduktionen vilket betyder att alla typer av respondenternas utsagor inte presenteras.
Det känns inte svårt att motivera varför jag valde att placera planering av kursers
innehåll och form under essentialism. Det var tydligt att respondenterna upplevde att
ansvaret för planering av kursers innehåll och form låg hos läraren. Framförallt när det gällde innehållet. Det var dock inte lika tydligt när det gällde formen eftersom mycket av studierna var upplagda på självstudier och att det då åtminstone fanns utrymme att bestämma mer över när man gjorde dessa.
5.3.1.2 Lektioner
Förlängda och fler lektionspass i föreläsningstradition
Respondenternas upplevelser under lektionstid var bland annat den traditionella föreläsningsmetoden där läraren helt stod för planering och upplägg. Det fanns en viss variation mellan hur långa dessa lärarledda lektioner var. Allt från fyrtio minuter till tre klocktimmar per vecka förekom beroende på vilken kurs det var.
”Läraren var ju medverkande i kursen…/-/…läraren var med från åtta till halv tolv, med oss i klassrummet…/-/…mestadels har vi suttit i klassrummet och lyssnat och även kommit med frågor och diskuterat…/-/…det var i princip att lyssna och ta in då.”
”Just att det har varit en lärare där och att man har haft den här förmiddagen…och känt att nu går man i en skola…nu är vi en klass…läraren var ju där liksom.”
Upplevelsen av att få mycket tid tillsammans med lärare under lektionstid uppskattades av flera respondenter. Med mycket tid avsågs att man fick längre lektioner än en och en halv klocktimme. Läraren var centrum för undervisningen. Läraren hade planerat
35 och höll genomgångar eller föreläsningar, ofta utifrån den egengjorda studieplanen för kursen. Till största delen handlade det om envägskommunikation.
”…läraren var väldigt kunnig och så…tiden flög ju bara iväg…det gick ju himla fort den förmiddagen, tycker jag.”
”Läraren sa; ’Jag ska trycka på det jag tycker är viktigt och det vill jag att ni ska lära er och det kommer jag att berätta för er och ungefär det kommer att komma på proven, det jag säger. Så det blir inget onödigt lärande.”
”…läraren föreläste och förklarade saker och ting.”
”…läraren sa: ’Nästa gång så går vi igenom sida 55-75. Ni kan läsa igenom eller titta lite hemma så ni vet vad det handlar om’.”
I vissa kurser fanns det mer utrymme för frågor och diskussioner i helklass. I en del kurser förekom det även arrangerade diskussioner i smågrupper.
”…första timmen körde läraren en diskussionstimme. Då fick vi sitta i grupper och diskutera vissa problem som läraren hade sagt att vi skulle diskutera till nästa gång. Så det funkade rätt bra. Och sen körde läraren lektion i två och en halv timme.”
I en del kurser hölls lektionspass en och en halv klocktimme två gånger per vecka. Upplägget var i föreläsningsform där läraren hade genomgångar.
”Jag tror inte kursen började förrän i mitten på september och så avslutades den i början på december, tror jag. Så det var mer kompakt. Det var därför vi läste två dagar i veckan. /--/…vi körde nog en och en halv timme och ibland drog vi över lite. Så ibland blev det två timmar…”
Enligt några respondenter fanns det i vissa kurser större möjligheter till en diskuterande miljö, mycket beroende på att det var klasser med färre vuxenstuderande.
”…det var ju fördelen med den här kursen att vi var så några, helt klart…det var en liten grupp och man pratade…”
”Jag tror vi var sammanlagt tolv stycken, när vi var alla, men det var aldrig alla där…det är alltid någon som försvinner. Ibland kunde vi bara vara sex personer och så. Det blir en helt annan samvaro då. Man pratar och diskuterar på ett helt annat vis. Och man…jag lär mig bättre om jag pratar och diskuterar än om någon står framme vid tavlan och kluttrar, från det andra till det tredje…då sitter jag så´n liksom…”
”Och sen så gick vi igenom det och så förklarade läraren och sedan diskuterade vi och så förklarade han om det var något vi undrade över, så där.”
Korta genomgångar och läromedelstyrda lektioner
Vissa upplevelser av lärmiljön avseende lektioner gav uttryck för att genomgångarna vid lektionerna av lärare var korta och intetsägande. Det framkom dessutom att det förekom kortare lektionspass med lärare.
”Som i t ex ett ämne var det kanske bara fyrtio minuter och knappt det ibland, och sen fick man gå igen.”
36 ”Läraren kom in och höll det här…läste samma sak som stod i boken då, tycker jag. Då kunde ju jag läst själv likaväl. Och läraren rabblade upp det i femtio minuter och sen fick det vara bra.
Vissa respondenter uttryckte att arbetssätten under lektionstid i en del kurser var alltför styrda av läromedel (böcker).
”Man jobbar ju ifrån boken, det gör man ju. Det blir direkt från boken och ner till mig hela tiden. Det kändes som det man gjorde i småskolan…”
”Att det gick så jättemycket precis som det står i boken…vi läste i boken på de få minuterna som vi hade med läraren.”
”Vi fyllde i ord. Fylleriövningar. Fyllde i ord som fattades då och ringa in och välja det rätta.”
ESSENTIALISM ”…läraren var väldigt kunnig och så…”
”Läraren sa: Jag ska trycka på det jag tycker är viktigt och det vill jag att ni ska lära er och det kommer jag att berätta för er…”
”…läraren föreläste och för-klarade saker och ting.”
Lektioner
PERENNIALISM REKONSTRUKTIONISM
PROGRESSIVISM
Figur 6. En utbildningsfilosofisk placering av kategorin lektioner.
Placeringen av lektioner under i första hand essentialism känner jag inte heller är svårmotiverad då det framkom tydliga beskrivningar av det sätt som lektionerna var upplagda på. Respondenterna uttryckte i flera fall hur läraren var centralfiguren under de lärarledda lektionerna/ genomgångarna.
5.3.1.3 Självstudier
Frihet under stort gemensamt ansvar
Utöver ett tillfälle i veckan med lärarundervisning ansvarade de vuxenstuderande själva för sina studier. Detta upplevdes av vissa respondenter ge en stor frihet och av andra som en stor frihet men ändå styrd av tidsramar. Denna styrning var, enligt respondenterna, närvaroplikten som krävde att man som vuxenstuderande var närvarande på skolan mellan åtta och fjorton på dagarna. Att däremot ha ytterst få
37 lärarledda lektioner upplevdes av vissa som en stor frihet att lägga upp sina studier efter egna individuella förutsättningar.
Eftersom det krävdes närvaro på skolan befann sig många vuxenstuderande i lokalerna under dagtid. Man deltog i lärarledda lektioner, studerade på egen hand eller i grupp, gjorde diagnostiska prov eller samtalade med lärare. När man arbetade på egen hand gjorde man det med hjälp av uppgifter skapade av läraren eller redan färdiga uppgifter i läroböcker eller andra läromaterial.
Framträdande utsagor vid respondenternas beskrivningar av självstudierna var: ta del av varandras kunskaper, hjälpa varandra samt vara disciplinerad.
”Det beror nog mycket på en själv, om man vågar ta sig in i ett gäng. Det handlar ju mycket om att hjälpa varandra. Det handlar om att sitta i stora rum där det kanske är tio eller tjugo i varje rum. Man sitter och studerar olika ämnen …”
”…visst kan det vara svårt att sitta i en stor grupp och koncentrera sig om det är diskussioner. Det blir ju alltid lite småprat…det blir det…men oftast så tar man ju fördel av det istället.”
”Vi har en kille…som är jätteduktig i ett ämne och jätteduktig på att förklara det för mig…Han är mycket bättre än läraren på att förklara för mig. Det handlar mycket om att ta del av varandras kunskaper och hjälpa och fråga varandra.”
”Ja, det handlar om självdisciplin. Det gäller att kunna koncentrera sig och ska man ha diskussioner så finns det smårum som kan sätta sig i.”
”…man tar hjälp av sina kompisar och diskuterar mycket, det gör man automatiskt.” ”…det är tur…det är kanske upplagt så att man ska få hjälp av sina kamrater. Man ska hjälpa varandra…annars hade man ju aldrig klarat det.”
”Vi hjälper ju varandra. Det tror jag fler upplever att…man hjälper varandra…det är ju därför man kommer vidare, tror jag.”
Gemenskapen under självstudierna var en faktor som upplevdes positivt av flera respondenter. Många hade självstudier tillsammans med deltagare som de läst tillsammans med under tidigare kurser. Tack vare det upplevda närvarokravet befann sig många vuxenstuderande på skolan ofta och man lärde känna varandra bra.
”…gemenskapen är otrolig. Och där kan man ju sitta och…om jag inte läser historia och det sitter några och pratar om att de ska ha tenta i historia, då kan jag ju…jag lär mig lite av dem då också. Jag tycker det är intressant att lyssna på dem och är det någon som har kört fast i matten där jag har gått förbi redan, då kan jag ändå ha ett öra däråt och kolla och repetera. Det är liksom så hela tiden…”
Tvingad frihet utan direkt struktur
Det fanns respondenter som upplevde den ovan nämnda friheten med självstudier som frihet under tvång och samtidigt frihet utan styrning. Med tvång avsåg de den styrande tidsramen och närvaron på skolan som ett tvång. Att inte själv få bestämma när och var man skulle studera upplevdes negativt. Att man dessutom skulle studera helt under eget ansvar upplevdes som ostyrt och lite osäkert.
”Min generation som ju är van vid vanliga katederlektioner, har nog svårt för detta. De som läste med mig tyckte att det var ganska jobbigt. För det blir ju rätt lätt att man svävar ut lite.”
38 ”Efter första veckan kan det komma några stycken som inte platsar så att säga. För det kräver ju självdisciplin att studera på detta sätt.”
”…denna termin har det varit så mycket folk så det har vimlat av människor överallt./--/ …många sitter och pratar hela dagarna, dricker kaffe, röker. Och så sitter de och så börjar någon att skriva och någon annan prata och helt plötsligt så är man inne i det snacket själv. Men jag gick ju och satte mig i ett rum där jag fick vara i fred.”
”…när man suttit hemma vid datorn och spridit ut grejerna runt om sig, ja du vet hur det är. Och så måste jag plocka ihop det för att jag måste till skolan. Man kanske sitter hemma på kvällen och det kanske vore bättre om man satt kvar några timmar till hemma på morgonen. Och då känner man att man inte kan göra det, för man har närvaroplikt.”
Det fanns dock respondenter som upplevde närvaroplikten positiv. Närvaroplikten vid självstudierna upplevdes av vissa som en viktig faktor för att få någonting gjort.
”Ja, det tycker jag. Det måste ju vara någon struktur över det hela. För är man hemma så är det så mycket annat som pockar på.”
Självstudierna upplevdes dock ibland oklara. Det var ofta kopplat till uppgifter som skulle göras under självstudierna (detta tas upp under examinationsformer 5.3.2).
”Man hade aldrig någon känsla för…vad det var vi…man fick ett papper vad man skulle göra då under den här terminen, men inte hur och vad läraren ville ha ut av…det var lite luddigt.”
Flexibilitet
En respondent upplevde studierna som mycket flexibla då hon kunde få studera på sin hemort till största delen. Hon hade långt att resa till studieorten och uppgav att hon därigenom slapp närvarokravet. Det upplevde hon som mycket positivt och uppgav att hon nog inte hade läst de kurser hon läst annars.
Att de vuxenstuderande studerade under stort eget ansvar var tydligt. Hur mycket de kunde påverka kursens framskridande var enligt respondenterna mindre klart. Om man ville läsa en kurs på kortare tid än en termin så visste man inte om det var möjligt. Kurserna var dock flexibla på det sättet att man kunde få förlänga sina studier till mer än en termin. Däremot var det enligt respondenterna inte möjligt att läsa kurser på halvfart (t.ex. lektioner varannan vecka och därmed två terminers studier på en kurs).
39
ESSENTIALISM
Självstudier
PERENNIALISM PROGRESSIVISM REKONSTRUKTIONISM
”Man sitter och studerar olika ämnen …”
”Det handlar mycket om att ta del av varandras kunskaper och hjälpa och fråga varandra.”
”…man tar hjälp av sina kompisar och diskuterar mycket, det gör man automatiskt.”
”Min generation som ju är van vid vanliga katederlektioner, har nog svårt för detta.”
”…gemenskapen är otrolig.” ”…man fick ett papper vad man skulle göra då under den här terminen, men inte hur och vad läraren ville ha ut av…det var lite luddigt.”
Figur 7. En utbildningsfilosofisk placering av kategorin självstudier.
Självstudier är till sin natur ett resultat av progressiva ideal, menar jag. Av den anledningen placeras självstudier under denna filosofi. Huvuddelen av de studier man genomförde i projektet var enskilda eller tillsammans med andre kursdeltagare utan direkt styrning av lärare. Man fick på så vis ta förhållandevis stort ansvar för sitt eget arbete kring det man skulle tillägna sig i studierna. Man tog mycket hjälp av varandra och hjälptes åt och på så vis betonades det deltagarstyrda och kollaborativa lärandet i progressiv anda.
5.3.1.4 Handledning
Utöver lärarledda lektioner (ca en och en halv klocktimme per vecka och kurs) förfogade de vuxenstuderande över resterande tid för självstudier. Vid dessa självstudier fanns möjlighet till handledning på skolan från lärare. Möjlighet till att få handledning av lärare i sina studier i skolan upplevdes av flera respondenter som icke tillfredsställande. De som upplevde handledningen fungera bra var delvis de som använde andra vägar för att få handledning, exempelvis via e-post och telefonsamtal eller de som fick stöd av sina kamrater (se självstudier 5.3.1.3). Dessutom upplevdes den bristande handledningen mindre problematisk vid de kurser som hade längre lärarledda genomgångar per vecka.
”…om man mailade läraren så har läraren svarat, snabbt. Det har jag uppskattat att man har fått svar snabbt när man sitter och behöver ha det. Så läraren har funnits till hands ändå.”
En respondent som läste en kurs på distans via Norrköping upplevde handledningen fungera mycket bra.
”…jag har haft jättebra kontakt med läraren på distans. Läraren skickade tillbaka arbetsuppgifter man har gjort, med kommentarer…snabbt och med en gång.”
40 Att handledningen från lärarnas sida inte var till full tillfredsställelse enligt flera respondenter vittnade följande uttalanden om.
”Lärartillgängligheten var ju inte så bra... För man behöver ju mer hjälp många gånger.” ”…var det så att man körde fast då kunde man ju gå och fråga läraren, när läraren var där. Men det gjorde man ju inte. Först och främst så frågade man ju den som man hade som kompis, som var med.”
”Läraren var ju mycket upptagen, för läraren hade 60-70 elever kanske. Som läraren var tvungen att serva då va. Och då förstår man att trycket på läraren var väldigt hårt.” ”Det skulle ha varit två lärare i varje ämne, som var där och stöttade och hjälpte…” ”…läraren var ju oftast upptagen med någon. /--/Du kan få sitta en tjugo minuter eller halvtimme innan läraren kommer. /--/ När man är på skolan vill man ju forcera så man slipper jobba när man kommer hem. Det tycker jag…det var fler än jag som tyckte att detta var jobbigt.”
”Visst, man kan ju maila och så, men det var inte detsamma. Man vill ju ha mer och sitta och prata. Och framförallt när man skulle göra ett eget arbete. Just det här att det blir så stressat på slutet och man känner att man hade velat snacka lite om det…när man inte är så van vid sådana saker så blir det alltid frågor…/--/Handledning faller ju lite när man inte får tag i människan.”
ESSENTIALISM ”Lärartillgängligheten var ju inte så bra... För man behöver ju mer hjälp många gånger.”
”Först och främst så frågade man ju den som man hade som kompis, som var med.”
”Läraren var ju mycket upptagen /-/ trycket på läraren var väldigt hårt. Det skulle ha varit två lärare i varje ämne, som var där och stöttade och hjälpte…”
”Man vill ju ha mer och sitta och prata… framförallt när man skulle göra ett eget arbete. …man känner att man hade velat snacka lite om det… när man inte är så van vid sådana saker, så blir det alltid frågor…”
Handledning
PERENNIALISM REKONSTRUKTIONISM
PROGRESSIVISM
Figur 8. En utbildningsfilosofisk placering av kategorin Handledning.
Generellt sett är handledning starkt förknippat med självstudier och borde därför hamna under den progressiva filosofin. Men respondenternas beskrivningar tyder på att en mer essentiell filosofi råder, då de ej anser sig erbjudas det stöd och den hjälp de behöver för att bedriva sina självstudier enligt progressiva ideal. Det tyder vidare på att upplevelserna av organiseringen av självstudierna och handledningen inte gjorts med de studerande i centrum utan snarare ämnet och läraren i centrum som i traditionell klassrumsundervisning och följaktligen enligt essentiell filosofi.
41
5.3.1.5 Sammanfattande utbildningsfilosofisk tolkning och analys
Om man sammanför de ovan beskrivna kategorierna planering av kursers innehåll och
form, lektioner, självstudier och handledning som ligger under dimensionen pedagogiska arbetssätt så får man följande utbildningsfilosofiska bild.
ESSENTIALISM Planering av kursers innehåll och
form Lektioner Handledning
PEDAGOGISKA ARBETSSÄTT
PERENNIALISM REKONSTRUKTIONISM PROGRESSIVISM SjälvstudierFigur 9. En utbildningsfilosofisk karta över pedagogiska arbetssätt.
Utbildningen präglas av essentiell filosofi då kurser planeras och initieras samt då de vuxenstuderande möter lärare vid genomgångar/lektioner. Då handledningen upplevdes som bristfällig p.g.a. dålig lärartillgänglighet placeras också den under essentiell filosofi. Då självstudier vidtar konstaterar jag att den progressiva filosofin dominerar.
5.3.2 Examinationsformer
Olika sätt användes för att examinera kunskaper i olika kurser. I vissa kurser förekom endast skriftliga tentamina. I andra kurser förekom flera olika examinationssätt, skriftliga som muntliga. De skriftliga var dock i klar majoritet enligt respondenterna. Examinationsformerna skiljer sig åt då innehållet är olika i olika kurser och därmed skiljer sig också möjligheten att examinera detta innehåll. Kunskaper som examinerades i de flesta kurser var fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet.
Oavsett vilka examinationsformer som förekom i olika kurser var det tydligt att respondenterna ofta var ovetande om kunskapernas anknytning till kursernas kursplaners mål och betygskriterier. När respondenterna beskrev examinationerna var det nästan uteslutande så att de inte hade diskuterat vilka betygskriterierna var eller hur de skulle tolkas, innan examination skedde. Huruvida innehållet i kurserna och innehållet i kursplanerna överensstämde var respondenterna ovetande om.
42 Respondenterna upplevde dock inte detta som ett problem. De upplevde ofta att de visste vad de skulle examineras i. De hänvisade till vad de höll på med under kursens gång och innehållet i de läromedel de använde sig av.
5.3.2.1 Nationella prov
Innehållet och formen för de nationella proven berörs i denna studie flyktigt eftersom de proven konstrueras centralt och varken skola, lärare eller de vuxenstuderande har något inflytande över dem. Alla upplevde att de fyra kunskapsnivåerna fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet bedömdes i dessa prov. Flera respondenter tyckte dock att de nationella proven var svåra och arbetsamma. Dels för att de var omfattande och därmed tog lång tid i att göra, dels för att de var omfattande och därmed spände över stora kunskapsfält och därigenom var svåra att greppa.
”…jag hade gärna struntat i det nationella provet och sen att läraren hade gått på testerna i stället. Eftersom nationella provet var väldigt stort så kände jag att hur sjutton ska jag kunna få in allt…”
Flera respondenter nämnde dock att de upplevde att de nationella proven var korrekt utformade med tydliga anvisningar, även vad gäller bedömningen.